MediaCityUK – första miljöklassade stadsdelen (10)

Fortsättning från föregående inlägg.


I bakgrunden på andra sidan kanalen syns det pågående bygget av studiolokalerna där Coronation Street kommer att spelas in (Storbritanniens längsta såpa)

Miljöpåverkan från byggnader är kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall. Därför är det naturligt att Resurser är ett av områdena som bedöms i BREEAM Communities. Byggnader och anläggningar ska utformas med hänsyn till resursåtgång under uppförande, drift och rivning. I BREEAM Communities version 1 innehåller området Resurser sex indikatorer eller kontrollpunkter. I den senaste ändrade versionen som släpptes efter sommaren 2012 kallas området Resurser och energi. En av kontrollpunkterna är Låg miljöpåverkan som är obligatorisk och ställer krav på miljöanpassade material som är bedömda med hänsyn till hela livscykeln. En viss andel av alla använda material måste ingå i det webbaserade materialbiblioteket Green Guide.

En annan kontrollpunkt är Lokala material. Syftet är att minska de transportrelaterade utsläppen av CO2 genom att öka volymandelen lokalt producerade material i konstruktion. För att få ett poäng (minimum) är kravet att 10­–20 % av materialen är lokalt producerade. I klassningssystemet är en radie av 80 km (50 engelska miles) gränsen för vad som anses vara lokalt. Med korta transporter blir miljöpåverkan mindre. För att få två poäng (good)  är kravet att 20­–40 % av materialen är lokalt producerade. För tre poäng (best) är kravet att mer än 40 % av materialen är lokalt producerade. (Källa: BREEAM for Communities: Stage 2. SD5065. Technical Guidance Manual: version 1, March 2011.)


Ett konstverk på kajen i MediaCityUK formad som siffran nio (Dock 9)

När jag pratar med Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, på caféets uteservering måste jag ställa den obekväma frågan om varför all marksten i världens första miljöklassade stadsdel kommer från Kina. Hans svar är att det var en ekonomisk fråga.
– Den ekonomiska aspekten är särskilt viktig i ett projekt av den här storleken. Presterar man dåligt på en punkt kan man kompensera genom att prestera bättre på ett annat område, förklarar han.

Jag berättar att teamet bakom vårt nya miljöklassningssystem för byggnader i Sverige, Miljöbyggnad, medvetet har valt att för att begränsa den möjligheten. Trade-offs eller kompromisser är enligt mig ofta den största svagheten med etablerade miljöklassningssystem. Vi dröjer inte så länge vid den här frågan. Det är bättre att fokusera på styrkorna i projektet, tänker jag. Som t ex att byggmaterial transporterades ända fram till byggplatsen med fartyg längs kanalen.

Jag funderar lite på de lokalt producerade materialen i mitt eget hus, Villa Trift 3.0, som färdigställdes 2010. I mitt miljöklassade projekt var miljöpåverkan från materialtransporter inte lika prioriterad som andra miljöaspekter. Men tung sten från andra kontinenter fanns inte med som alternativ. Kantelementen är sammansatta av fibercementskivor och cellplast på Leif Tjälldéns fabrik i Vellinge 34 km från Lund. Lösullisoleringen, InSulsafe, består av återvunna glasflaskor och är tillverkad i Billesholm 52 km från Lund. Skåpinredningen i köket är tillverkad i Ballingslöv 78 km från Lund. Stommaterialet som utgör den största volymen är tillverkad på lättbetongfabriken i Wittenborn i norra Tyskland ca 340 km från Lund. Fönsterbänkarna av portugisisk kalksten, Azul Cascais, har fraktats längst sträcka från stenbrottet i Azul Valverde i Portugal.

Fortsättning följer…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: