Arkiv

mätning & uppföljning

bild_1023

När Villa Trift byggdes 2010 blev pergolan av furu på terrassen struken med järnvitriol som egentligen bara påskyndar övergången till den omtyckta silvergrå färgen (omtyckt av åtminstone många arkitekter). Snickaren som monterade pergolan varnade för att behandlingen aldrig skulle hålla – och han fick rätt. Nedre delen av reglarna, som lutar 25 grader ut från huset, har redan ruttnat.

Hur kunde jag avstå från att t ex välja tryckimpregnerat virke eller göra en träskyddsbehandling? Jag var beredd att ta risken eftersom jag hade sett panel enbart behandlad med järnvitriol på ett miljöanpassat bostadshus i Umeå. Arkitekten, som dessutom var min lärare, hade bara goda erfarenheter av järnvitriolbestruket trä. Han försäkrade att hållbarheten var lång. Det finns kanske flera tänkbara förklaringar till den korta hållbarheten här på Skördevägen i Lund, som t ex sämre virke, att träkonstruktionen är mer utsatt (det rinner ju regn längs med de lutande reglarna) eller andra klimatskillnader. När det gällde panelen på huset var jag i gengäld mer försiktig och gick efter Folksams utmärkta färgtest. Valet föll på Beckers akrylatfärg ”Perfekt”. (Tillverkaren har utlovat 12 års målningsintervall och om sex år får vi se om det stämmer.) Färgen är fortfarande bland de som rekommenderas i testresultaten från 2015.

Nu är en ny konstruktion beställd i galvaniserat järn med längsgående reglar av limträ med OrganoWoods kiselbehandling. Första strykningen med nr 01 ger ett rötskydd och andra strykning med nr 02 ger ett smuts- och vattenavvisande skydd. Det finns andra system med samma egenskaper som t ex Sioo:x Original Träskydd och Sioo:x Original Ytskydd. Kiselbehandlingen är helt miljöanpassad utan farliga ämnen (se OrganoWoods byggvarudeklaration som finns föredömligt lättillgänglig på hemsidan) I somras testade jag behandlingen på de nya trätrallarna som tar upp nivåskillnaden i växthuset och de ljusnar långsamt. Om några månader får de samma silvergrå färg som järnvitriolbehandlat trä – en effekt av strykningen med nr 01.

bild_1010
Ovan: De nya impregnerade trätrallarna med OrganoWoods behandling 

Nedan: De ursprungliga trätrallarna som var behandlade med järnvitriol. Sex år senare var en av läkten på den yttre var helt rutten. Tyvärr fanns inte samma dimensioner i impregnerat virke vilket påverkade utseendet till det sämre enligt mig

bild_1011

Obs! Eftersom jag väljer att ange de fabrikat som jag testar eller har har haft positiv eller negativ erfarenhet av kan läsare tro att det är en reklamsponsrad blogg. Men jag är en helt oberoende bloggare som alltid tackar nej till erbjudanden från företag

bild_900
Vilken njutning att få se luckan stå på glänt igen när solen skiner!

Det har gått sex år sedan Villa Trift färdigställdes. Jag är glad att vi lät bygga det fasadintegrerade växthuset/uterummet samtidigt som bostadshuset. Den ursprungliga planen var att avvakta med växthusbygget för att hålla byggkalkylen. De automatiska lucköppnarna var en tilläggsbeställning. Lucköppnaren kräver ingen el eftersom den innehåller vax som expanderar när temperaturen blir 20 grader i växthuset. Men enligt butikens instruktioner ska vaxpatronen skruvas av varje vinter och förvaras inomhus för längre livslängd. Efter att ha bytt ut den ena patronen för en vecka sedan inser jag det orimliga i att skruva loss patronen varje vinter: fjädrar, flera skruvar och en sprint måste lossas. Dessutom måste stegen fram eftersom luckorna sitter 2,5 meter över golvet. Nu är den ena utbytt efter sex år. När luckan inte öppnas vet man att det är dags. Har vi tur håller den andra ett tag till. Deltagare på diskussionsforum har haft samma lucköppnare i upp till tio år. Det som återstår är att ersätta den tidigare plastknoppen mellan glaset och lucköppnaren så att glaset inte ligger direkt mot stålet. Plasten tål tydligen inte värme och UV-strålning hur länge som helst. Men var hittar man en sådan plastknopp?

bild_901
Vaxpatronen till lucköppnaren Univent i det väggmonterade växthuset (Serralux, 3 x 4,5 m, 25 graders taklutning)

 

bild-737
Jag är så glad för vårens upptäckt – två självetablerade slånbuskar stormtrivs i trädgårdens vilda hörna och ett stort bestånd svalört har fått nytt livsrum under den utglesade forsythiabusken. När vi flyttade hit för fem år sedan höll brännässlor på att ta över. Enligt vissa trädgårdsentusiaster är slånbuskar en styggelse eftersom de har lätt för att sprida sig. Men i just denna del av trädgården är matjorden som sämst (våt och kompakt). Då är man glad för buskar som överlever.

bild-735

bild-736
Utsikten mot nordöst från det högt sittande köksfönstret över diskhon är en bullervall som gick i vitt och grönt redan i mitten av april i år. Bullervallen säkerställer att Naturvårdsverkets riktvärden för tågtrafikbuller inte överskrids, dvs 55 dBA i ekvivalent ljudnivå (medelljudnivå) och 70 dBA i maximal ljudnivå. Enligt ljudmätningen som utfördes för fem år sedan är ljudnivån vid den mest ljudutsatta fasaden 47 dBA ekv och 70 dBA max. Läs mer om ljudmätningen i Villa Trift 3.0 från 2010-05-25

bild-692
Nya badrumsdörren Addera Lodge av äkta massiv furu rakt igenom

Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund är ett egenritat kataloghus. När grundmodellen anpassades för familjens behov och för att minska byggnadens miljöpåverkan ingick innerdörrar av oljad massiv furu i husdrömmen. Varför? Ett viktigt skäl var hållbarheten på lång sikt. Lackerade träfiberdörrar med målad ytbehandling är känsligare och småskador är ofta mer synliga. Tyvärr valde dörrleverantören att plocka bort innerdörrarna i furu från sitt sortiment när det blev dags för upphandling 2009. Det blev istället vita lackerade innerdörrar, modellen Addera 8001 från Dooria. Eftersom jag är arkitekt med miljöinriktning byter jag ogärna ut något som fungerar. Men efter fem års användning visade det sig att innerdörrarna i badrum och wc var alldeles för fuktkänsliga. Det var till slut dags att hitta en bättre permanent lösning i stället för att fortsätta reklamera varorna.

bild-693
Auro hårdolja nr 126 för behandling av bland annat träytor, inköpt på Byggfabriken i Malmö

bild-691
Till vänster: nymonterad obehandlad innerdörr Addera Lodge i trävitt. till höger: samma dörrblad med två strykningar hårdolja nr 126 från Auro (och lätt mellanslipning med finaste sandpappret). Alla sidor på dörrbladen är helt unika eftersom antalet kvistar och träets utseende varierar

Till min glädje upptäckte jag att samma dörrtillverkare åter har en massiv obehandlad furudörr i sitt innerdörrsortiment med modernt snitt – modellen Addera Lodge med ramträ av massiv furulamell och spegel av furu. Sedan årsskiftet har spegelkonstruktionen ändrats och innehåller inte längre någon kärna av mdf-board (träfiberskiva). Alternativet att välja furudörrar i allmogestil har förstås alltid funnits men de stämmer inte med husets formspråk och inredning. Jag uppskattar också möjligheten att beställa en obehandlad dörr så att jag kan välja min egen slutbehandling. Valet föll på Auros hårdolja nr 126 som gör träytan avtorkningsbar och ändrar kulören från trävitt till en honungsfärgad ton. De utbytta dörrarna (Addera 8001) har också ramträ av massiv furulamell men med pålimmad mdf på samtliga sidor och spegelfyllning av mdf. Mdf (Medium Desity Fibreboard) består av sammanpressade träfiber som bland annat har miljömässiga fördelar. Men om det råkar tränga in fukt, t ex i samband med vattenstänk som inte omedelbart torkas av, är risken stor att träfibrerna lokalt sväller och färgen lossnar. Innerdörrar i våtutrymmen med tunt träfanér är sannolikt lika fuktkänsliga. Detta är något som jag har upptäckt i nyrenoverade omklädningsrum där fanér på dörrbladets undersida lossnar av fuktbelastningen.

När ni väljer innerdörrar finns det alltså anledning att vara uppmärksam på vad som ligger bakom beskrivningen ”massiv dörr” och i vilken miljö dörren ska sitta. Båda modellerna Addera Lodge och Addera räknas som massiva men den senare är mantlad med mdf som är betydligt mer fuktkänslig än rent trä. Personligen värderar jag funktionalitet och utformning lika högt och föredrar äkta ”äkta vara”, dvs trä rakt igenom.

bild-694

Här kommer en kort historik i bild med kommentarer:

bild-687
Första fuktskadan 2012 i nederkanten av dörrbladet till wc/d. Den befinner sig delvis i våtrumszon 1 och är därför utsatt även om alla som duschar har fått noggranna instruktioner att torka av ev vattenstänk på dörr och tröskel. Dooria var hyggliga och ersatte dörren med en ny dörr

bild-688
Fuktskada 2014 i andra dörrbladet. Insåg att det inte räcker med att torka av dörrens vattenstänk efter duschen. Gjorde därför ett försök att försegla bottenträet för att hindra fukt från att sugas in i träfiberskivan av mdf. Det höll betydligt bättre än första gången när rambotten var oskyddad. Till höger syns undersidan av dörrbladet med försegling av metalltejp

bild-690
Dörrbladet i badrummet som någon gång fått lite olyckligt vattenstänk från tvättstället har suttit här sedan huset byggdes 2010. Men nu befinner vi oss i våtrumszon 2. Ett dörrblad bör vara mer tåligt än så speciellt om det finns småbarn i huset som gärna plaskar friskt

bild-689
Samma dörrblad med skada i spegeln

bild-628

Assa 2002

Så här svarade Assa när det åter var dags för garantireparation:

”Vi ber om ursäkt för att ni har problem med ert lås. Vi har 2 års garanti på alla våra produkter samt på Assa 2002 har vi en goodwill på 5 år när man har problem med den s k fallkolven då vi skickar hem en ny låskista med monteringsanvisning samt en returpåse till den trasiga låskista som man då skickar åter till oss.
Med vänlig hälsning Helpdesk ASSA AB”

Assa var vänliga och skickade ett ersättningslås för fjärde gången på fyra år. Men den här gången fick vi själva bekosta låsmontören. Bruksanvisningen var nämligen helt omöjlig att följa eftersom vi har trycken från Hoppe istället för Assas egna trycken. Båda entrédörrarna och skafferidörren har fått nya lås sedan huset, Villa Trift 3.0, stod klart i maj 2010. Låset till den ena entrédörren fick bytas två gånger. Andra gången gav vi upp och valde Dormas låskista istället. Det senaste låset från Assa känns kraftigare och låter mer som Dormas lås. Men hur det är med hållbarheten återstår att se.

Det känns tråkigt att gång på gång drabbas av kvalitetsbrister för att stora marknadsdominerande aktörer tänjer på gränserna för hur klena deras produkter kan bli.

bild-629

I senaste numret av Planera Bygga Bo (2/2013) som ges ut av Boverket presenteras den nya grafiken för energideklarationer. Från och med i år kommer energiklassningsgrafiken för vitvaror att tillämpas även på byggnaders energiprestanda. Äntligen en tydlig och lättförståelig visuell symbol för byggnaders energianvändning! Modellen har använts länge för byggnader i t ex Storbritannien medan Sverige valde en egen mindre lyckad infografik när kravet på energideklarationer infördes 2009. Den äldre grafiken visas längst ner på sidan.

Att visualisera våra ekologiska avtryck bidrar till att väcka medvetenheten om energi- och miljöfrågor och kräver eftertanke för att den ska bli begriplig.

Omslagsillustration till Planera Bygga Bo: Kiran M Gerhardsson
energidekl_1

energidekl_2

Fortsättning på föregående inlägg.

I förra inlägget redogjorde jag för kostnaderna i samband med miljöklassningen av ett småhus (miljösamordning och avgifter till SGBC Sweden Green Building Council som ansvarar för certifiering och utveckling av systemet Miljöbyggnad). En mindre kostnad för obligatoriska mätningar tillkommer, se nedan.

Obligatoriska mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider inomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Radon, långtidsmätning under uppvärmningssäsongen, 2 provtagare (2011–2012) 625 kr
Summa 2 875 kr

Jag valde frivilligt att komplettera med fler mätningar på uppmaning av professor Jan Levin på Fenix Environmental i Umeå. Vill man veta inomhusmiljöns kvalitet är provtagning av radon, VOC, bensen (ingår i VOC-mätningen), formaldehyd och kväveoxid ett minimum, dvs samma provtagningar som gjordes i Boverkets rikstäckande undersökningen BETSI 2007-2008 (Byggnaders energiprestanda, tekniska status och innemiljö)

Frivilliga mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider utomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Kvävedioxider inomhus sommartid, 2 provtagare à 875 kr (sept 2011) 1 750 kr
Lättflyktiga organiska ämnen, TVOC, 1 provtagare (jan 2012) 2 500 kr
Formaldehyd, 1 provtagare (jan 2012) 1 125 kr
Ljudmätning – trafik och installationer (maj 2012) 12 056 kr
Summa 19 681 kr

Läs mer här om resultatet av innemiljömätningarna.

Bild-434
Provtagare för mätning av formaldehyd (modell UMEx)

Bild-435
VOC-mätning med passiv provtagare