arkiv

Månadsarkiv: juni 2017

Fortsättning på föregående inlägg.


Elite Hotel Arcadia, Stockholm. Detta är ett favoritrum trots att rummet är litet och badrummet kompakt. Byggnaden är från 1950 och den renoverades 2008. Taklampa saknas men ligger man i sängen blir man ändå bara bländad av en ljuskälla i synfältet. Här finns däremot infälld punktbelysning i den svängda sänggaveln som kan vara tänd utan att blända en sängliggande hotellgäst. Anledningen är placeringen rakt ovanför huvudet som gör att ljuskällan är utanför synfältet. Smart belysningsplanering med andra ord. Normalt är takbelysningen centralt placerad i taket. Ett sovrum i hemmiljö har i snitt fyra ljuskällor*: en taklampa mitt i rummet, sänglampor och kankse en bordslampa i fönstret eller på en annan möbel. Notera dessutom gardinerna i fönstret: till skillnad från föregående exempel i Gävle är den ljusa genosmläppiga gardinen närmast insidan av rummet så att rummet kan få en ”ljus vägg” om både den gröna mörkläggningsgardinen och den vita gardinen är fördragen på natten. Med ljusa ytor känns det lilla rummet större och det elektriska ljuset kan studsa tilllbaka så att ljuset sprids jämnare i rummet. Ett jämnt belyst utan skarpa kontraster rum kan vara behagligare för ögat (samtidigt som rummet inte får upplevas som ointressant utan skuggor).

I hotellrummets badrum finns exemplarisk belysning med bländfritt ljus från spegeln som lyser upp ansiktet rakt framifrån och takbelsyning inne i duschhörnan så att duschutrymmet får ljus även när duschdraperiet är fördraget. Det ljusa textilen tillåter dessutom ljus passera genom draperiet. Färgen på draperiet har alltså också stor betydelse för både reflektion och ljussgenomsläpplighet.

*) Enligt enkätundersökningen Ljuset hemma som genomfördes 2015 (inte publicerad än) och Energimyndighetens undersökning End-use metering campaign in 400 households (2009).


Hotel ibis budget Manchester Centre Pollard Street. Här har man satsat på fördelarna med modern LED-teknik och en del av den horisontella dolda LED-ljuslister med spridningsglas är sylig under TVn i bilden nedan. Men det krävs mer än en horisontell ”ljusramp” 70 cm över golvet för att skapa intressant och god belysning. LED-ljuslisten lyser enbart på den grönmålade nedre delen av väggen som äter ljuset istället för att sprida det jämnt över hela den nedre delen. Det horisontella bandet blir alldeles för markerat. Jag associerar till flerbostadshus från 90-talet med tidstypiska målade konrastfärgade bårder. Sådana horisontella element var designmässigt ingen höjdare. Men tekniken med dimbara LED-lister är strålande och kan vidareutveckla hembelysningen. Själv funderar jag på en liknande lösning till ovansidorna av bokhyllorna i mitt vardagsrum men jag har ännu inte hittat rätt varmvita ljusfärg, 2700 Kelvin.

Sängbelysningen är originell men oflexibel. Sänglamporna är fast monterade och risken är att sängpartnern blir störd om bara en vill använda läsljuset trots den lilla utsickande ”avskiljaren” mellan sängplatserna. Badrumsbelysningen fungerar däremot lika bra som i Hotel Arcadia.


Dold belysning bakom TVn är välkommet eftersom det minskar kontrasten mellan den mörka väggen bakom TVn och den lysande skärmen. Reglerbar inbyggd belysning bakm TV-apparater borde vara en självklarhet. När TVn kom in i svenska hem på 50-talet erbjöds till och med särskilda TV-lampor eftersom man redan då var medveten om vikten av ljuskomfort.


Stämningsbelysning i Rushcart Inn, Sowerby, England. Den öppna spisen som inte går att elda i har fått dold belysning

En viktig nyckel för god nattsömn och bra reglering av dygnsrytmen är ljusa dagar och mörka nätter. Sedan några år har jag på min fritid särskilt uppmärksammat ljus och mörker i hotellrum.

Varför just hotellrum? Jo, för att de kan vara intressanta mönsterexempel (eller inte) eftersom målet är utsövda gäster som återvänder eller ger ett snällt omdöme på booking.com. Då krävs det mer än en skön säng. ”Basmenyn” måste innehålla önskad mörkläggning (särskilt vid den här tiden i Sverige när dagarna är längre än 17 timmar), möjlighet till dagsljus utan insyn och lämpligt ljus för att uträtta datorarbete, läsa eller se på TV. Det lägre priset för fönsterlösa hotellrum jämfört med standardrum med fönster speglar värdet av fönster. Och när jag frågar runt hör jag aldrig någon säga att de föredrar ett fönsterlöst hotellrum. Ett rum som har både fönster och ”fin” utsikt anses som lyx och kostar ännu mer.

Det tillfälliga boendet inkluderar även ett badrum med andra krav på belysning. Ett hotellrum är dessutom hotellpersonalens arbetsplats eftersom rummet städas mer eller mindre varje dag. Men belysning som underlättar noggrann städning ingår numera sällan i ljusstrategin – något som frånvaron av en centralt placerad stark taklampa vittnar om. Badrummet brukar däremot vara ett undantag. Ett hygienutrymme kräver särskilt omsorgsfull städning, t ex kakel- och silikonfogar som är omöjliga att hålla helt rena. Hotellens materialval i badrummen förvånat mig ständigt. Men den största utmaningen för ostörd nattsömn, som jag här bortser från, är förmodligen ljudet från andra hotellgäster i korridoren, installationer för ventilation och kylning och trafiken utanför.

Det är alltid otacksamt att visa foton med belysning. Fast fönster kan vara ännu värre eftersom kontrasten dagtid är så stor mellan fönsterväggens väggyta och den ljusa utomhusvyn. Men här kommer ett urval som illustrerar några reflektioner som kan vara användbara för ljusplaneringen i hemmets sovrum och badrum.


Bella Sky, Köpenhamn. Föredömlig mörkläggning som täcker hela fönsterväggen med elektriskt styrd ljustät rullgardin. Insidan är vit med små dekorativa svarta prickar och den vita ytan gör rummet ljusare. På dagen finns möjlighet att avskärma solen med en rumsbred genomsiktlig rullgardin. Sänggaveln har dold LED-belysning som lyser upp väggen bakom och ramar in sängen. Läslampor är monterade på gavelns båda sidor. I hemmiljöer kan rullgardiner vara problematiska för den som har blomkrukor och fönsterbänksodling. Persienner mellan fönsterbågarna inkräktar minst på prylar i fönstret men är i gengäld inte lika täta som en måttnanpassad mörk rullgardin monterad i fönstersmygen.

Ett hotell i Gävle. Fin dold belysning i kornischen men som blir ganska ineffektiv eftersom gardinerna är mörka och reflekterar för lite ljus. En ljus gardin framför mörkläggningsgardinen hade återkastat mer ljus och hela fönsterväggen hade blivit ljusare utan skarpa kontraster mellan belysta och mörka partier. Mörka ytor absorberar ljus och kräver därför fler lumen från belysningen för att åstadkomma upplevelsen av ett ljust utrymme. Golvlampor är flexibla om de kan flyttas runt och de bidrar till såväl stämning som funktionellt ljus och känslan av små rum i rummet när de lyser upp en sitthörna eller liknande. Sänglamporna på sänggaveln är värdelösa för den som vill kunna rikta ljuset på boken man läser i sängen.

 


Best Western, Troy, NY. Lätt att mörklägga fönstret med mörka täta gardiner. Men på dagen tar kappan tar för mycket ljus. En kappa gör fönsteröppningen ännu lägre och ljuset når inte så långt in i rummet. Det ser kanske stämningsfullt ut i rummet med tre bordslampor med ljusa textilskärmar men de fungerar inte alls som läslampor. Badrummet fungerar däremot bättre belysningsmässigt. Här får ansiktet ljus rakt famifrån och inte bara uppifrån. En infälld spot i taket kompletterar den integrerade spegelbelysningen och underlättar städning i alla skrymslen.

Fortsättning följer…

 

 

 

Fortsättning på föregående inlägg.

Nu lämnar jag Troy efter 17 dagar. Staden och utbudet var en överraskning, t ex Farmers market på lördagarna sedan 20 år, favoritcaféet Psychedelicatessen på River Street, Heartspace Yogapassen på kvällarna och båtturen på Hudson River med vänner som från trakten. Tydligen har utbudet inte alltid varit så här. Det är resultaten av en centrumomvandling de senaste åren.


Den historiska höjdpunkten var den guidade turen i stadsradhuset Hart-Cluett House på 59th Second Street – familjen Hart och familjen Cluetts bostad från 1827–1952. Det är fantastiskt att kunna besöka ett bostadhus från 1827 med originalinteriörer, originalmöbler och tidstypisk komplettering av inredningen. Utbyggd i två etapper (1836, 1893) representerar bostaden något unikt för Troy. Dels för att husets byggnadsdesign och planlösning påverkade utformningen av stadsradhus som byggdes i både Troy och New York City vid samma tid, dels för att gatufasaden är klädd med exklusiv marmor, något som var unikt för bostadshus. Byggmaterialet fraktades från New York med ångbåt längs Hudsonfloden. Byggnadsdetaljerna är både platsbyggda och förtillverkade. Huset byggdes ju under den tidiga industrialismens epok. Husets inventarier, och därmed historia, är väldokumenterad tack vare fyndet av tio trälådor med dokument och inventarieförteckningar i Troy Savings Bank på 1980-talet.


Innan huset blev museum användes tre olika värmesystem. Från början användes lokala eldstäder (öppna spisar och insatser) som värmekälla i de flesta rum. År 1846 installerades ett luftburet värmesystem med en ”luftugn”, ”Fox and Company Patent Air Furnace”, i källaren som värmde uteluft som passerade genom horisontella kanaler under källartaket innan den släpptes ut genom gallerförsedda öppningar i golvet i bostadsrummen på första våningen ovanför. Bara två av bostadsrummen på plan 2 fick varmluft från källaren genom ett litet gjutjärnsgaller ovanför golvlisten. Senare installerades en panna som producerade vattenburen värme (eller ånga) fördelad genom radiatorer. Ljuskronan från 1850 i de finaste salongerna på entrévåningen använde gas och ersatte förmodligen oljelampor (av typen argandlampa).


59th Second Street – Hart-Cluett House. Husets planlösning och byggnadsdetaljer blev en förebild för andra hus som byggdes vid den här tiden. Notera indragningen av entrédörren med de vackra halvmåneformade överljusen (”vanity lights”). Normalt placerades ytterdörren i liv med fasaden. Huset i rott tegel norr om HArt-Cluett House byggdes senare och har också en mindre indragen entré. Huset används av föreningen som driver museet.


Det jag särskilt gillade var fönsterlösningarna. Rumshöjden är 4 meter vilket medgav höga fönster som släppte in mer dagsljus. Man använde tunna gardiner, fönsterluckor både invändigt och utvändigt för att reglera värmen och ljuset och för att stänga igen när familjen Cluett bodde i något av de andra två av sina tre hus. I bilden till vänster är de nedre invädiga luckorna stängda. I den högra bilden är luckorna ihoppackade. När de inte behövdes var de ihopvikta och inskjutna i fönstersmygen för att inte hindra det värdefulla dagsljussinsläppet


Planritning med den första utbyggnaden mot trädgården från 1836


Valvet breddades när granntomten söder om huset bebyggdes med ett lika högt stadsradhus. Följden blev minskat dagsljusinsläpp från fönstren i trappan. Med ett bredare valv mellan entréhallen och trapphallen kom det in mer dagsljus från entrépartiets sidoljus och lunettfönster


Både konstbelysning och naturligt ljus i hallen (till vänster). Bilden till höger visar de skira spetsgardinerna som silade ljuset och minskade den skarpa kontrasten mellan rummet och den solbelysta gatan utanför. Utanför filtrerades ljuset av almarna som har stått där sedan 1800-talet. De ger än idag behaglig skugga under de varma sommarmånaderna 


Ventilationsgaller i golvet av gjutjärn som släppte in uppvärmd tilluft och senare installerades radiatorer med vattenburen värme


Till höger visar vår guid hur man tände takkronan från 1850 med gasbelysning. På den tiden fanns det även en gasledning från takkronan till bordslampan nedanför

Jag har ett par timmar kvar innan tåget lämnar Albany Rensselaer tågstation och tänker traska iväg till en av de få bevarade gasklockorna i stadsmiljö från 1873. Där producerade Troy Gas Light Company gasen som lyste upp några av rummens ljuskronor på 59 Second Street. Huset var ett av de första som fick gasbelysning installerad.

 

Fortsättning på föregående inlägg.

Efter en vecka på Lighting Research Center (LRC) i Troy är jag äntligen fri från jetlag. Det är därför jag är här – för att tillbringa två veckor på ett forskningscentrum med 35 heltidsanställda som sysslar med ljusforskning och som är knutet till Rensselaer Polytechnic Institute, USAs äldsta tekniska universitet. Jag delar en sal på gaveln med sju praktikanter som har ett år kvar på sina kanidatprogram (elektroteknik, biofysik, datorsystem…). Byggnaden uppfördes efter den stora branden i Troy 1862 och är klassad som byggnadsminnesmärke. Trots att byggnaden ser ut som ett kontorshus var detta en lagerbyggnad där det tillverkades mätinstument (Gurley Precison Instruments). Den ser ut som en kontorsbyggnad för att den har stora höga och regelbundet placerade fönster. Men anledningen till den generösa fönsterytan var behovet av dagsljus för att kunna tillverka mätinstrumenten. Huvudingången vetter mot en parkeringsplats som förr var en trång gränd. Det märks på den kraftiga takgesimsen som plötsligt tar slut borta i hörnet och på det bearbetade murverket som successivt blir enklare.


Här på fjärde våningen varvar jag skrivande med intervjuer med några av seniorforskarna. På kvällarna blir det yoga och TV med CNNs konstanta bevakning av Trumps ständiga övertramp. De senaste dagarna handlar enbart om hans impulsiva och ocensurerade tweets – ”his preferred channel of communication”. Att se nyheter i USA liknar inget annat: här bevakas en nyhet i taget medan omvärldsnyheter enbart passerar förbi i textslingan längs ner i TV-rutan och det har varit nerräkning till torsdagens utfrågning av förre FBI-chefen ända sedan jag kom hit. Nyhetsshow är nog det som bäst beskriver både Fox News och CNN. Att nyhetskanalerna är privata och konkurrerar om tittarna en kanske en förklaring till att allt som bevakas får en dramatisk och spektakulär tvist.


Heartspace Yoga Studio på andra våningen som också får rikligt med med dagsljus genom höga fönster mot gården och gatan


Troys konserthus (vänstra bilden) och stadsbibliotek (högra bilden)


Russell Sage College byggdes i början av 1900-talet för enbart kvinnliga studenter 


En glimt från helgens tur på Hudsonfloden

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett kort bildinlägg från första dagen i Troy i Upstate New Yok med en historisk stadskärna, oväntat många kafëer och restauranger för en stad med bara ca 50 00 invånare.


Här finns riktiga trottoarer (även om de är av platsgjuten betong och flera av storformatsplattorna ligger ojämnt så att man inte kan gå fort), rikligt med träd längs gatorna, inga tomma butikslokaler, gott om bilar förstås men utanför hotellet passerar lokalbussar. Konstigt nog verkar bussarna inte gå till den närmaste stationen som ligger en bit söder om Troy. Att förenkla byten mellan färdmedel verkar inte ingå i stadens resestrategi.


Stadskärnan är fint sammanhållen av byggnader i måttlig skala och historicerande blandstilar. Som lundabo är det lätt att känna sig hemma med tanke på stadens storlek och skala. De största skillnaderna är att de äldsta byggnaderna är från 1800-talet, den regelbundna rutnätsplanen är från slutet av 1700-talet och cyklisterna lyser med sin frånvaro. Och läget vid vattnet förstås…


Här finns stora outnyttjade möjligheter med fantastiska gamla lagerbyggnader. Man längtar efter att gå längs Hudson River men Riverfront Park sträcker sig bara halvvägs till nästa bro. Efter parken är det upplag och parkeringsplatser och inhängnad tomtmark.

Fortsättning följer…