arkiv

hållbar stadsutveckling

Invigning av den rörelsefrämjande Kronetorpskolan i Burlövs kommun

29 augusti, 2026
hållbar stadsutveckling, ljus, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Avslutningen på förra veckans fredagsvandring från Lund till Burlöv station kunde inte ha varit mer upplyftande. Vilket tillskott till slätten mellan Åkarp och Arlöv! Och vilken kontrast till Burlövs centrum som ligger alldeles i närheten! Jag syftar på Kronetorpskolan, ritad av Link Arkitekter, som breder ut sig på marken likt en stor öppen famn med plats för 600 elever. Från terminsstarten 2026 välkomnar den elever från F till åk 6, idrottsutövare och konferensdeltagare. Skolbyggnaden innehåller nämligen inte enbart skollokaler. På översta våningen finns en aula och mötesrum för evenemang och på bottenvåningen finns en rymlig idrottshall som kommer att vara öppen utanför skoltid för föreningar och medborgare.

Lokaler i skolbyggnaden som är tillgängliga för andra än skolan – Fröknarna Berghs aula och idrottshallen

Ett tak som man kan ta sig uppför längs trapporna och sitta på i grässlänten

Rörelsetemat går igen både inne och ute – t ex en klättervägg vid restaurangen, klättermöjlighet från bottenvåningen till plan 2 som alternativ till trappan, skolgårdens lekredskap och bollplan, trappor från marken upp på taket och den sammanhängande balkongen på plan 2 som ger fler våningar direkt utekontakt. Dessutom finns klivplattor och hoppstenar i en fördröjnings- och skyfallsdamm i den kommande Birger Lindebergs park precis intill skolan som invigs i november 2026.

Birger Lindebergs park med fördröjnings- och skyfallsdamm precis intill skolan som invigs i november 2026

Invändigt har arkitekterna valt material och kulörer med omsorg samt prioriterat rikligt med dagsljus och utblickar. Det enda jag saknar är allmänbelysning som ger möjlighet till både direkt och indirekt ljus i salarna, t ex genom nerpendlad belysning. I salarna finns istället integrerade LED-plattor i akustiktaket som ger mindre ögonvänlig kontrast mellan ljuskällan och omgivande innertak. Dessutom fyller nerpendlad belysning fler funktioner. Det är svårare att skapa trivsamma rum om man väljer bort lampor som hänger ner från taket över borden i t ex bibliotek och matsal. (Ett vanligt omdöme om ”omysiga” stora restauranger är att de känns som ”matsalar”.)

Laserade skivklädda innerväggar i varma toner

Ombonad hörna bland korridorerna med matta, soffa och nerpendlad belysning

Hållbara och sinnliga material – tegel, betong, trä och skivor – och snyggt infällda vertikalmarkiser för att skapa ett bra inneklimat 

Kronetorpskolans utemiljö – vem hade inte velat leka här som barn?

Amager öst, Köpenhamn: Kastrup–Lergravsvejen 57 (6 km)

16 augusti, 2026
hållbar stadsutveckling, ljus
Lämna en kommentar

Fortsättning på temat ”vandringar i Köpenhamn”.

Denna stadsvandring tar drygt en timme beroende på gånghastighet och kräver ingen dagspackning, såvida man inte vill passa på att ta ett dopp i Öresund längs vägen.

Efter en stökig och bullrig inledning från tågstationen vid Kastrups flygplats och passagen över den trafikerade motorvägen (E20) blir vandringen bara bättre och bättre. Belöningen i målgången är Wulff & Konstali, brunch och bageri med uteservering i behaglig skugga under trädkronorna. Vill man fortsätta turen till fots för att komma in till Rådhusplatsen rekommenderas vägen genom Amager Östs fina bostadsområden och längs vallgraven runt Christianshavn (+ ca 1 timme).

Kastrup Strandpark

Kastrup Sjöbad

Ironman i Köpenhamn

Om man fortsätter turen in till centrum: kika in genom fönstret i Idrottshallen Prismen på Amager (2006, ritad av den danska arkitektbyrån Dorte Mandrup Arkitekter i samarbete med Brandlhuber+). Stilig hallinteriör med dagsljus och grönt golv på spelplanen som fortsätter upp på läktarplatserna. https://dac.dk/en/magazine/places/prismen-the-crystal-346

Pridefinal på Rådhuspladsen

Omväxlande och lättorienterad: Havneringen i Köpenhamn (13 km)

2 augusti, 2026
hållbar stadsutveckling
Lämna en kommentar

Utanför Sveriges gränser fungerar inte mitt vanliga vandringsstöd ”Naturkartan”. Men en annan app, ”All Trail”, gör jobbet lika bra, exempelvis i Danmark. Det finn flera föreslagna leder i Byen och jag har gått ett par av dem men detta var premiär för hela Havneringen. Den stora fördelen är att den går längs med kanalens båda sidor, från Papirön i norr till Sluseholmen i Sydhavn. Kartan i All Trail-appen behövdes bara på Teglholmen i Sydhavn där sträckningen avviker under några kilometer från kajkanten.

Höger: Skuespilhuset med den fina terrassen mot vattnet i väster. Vänster: den gamla flygbåtsterminalen som användes fram tills Öresundsbron stod klar

Kortfattat omdöme om vandringen:
+ vatten att orientera sig efter
+ variation i bebyggelsen med både nytt och gammalt, bostäder och signaturbyggnader
+ kombination av omslutande vegetation och öppet vattenrum
+ omväxlande underlag: grus (Amagerfälad), gatsten längs kajen, släta stenhällar (på nerlagd räls), asfalt, träplank (längs vattnet), betong (på gång- och cykelbroarna)
+ favoritfiket Ricco som vattenhål i Sluseholmen

– en missad sträckning längs vattnet i All Trail-appen: när sträckningen avviker från vattnet vid Amagerfälad växlar man från app till ”levande skyltning” (och följer Köpenhamnarna som cyklar och springer längs kanalen)
– det kan vara bitvis blåsigt i det öppna vattenrummet, men en sjal om halsen löser obehaget och minskar risken för nackspärr (vilket jag numera är särskilt uppmärksam på eftersom detta drabbade mig under en fredagsvandring 31 maj från Lund till Malmö i sol och kall motvind på ca 9 m/s)

Bostadshus på Papirön med olika upplåtelseformer (ritade av danska COBE) och längs till vänster syns Vandkulturhuset av Kengo Kuma som snart invigs (ritat av japanska arkitekten Kengo Kuma i samarbete med danska Vilhelm Lauritzen)

Den originella cirkelbron av konstnären Olafu Eliason med plats för uppehåll på bron för ett mobilsamtal, att hänga och titta eller mötas och prata

En ögonfångare: det klargula Christianshavns Färjecafé i en byggnad från mitten av 1800-talet

Vänster: Träpaviljong av ADEPT (byggnadsvolymer) och LYTT Architecture (landskap)vid Slusen 8. Höger: Sluseholmens småskaliga variation

Teglholmen i Sydhavn

Kontrasten kan inte bli större mellan Sluseholmens småskaliga variation och  Hyllies blåsiga jättekvarter där resan till Köpenhamn började

Internationell konferens om åldrande i Amsterdam (forts)

15 juli, 2026
hållbar stadsutveckling, ljus
Lämna en kommentar

(Fortsättning på föregående inägg)

Hur kan man på ett nytt sätt ta reda på hur äldre upplever sina dagliga gåturer i urbana miljöer? Mina medförfattare och jag skrev om den nya metoden i en poster som jag presenterade vid den internationella konferensen om gerontologi och geriatrik i Amsterdam 5–8 juli 2026. Se presentationen här (2:40 min): Action! A novel multi-method approach – reflections from older adults and researchers.

I korthet handlar den nya metoden om en kombination av olika tekniker: deltagande observation (forskaren observerar miljön och deltagaren som går några steg framför), GoPro (deltagaren filmar omgivningen med en actionkamera på bröstet samtidigt som personen går), GPS-registrering (genom en fitnessklocka som bärs av forskaren) och en video-eliciterad intervju i hemmet direkt efter gåturen. Under intervjun visas den inspelade videon av omgivningen längs gångsträckan på en surfplatta. Och jag ber deltagaren ta mig igenom gåturen och berätta vad personen gillar och ogillar med den.

Vad är poängen? Alternativet hade varit en gående intervju (en så kallad ”walk interview” eller ”walk-along”). Men nackdelen är att en sådan intervju kan påverka den naturliga gångrytmen eftersom en del äldre personer stannar upp när de pratar. Förmodligen skulle personen även pausa för att peka på sådant i miljön som fångar uppmärksamheten. Den nya kombinerade metoden möjliggör däremot både en naturlig gångrytm och en koncentrerad intervju i anslutning till gåturen samtidigt som forskaren aktivt kan registrera sina observationer inför intervjun utan distraktioner.

Har multi-metoden använts tidigare? Inte vad jag vet. Min idé var att kombinera flera datainsamlingstekniker på ett nytt sätt för att få ut mer information om vad som får äldre att gå utomhus dagtid och hur de upplever sina gåturer. Analysen av 31 gåturer med äldre personer (70–94 år) i fyra städer pågår. Jag ser redan nu att resultaten bidrar med ny kunskap om vad äldre gillar och ogillar när de går utomhus dagtid i urbana miljöer. Rapport kommer i oktober!

Amsterdams jättelika konferenscentrum RAI (tillbyggnaden i bilden är från 2009), så stor att jag lyckades få ihop 10 000 dagliga steg under konferensens fyra dagar. Hotellet låg på mindre än tio minuters gångavstånd

Internationell konferens om åldrande i Amsterdam

6 juli, 2026
hållbar stadsutveckling, ljus
1 kommentar

Vad uppskattade 16 äldre när jag bad dem berätta om hur de upplevde en av sina dagliga gåturer? Mina medförfattare och jag skriver om de preliminära resultaten i en poster på den internationella konferensen om gerontologi och geriatrik i Amsterdam som startade idag.

Varför är detta viktigt? När allt material är analyserat och kommunicerat kan resultatet bidra till mer gåendevänliga urbana miljöer som förhoppningsvis leder till mer aktivitet, ökad ljusexponering och bättre mående bland äldre. Se presentationen här (2:40 min).

Vänster: En av ett tiotal ingångar till RAI konferenscentrum (från 60-talet med tillbyggnad på 2000-talet). Höger: dagens poster med preliminära resultat från ett 3-årigt forskningsprojekt som utvärderar hur användarvänlig en beteendeintervention är för äldre

Historisk guidning från DAC till SAS

22 december, 2025
hållbar stadsutveckling, studieresor
Lämna en kommentar

Oj, vad vi njöt av den sista guidade turen i byen av Dansk Arkitektur Center (DAC) – en historisk tur i dubbel bemärkelse! Efter denna guidning, som handlade om Arne Jacobsen och hotellrummet 606 med originalinredning i Sas Royal Hotel, arrangerar DAC inga fler guidade förutom i sina egna utställningar.

Till vänster: originalinredning i hotellet. Till höger: SAS Royal Hotel (Radisson Collection Royal Hotel), ritat av Arne Jacobsen och färdigställt 1960 när flygbolaget SAS bildades

Turen startade i utställningen ”So Danish” i Dansk Arkitektur Center med en genomgång av den stiltradition inom vilken Arne Jacobsom verkade (den avskalade stilrena funktionalismen samt den mjuka funktionalismen med varma inslag av trä och kulörer)

Några av Arne Jacobsens tidiga arkitektoniska verk på 1920-talet

Utställningen följdes av en promenad från Dansk Arkitektur Center till SAS-hotellet med en inledande presentation av byggnadens exteriör: skyskrapan (20 vån) ovanpå en kvartersstor lägre del i ett par våningar med Lever House på Manhattan som förebild. När fönstren var öppna liknade SAS-byggnaden ett hålkort, som den kallades av köpenhamnarna.

Bakom dörrarna längst bort till höger fanns en gång loungen där passagerare väntade innan de blev upphämtade och körda direkt till gaten på Kastrup

Inne i lobbyn pekar guiden ut flygloungen där SAS passagerare blev upphämtade och transporterade direkt till gaten på Kastrup. När huset byggdes var lobbyns blickfång en hängande orkidéträdgård.

Till vänster: det ena av hotellrummets två badrum. Till höger: arbetsbordet som kan förvandlas till sminkbord med integrerad belysning (som döljs när locket är nerfällt). Framför står stolen Droppen som utformades med ett så smalt som möjligt ryggstöd för att arkitekten och formgivaren skulle få se så mycket som möjligt av sin frus ryggtavla

Vi tar hissen upp till rum 606 med Arne Jacobsens originalinredning med flera inslag som jag aldrig har sett i 2000-talets nybyggda hotell: sänglampor som kan flyttas i sidled i ett spår i sängens väggpanel, tre lager textilier i fönstren (mörkläggningsgardin, tunn skir gardin och rullgardin), skrivbord med lock som kan fällas upp och förvandlas till sminkbord, draperi som avskiljer sömn från samvaro samt två badrum.

Som avslutande bonus tog guiden oss upp till sviten i ett av ”skyskrapans” hörn högst upp på 20:e våningen. Med en blandning av igenkännbara möbler av Arne Jacobsson och andra av modernare snitt.

Sviten som finns högst upp på 20e våningen

Dagsvandring från Veberöd busshpl till Sövde by busshpl (28 km)

16 augusti, 2025
hållbar stadsutveckling, ljus
1 kommentar

Vandringen börjag i Veberöd med rejäl stigning upp på Romeleåsen

Skånejubel! Det är så fantastiskt att flera av Skåneledens etapper ansluter eller passerar hållplatser för kollektivtrafik. Lägg därtill Skånetrafikens kraftigt rabatterade sommarkort – om man köper det i god tid innan sommarperioden startar – och man har tillräckligt med fredags-, helg- och långvandringar under en hel sommar i fina Skåne.

Större delen av denna veckas fredagsvandring gick längs Skåneleden delled 2, nord-syd (SL 2) med följande delsträckor: Veberöd-Bilarp (6 km); Bilarp-Simontorp (11,1 km),  Simontorp-Sövde by (12 km). Börjar man ca 9.15 i Veberöd hinner man med bussen kl 15.45 i Sövde by till Sjöbo busstation. Men det förutsätter att man har ett snittempo på ca 12-13 min per km (motsvarar 5 km/tim i medelfart i rörelse) och inte tar en längre paus än 30 minuter.

Det är omväxlande vandring vad gäller  natur, topografi (minhöjd 36 och maxhöjd 165 m ö h) och markunderlag. Sträckan runt golfbanan kräver full uppmärksamhet eftersom märkningen av leden inte är optimal. En särskilt fin sträcka är Simonstorp till Sövde och vattenhål finns i Blentarp (Hemköp). Efter Blentarp återstår en tredjedel av vandringssträckan.

Inte en enda gång gick jag fel (det brukar nämligen alltid hända någon gång under en vandring men oftast bara ett tiotal meter). Som vanligt är appen Naturkartan en ovärderlig planerarhjälp och viktig följeslagare.

Read More

Långvandring längs banvall: andra delsträckan Kristianstad–Everöd–Degeberga (26 km)

25 juli, 2025
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

(Fortsättning på föregående inlägg)

Den ”Stora Vattenriketrundan”, som startar vid Naturum i Kristianstad, tog mig till Everöd över öppna slätter med vida vyer. Vandringsupplevelsen höjdes en nivå efter Everöd tack vare de rikblommande artrika vägkanterna. Floran var densamma som i våra gamla sommarstugetrakter vid Drakamöllan och Ravlunda. Underlaget på den gamla banvallen varierade mellan ljudlös och snabb asfalt och lantligt grus.

Målet var stugbyn i Degeberga (granne med Forsakar) med tre övernattningar. Stugorna byggdes på 70-talet och ägs fortfarande av kommunen – de är enkla men bra planerade och funkade utmärkt för vårt sällskap som bestod av fem personer + 1 spädbarn. Kan varmt rekommenderas!

Stora Vattenriketrundan: (överst) sträckan mellan Kristianstad och Everöd, (nederst) andra delsträckan från Everöd till stugbyn i Degeberga. Obs! kartbildernas skalor är olika

Långvandring längs banvall: första delsträckan Arkelstorp–Kristianstad (29 km)

23 juli, 2025
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Sammantaget är detta en görbar och lite speciell långvandring för att den till stor del är ganska rak med svag lutning. Tänk dig en kanalvandring utan vatten och betydligt smalare ”flodbädd” men som på ett liknande sätt skär igenom landskapet. Något annat som är speciellt med en banvallsvandring är alla små stationshus längs sträckan som ofta konverterats till sommarhus. De stationshus som jag passerade är byggda i samma tidstypiska arkitektoniska stil (med fasader i tegel med murad dekor och tilltagna taksprång med synliga taktassar). Och det är inte särskilt konstigt med tanke på att Statens Järnvägar hade ett eget arkitektkontor (1855–1986).

Buss 550 tog mig till från stationen i Kristianstad till starten för dagens nästan 3-milavandring – Arkelstorp norr om Kristianstad. Sträckan längs Råbelövssjön tillhör inte mina favoriter men hade kanske varit mer njutbar om jag stannat vid badplatsen. Tät ensartad vegetation hindrar utblickar mot vattnet utom vid badplatsen. Det var desto finare att gå längs östra sidan av Araslövssjön när jag närmade mig Kristianstad.

Väl framme i Kristianstad tog jag in på det trivsamma Hotel Park Allé. Dagen efter var en vilodag men benen fick ändå tillfälle att röra sig längs den stadsnära Linnérundan i Vattenriket (6 km).

Skåneleden SL 6: Från Arkelstorp letar sig leden söderut på den gamla banvallen mot Österslöv. Från Österslövs badplats fortsätter leden till Kristianstad via Aralövssjön

Den gamla Allarpsvägen var en fin inledning på vandringen från Arkelstorp – precis vad jag gillar