Arkiv

Monthly Archives: september 2014

I september råkade vi ut för oväntat driftstopp som blev åtgärdat två veckor senare. Vår bostad, Villa Trift 3.0, miljöklassades enligt den svenska systemet Miljöbyggnad och färdigställdes under 2010. Men även miljöklassade hus behöver underhållas och efter fyra år visade det sig att det var dags att byta drivrem till värmeväxlaren i ventilationsaggegatet.

Huset ventileras med ett så kallat FTX-system, mekanisk till- och frånluft där värme återvinns ur frånluften i en värmeväxlare. I energisnåla moderna hus är FTX en vanlig ventilationslösning men det förekommer även mekanisk frånluftsventilation. Oftast i kombination med en frånluftsvärmepump som tar tillvara värmen från ventilationsluften och värmer varmvattnet.

Vi fick alltså uppleva ett boende utan fungerande mekanisk ventilation i väntan på en fackman som kunde hjälpa oss. Det var första gången och som ovana lekmän behövde vi hjälp. Två veckor är lång tid men sommaren var som tur var inte slut. Hela september var mild med sensommarväder (dagstemperaturer mellan 16 och 20 grader och aldrig kallare än drygt 10 grader på natten). Då funkar självdrag med fönster i vädringsläge ganska bra. Alla vistelserum bör självklart ha minst ett öppningsbart vädringsfönster (vilket dessutom är ett krav för silvercertifierade hus i Miljöbyggnad). Alla i hushållet fick använda badrummet för morgonduschen eftersom det andra duschutrymmet saknar fönster. Man vill ogärna fuktbelasta ett litet utrymme utan ventilationsmöjlighet. Efter två veckor med självdrag/tvärdrag uppskattar man verkligen tystnaden och det dragfria boendet i ett hus med FTX. Om ett hus, som i vårt fall, är utsatt för trafikljud från både bil- och tågtrafik är ett ventilationssystem med spaltventiler i fönstren eller väggventiler uteslutet.

Driftstörningen fick mig att tänka på begreppet resiliens som man stöter på allt oftare i diskussionen om hållbar utveckling. Förändring är en naturlig del av utvecklingen. Resiliens är ett systems förmåga att motstå förändringar eller störningar och fortfarande upprätthålla sin ursprungliga funktion och struktur. När systemet förlorar resiliens innebär det att förmågan att hantera förändring går förlorad. Resiliens är enligt en flera forskare en förutsättning för hållbar utveckling och handlar om flexibilitet och anpassningsförmåga för att minska sårbarheten. Stockholm Resilience Center har i år publicerat en läsvärd introduktion till forskningen om resiliens som beskriver tankegångarna och hur dessa har tillämpats i flera fallstudier, Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system.

För vår del är jag glad för de öppningsbara fönstren och takfönstret som kan förstärka självdraget sommartid vid behov, t ex under perioder med mycket solinstrålning eller när drivremmen går sönder och det är svårt att få tag på yrkesfolk.

bild-622
Värmeväxlaren är utplockad från aggregatet och placerad på golvet. Servicekillen Michael från BISAB börjar med att lossa skruvarna till locket.

bild-623
Så här ser det ut innanför locket (som förutom skruvarna var fastsatt med någon slags tätningsfog som ska minska läckflödet). Drivremmen är grön och löper runt den roterande värmeväxlaren och fortsätter i ett spår på den svarta remskivan av metall. Den gröna remmen till höger är en fabriksmonterad reservrem för att det ska vara lätt att byta. Med en extra rem i lådan är det bara varannan gång som det krävs mer omfattande demontering av hela lådan.

bild-624
Det gröna ”pulvret” visar att drivremmen är förbrukad. I aggregatet finns ett synhål som gör det lätt att se vad det brummande ljudet berodde på. Det gröna pudret fastnar på insidan av luckan till ventilationsaggregatet och skvallrar om att det är dags för byte. Bytesintervallet kan variera mellan fyra och tio år.

bild-625
Remskivan av metall i närbild.

bild-627
Även fläktarna fick en servicegenomgång…

bild-626
Fläkthjulets ”vingar” rengörs som avslutning på servicen. Skönt med en ordentlig service efter 4 års drift. Vi har själva nöjt oss med att ta ut värmeväxlaren ca en gång per år för att rengöra aggregatlådan med dammsugaren.

bild-621

bild-619
Till vänster: Färdiglagad soppa med några av råvarorna. Till höger: mangold, morötter tillsammans med tagetes i odlingslådan

Egenodlad sparrispotatis, squash och morötter blev huvudingredienser till en helt fantastiskt god och fyllig soppa. Receptet kommer från en annan blogg, Kajsas mat, och jag har bara modifierat kryddningen efter egen tillgång och lagt till lite extra havregrädde.

Grytig soppa med squash, mangold och röda linser

4 port

  • 1 gul lök, hackad
  • 1 vitlöksklyfta, skivad
  • 2 normalstora potatisar, tärnade
  • 1 morot, grovriven
  • 1 liten bit kålrot, grovriven
  • 1 normalstor squash, grovriven
  • 4 stora blad mangold, hackade
  • 1 dl röda linser
  • smör (eller olja)
  • en burk hela tomater (eller krossade tomater)
  • 6-8 dl vatten
  • grönsaksbuljong (tärning eller pulver)
  • 3 msk grädde (1 dl för ännu rundare smak)
  • 1–2 tsk garam masala (eller vata-schurna efter smak enligt originalreceptet)
  • svartpeppar+ salt
  • 1 lagerblad
  • en bit fetaost till servering

Börja med att fräsa alla grönsaker i smör (eller olja) några minuter. Lägg i mangolden på slutet och fräs ytterligare någon minut. Häll på tomater, vatten, röda linser, lagerblad, kryddblandningen (vata-churna eller garam masala) och grönsaksbuljong. Koka därefter tills potatisen och linserna är mjuka. Smaka av med peppar, grädden och eventuellt salt. Servera och toppa soppan med smulad fetaost på tallriken. Mitt tips är bulgarisk fetaost eftersom den är starkare i smaken men i Lund kan den bara köpas över disk i saluhallen eller vissa småbutiker. Det stora arbetsinsatsen är att riva grönsakerna men belöningen är garanterat riklig!

bild-618
Prunkande sensommarkrasse. Juli var för torr och sådden misslyckades men det var inte för sent att så på nytt i augusti. Undrar om årets sista squashblomma hinner förvandlas till en frukt?

bild-620
Solmogna solarisdruvor till efterrätt

bild-617
…och lite ögonfägring utanför växthuset där soppan avnjuts. Fast de mörkröda solrosorna är vackrare på foto. Jag saknar den traditionella solrosens gula färg som konstrast till det mörkgröna bladverket

Här kommer ett tips på en sevärd dokumentär från UR Play med anknytning till miljö- och finanskriser, individer och gemenskaper: Systemfel som hotar världen http://www.ur.se/Produkter/170919-Varlden-Systemfel-som-hotar-varlden
Obs! Filen är bara tillgänglig till 14 oktober.

Kan också tipsa om en tänkvärd bok av Folke Tersman, ”Tillsammans: en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat” (2009). Han tar bland annat upp individen och politikens ansvar för förändringsarbetet. Detta är en återkommande fråga på miljö- och klimatseminarier som brukar dela upp paneldeltagarna: en del tycker att politiken ska gå före medan andra menar att allt börjar med individen. Folke Tersman ger i sin bok det enda rimliga svaret…