arkiv

ljus

Fönstret och fönsteröppningen är så mycket mer än bara en byggnadsteknisk komponent i ett klimatskal. De bidrar i hög grad till upplevd boendekomfort men måste kunna regleras beroende på situationen. Det är budskapet i en mening i min senaste artikel som handlar om hur boende upplever sitt dagsljus och vilken roll fönsteröppningarna spelar i hemmet såväl dag som natt.

Gerhardsson, K. M., & Laike, T. (2021). Windows: a study of residents’ perceptions and uses in Sweden. Buildings and Cities, 2(1), pp. 467–486. DOI: https://doi.org/10.5334/bc.120

Varför är detta ett angeläget ämne? Fönsteröppningar i bostäder kan tyckas vara en självklarhet. Men med ökad inflyttning till städerna, arkitekturtrender, höga markpriser och allas rätt till bostad riskerar boendekomforten, som bl a förutsätter dagsljus och utblick, att påverkas negativt. När olika erbjudanden eller lösningar diskuteras måste vissa saker bortprioriteras. Men undersökningen som artikeln bygger på bekräftar att boende i lägenheter på 55:e breddgraden värdesätter fönsteröppningar i bostadsrum väldigt högt.

Till hösten kommer en populärvetenskaplig bok som baseras på samma material. Målgruppen är både allmänheten och branschfolk som till exempel planerare, bostadsutvecklare, arkitekter och andra konsulter.

Lägenheter där materialet till undersökningen samlades in

Idag firar hinduer guden Shiva – som ingår i den hinduiska treenigheten och har både en förstörande och uppbyggande roll. Brahma är skaparen och Vishnu upprätthåller livet. Den dansande Shiva och treenigheten har en lös koppling till dagens inlägg genom det sfäriska som form och det cirkulära som idé (eller kretsloppstänkande som man säger i ekobyggsammanhang).

Efter den senaste uppgraderingen av hemmets belysning inser jag att det sfäriska och cirkulära dominerar i ljusplaneringen. Det är inget medvetet designval utan jag tycks ofta hamna där när jag söker ljusarmaturer som ska komplettera eller ersätta sämre alternativ.

Det sfäriska syftar på att flertalet ljusarmaturer består av glasglober i någon form med detaljer i antingen krom eller mässing. Det cirkulära syftar på att alla glober har en Edison-sockel där LED-lampor kan skruvas i och bytas ut när de är trasiga till skillnad från armaturer med inbyggd LED där hela armaturen måste bytas. (Men jag har motvilligt köpt ett par med inbyggd ljuskälla när jag inte hittat andra lämpliga alternativ.)

Numera är de vanligaste alternativen för konsumenter antingen ljusarmaturer med klassisk sockel eller med inbyggd ljuskälla. Den senare typen är mer jämförbar med hemelektronik. När ljuskällan inte fungerar längre måste hela ”lysapparaten” bytas ut. I bästa fall återvinns de värdefulla metallerna.

De senaste två ljusarmaturerna, som jag nyligen bytt ut, var tillfälliga och monterades i väntan på andra alternativ som passar behoven bättre. Den utbytta modellen har en stor oavskärmad öppning på undersidan. Den funkar därför bättre i korridorer och utrymmen där man varken sitter eller ligger och riskerar att bländas av det oavskärmade ljuset. (Förhoppningsvis hittar ljusarmaturerna en korridor hos en ny ägare via Erikshjälpen.)

Den utbytta takarmaturen med synlig ljuskälla i hallen som bländar när man ligger i soffan (släckt i bilden till vänster och tänd i bilden till höger) …

… som går att lösa genom att dra för skjutdörren (i bilden till vänster). Den nya globformade takarmaturen med tre-stegs klickdimring (i bilden till höger)

De första ljusarmaturerna på samma ställe monterades när huset byggdes 2010 – två begagnade tygplafonder inköpta på loppis. Men i plafonderna fanns kompaktlysrör med stift som inte gick att ersätta när ljuskällorna gick sönder. Då insåg jag att en ljusarmatur med specialsockel inte är särskilt hållbar på sikt. Utbytbara delar borde vara självklart i ljusarmaturer, i likhet med bildrör i gamla TV-apparater eller batterier i mobiltelefoner.

För att återknyta till inledningen och det cirkulära kommer här sex ekodesignprinciper formulerade av Leyla Acaroglu (designer från Australien):

  • Design to dematerialisation (less material)
  • Design for durability (durable construction)
  • Design for longevity (lasting longer, valued by the consumer longer and reused for a long time)
  • Design for recyclability (singular materials instead of coupled materials, easily pulled apart components)
  • Design for multi-functionality (integrating optional use)
  • Design for disassembly (connections without glues…)

Till vänster: den nya globformade takarmaturen på närmare håll som har tre-stegs klickdimring och varmgult sken (2700K). Till höger: en favorit på fönsterbrädan med något vitare ljusfärg (3000K)

Till vänster: den nya globformade takarmaturen på närmare håll som har tre-stegs klickdimring och varmgult sken (2700K). Till höger: en favorit på fönsterbrädan med något vitare ljusfärg (3000K)

Klassisk glob med porslinssockel från Ifö på alla ställen i badrum och wc/d

Så här i Corona-tider behöver vi något att se fram emot. Jag tänkte därför tipsa om en ny klubb i Lund som startar under våren 2021 om/när situationen tillåter. Vi vill ge vandringsälskare möjlighet att ge sig ut tillsammans med andra och vandra i två timmar var fjärde lördag.

Lundaklubben Wanderlust bygger på tre grundidéer – enkelt, långt och regelbundet:
1. Det ska vara enkelt. Man ska inte behöva bil för att ta sig till en startpunkt i något naturskönt område utanför Lund. Avgångstid och mötesplats är kl 13 utanför ”Folk” och ”I love Coffe” på Clemenstorget varje gång.
2. Det ska vara ganska långt. Ca två timmar i sträck (5 km/tim) med avslutande termosfinal på bänken eller valfri dryck på någon av uteserveringarna på det förnyade Clemenstorget.
3. Det ska vara regelbundet (var fjärde lördag från september till maj). Vandringsälskare ska få en chans att regelbundet gå med andra så att man kommer ut och får gå en längre runda.

Det viktigaste är förstås att man älskar att vandra! Man behöver inte nödvändigtvis prata. Att bara gå i någon annans sällskap kan också vara trivsamt. Jag tror att det finns ett behov – särskilt nu under pandemin.

Vi som startar klubben har redan provgått och nästa tur är på lördag 13 februari.  Vi startar kl 13 vid bänkarna utanför ”Folk” och ”I love coffee” på det fina Clemenstorget. Ni som är sugna på att vandra är välkomna att upptäcka Lund med Wanderlust.

16 januari: första officiella turen i minusgrader och strålande sol

OBS! Klubben har inga medlemsavgifter, ingen ledare, inget formellt medlemskap utan alla är välkomna.

I det föregående inlägget före jul skrev jag om en demokratisk tekniknyhet när det gäller hembelysning. Jag syftar på LED-lampor med tre-stegs funktion som dimras med vanlig strömbrytare (kallas även klick-dimbar LED i handeln). Inlägget avlutades med några foton av min första egenbyggda ljusarmatur med just en sådan ljuskälla.

Den ihopsatta ljusarmaturen är inte särskilt avancerad eftersom den består av komponenter färdiga att använda direkt – nja, nästan direkt (jag återkommer till denna reservation lite längre ner). Det som tog tid var att hitta alla delar som motsvarade de önskade kraven. Marknaden är inte precis översvämmad av den sortens textilskärm som jag letade efter – textil av vackert linnetyg som inte är limmad på en formstabil men livlös plast. Till slut hittade jag precis vad jag letade efter på ett varuhus (och till min stora glädje har samma textilskärm nyligen kommit i vitt utförande).

Men tyget är tunt och glesvävt, vilket innebär att ljuskällan syns genom tygskärmen när armaturen är tänd. Jag tyckte därför att det passade bättre med en ljusglob med lite större diameter än vanligt. En liten ljuskälla kan dessutom upplevs som mer bländande (tänk t ex på små obehagliga halogenspotlights som är infällda i många innertak). Med tre-stegs funktionen kan armaturen dessutom användas som mysbelysning lika väl som städljus.

Tygskärm av linne från Åhlens (125 kr), textilsladd med hållare av svartlackerad aluminium (NUD Bolt lamphållare) för att få lite tyngd i armaturen (339 kr), ljuskälla E27 LED 3-steg dimbar Glob 100 mm Opal, 2700 Kelvin (varmvit), 0,4–7W Globen lighting (149 kr). Totalpris: 613 kr (OBS! Detta är ingen sponsrad blogg)

När det gällde lamphållaren (dvs sladd och hållare där man skruvar i ljuskällan) ville jag ha en textilklädd sladd. Hållaren behövde dessutom ha rätt tyngd för att sladden ska vara sträckt när armaturen är upphängd på lampkroken. Efter mycket surfande hittade jag till slut en webbshop med flera kombinationer av material och kulörer. Men deras lamphållare levereras av någon anledning med en kontakt till ett vanligt vägguttag och inte en lampkontakt. Så kontakten fick bytas av en elektriker (något som jag skulle göra själv idag).

Nu hänger båda ljusarmaturerna på sina rätta platser – i sovrummen i en trea i området Norra Sorgenfri, Malmö – till glädje för ägaren som haft problem med att hitta något som är anpassat till ett lamputtag i tak/väggvinkeln ca 1,5 m från lampkroken mitt i rummet.

Det är kanske lite sent att tipsa om den bästa ljuskällan sedan LED-lamporna kom ut på marknaden för vanliga konsumenter för ca 10 år sedan. (IKEA övergick globalt till att enbart sälja LED-lampor år 2015.) Jag tänker på den ganska nya varianten av LED med inbyggd dimmerfunktion i tre steg. Den första varianten kom redan 2016 men numera ingår den i sortimentet hos flera tillverkare till ett överkomligt pris. Man slipper problem med flimmer och behöver inte längre anlita en elektriker som installerar väggströmbrytare med dimmer. Denna demokratiska teknik är särskilt välkommen bland oss som aldrig haft väggströmbrytare med dimmer och som tröttnat på ljusarmaturer med inbyggd steglös dimmer som ofta flimrar pga av billig elektronik.

Min första egenbyggda ljusarmatur med tygskärm av linne från Åhlens (125 kr), textilsladd med hållare av svartlackerad aluminium (NUD Bolt lamphållare) för att få lite tyngd i armaturen (339 kr), ljuskälla E27 LED 3-steg dimbar Glob 100 mm Opal, 2700 Kelvin (varmvit), 0,4–7W Globen lighting (149 kr). Totalpris: 613 kr.

I enkäten Ljuset hemma, som besvarades av drygt 500 lundabor år 2015, ställdes bland annat följande fråga: Hur viktiga är dessa faktorer när du köper en lampa (ljuskälla)? Dimringmöjlighet, energieffektivitet, lampdesign, lampans livslängd, ljuskvalitet (ljusfärg).

Det visade sig att för de flesta är ljusfärgen (dvs färgtemperaturen) den viktigaste egenskapen. Därefter kommer lampans livslängd, energieffektivitet, inköpskostnad och lampdesign. Dimbarhet är minst viktig. Men det beror på om man använder dimmer. Som förväntat anser en majoritet bland de som använder tre eller fler dimrar att dimringsfunktionen är en av de viktigaste egenskaperna vid inköp.

De flesta som svarade använder minst en dimmer i hemmet (62%) och drygt en tredjedel använder aldrig dimmer. Men det är skillnader mellan bostadstyp och upplåtelseform. I bostäder (småhus och lägenheter) med äganderätt eller bostadsrätt använder 72% minst en dimmer men bara 36% i bostäder med hyresrätt.

Med den flimmerfria trestegs-dimringen kan många fler njuta av möjligheten att variera ljusstyrkan i samma ljusarmatur beroende på stämningsläge och aktivitet i rummet.

Fortsättning på föregående inlägg.

Jag har kommit till avslutningen i denna följetong och nu handlar det om att överföra ljusspelet i naturen till rumsinteriörer som ska ljussättas med elektrisk belysning.

Man börjar med att fundera över var man vill ha ljus. Ungefär som när en konstnär planerar en målning. Vilka partier ska vara ljusast? Hur ska karaktären på skuggorna vara? Vill man ha skarpa skuggor för att framhäva en dekorativ inredningsdetalj eller ett skulpturalt föremål krävs ett riktat ljus från t ex spotlights. Men hur utbrett ska ljuset vara? Ljuskällans spridningsvinkel är avgörande, men även avståndet mellan ljuskällan och föremålet. Det är likadant när en hel vägg ska belysas med spotlights. Man behöver dessutom fundera på hur tätt man sätter ljuskällorna om man vill undvika oavsiktliga mörka partier mellan ljusbubblorna på vägen.

Ett annat exempel är när man vill skapa dekorativa mönstereffekter på en vägg – ungefär som skuggorna från trädkronorna på marken. Då krävs en ljusarmatur med hål i skärmen så att ljuset från en klar ljuskälla kan leta sig fram genom hålen. Om ljuskällan har frostat glas uppstår däremot inga distinkta mönster på väggar och golv.

Ljussättningen påverkar dessutom tankar, känslor och stämningen i rummet. Ljusets psykologiska effekter var något som geniet Leonardo da Vinci var mycket medveten om. När da Vinci diskuterade dunkel och halvskugga menade han att en konstnär bör eftersträva att ”måla porträtt i mulet väder, gärna framåt kvällen”, av det enkla skälet att det dämpade ljuset gör ansiktena rättvisa. I detta mindre skarpa ljus upptäcker man nämligen ”all godhet och skönhet som går att se i dem”. Dunklet modellerar, dunklet gör ansiktsdragen mjukare.

Universitetsbiblioteket i Lund under helt olika ljus- och skuggförhållanden

 Mitt tips inför ljussättningen av ett rum är att börja med vilken stämning du vill skapa och fundera över ljusets uppgift. Var ska ljuset hamna för att du ska uppnå det du vill? Välj därefter en ljuskälla och ljusarmatur som kan åstadkomma den önskade effekten eller fråga om råd hos en ljusexpert i butiken. Man behöver inte kunna allt det tekniska kring belysning även om det underlättar. Tänk till exempel på en rabatt i trädgården som kan planeras på liknande sätt: man kan bestämma höjd, växtsätt, blomningstid, färger eller tema (t ex ätliga växter eller lokala växter) och sedan be experter föreslå de specifika växterna.

Ibland kan man tänka tvärtom och beskriva vad man inte vill ha, t ex flimrande eller bländande ljus. Upplevelse av bländning är individuell och dessutom åldersrelaterad. Man kanske inte vill ha ljusarmaturer som är svåra att hålla rena. Damm på bländningsskyddet eller glaskupan minskar ju ljusflödet och energieffektiviteten.

  1. Precis som ljusdesignern Richard Kelly sade krävs det tre saker för att planera med ljus, som är en form av magi: 1) ett tränat öga, 2) erfarenhet och kunskap om kulturella och psykologiska effekter av ljus på människor (här kan man dessutom lägga till de biologiska effekterna på dygnsrytm och sömn som inte var klarlagda när Kelly var verksam), och 3) erfarenhet och kunskap om tekniken.

Så träna ögat på att se vad ljuset gör med såväl den fysiska som den sociala miljön och lägg märke till hur du själv reagerar på ljuset i olika miljöer. Ta hjälp av experter om din erfarenhet och kunskap inte räcker. Det viktigaste av allt i dessa dagar är att prova sig fram och då måste man:

  • Spara kartongen och kvittot till lampan så att du kan byta om du inte är nöjd när den kommer på plats i sin rätta miljö (till exemplen pga fel ljusfärg, som mäts i Kelvin, pga av fel nyans av ljusfärgen eller för att lampan inte funkar tillsammans med den installerade dimmern i strömbrytaren).
  • Spara kvittot så att du kan reklamera lampan om livslängden är för kort (vissa tillverkare ger fyra eller fem års garanti) eller om den dimbara lampan börjar flimra pga av billig elektronik i lampsockeln. Det gäller även ljusarmaturer med inbyggd dimbar LED.

LED-belysningstekniken har fantastiska möjligheter men inget är längre självklart. Det enda som är säkert är att ljusstrålar egentligen är helt osynliga, precis som spindeltråden, tills ljusstrålarna träffar atmosfäriska partiklar, gaser och material som bryter eller reflekterar strålarna och gör fotonerna synliga för det mänskliga ögat.

Källor och vidare läsning

Läs mer om de olika kvalitetsaspekterna av ljus som är hämtade från:
PERCIFAL. Perceptiv rumslig analys av färg och ljus. Bakgrund och studiehandledning (SYN-TES rapport 2) (2011) av Ulf Klarén, 2011.

Lighting as an Integral Part of Architecture (1952). Artikel av Richard Kelly i College Art Journal, 12(1), 24–30.

Läs mer om da Vincis utforskande av ljus och skugga genom att observera och måla i den första stora biografin över Leonardo da Vinci på svenska:
Solen ser ingen skugga (2019) av Peter Glas.

Fortsättning på föregående inlägg.

Det mest bländande jag hittade på vandringen från Helsingborg till Mölle i oktober var bryggornas räcken som jag antog var gjorda av metall. Men på närmare håll visade de sig att det bara var grånat omålat trävirke som reflekterade den lågt stående solen (mycket snopet och något jag aldrig upplevt tidigare)

 

  • bländande ljusreflexer – när ljushetskontrasterna i synfältet är större än önskat och ögat inte kan anpassa sig kan detta ge upphov till obehagsbländning som t ex vita klippor, sand eller snö i starkt solljus.

En himmel i skymningen

 

  • ljusfärg – den upplevda färgen hos ljuset är ett resultat av ljusspektrumet, ytfärgen på element i naturen och personens förmåga att uppfatta färger. Ljusets spektrala sammansättning hänger samman med tiden på dagen, väderstrecken och luftens sammansättning. Ljuset vid soluppgång och solnedgång har en varm ton medan himmelsljus från norr har en kallvit ton. En mycket röd himmel vid solnedgången i städer kan skvallra om en hel del partiklar eller föroreningar i luften. Något som kanske överraskar är att gryningsljus (himmelsljuset vid tiden före soluppgång) och skymningsljus (himmelsljuset vid tiden efter solnedgång) innehåller mest kortvågigt ljus, dvs ljus i den blåa delen av ljusspektrumet, trots att det upplevs som orangefärgat.

    Färgerna på höstlöven förändras för att det gröna färgämnet klorofyll, som reflekterar de gröna våglängderna, bryts ner och försvinner in i trädets stammar och grenar. Kvar finns gula och röda färgämnen som gör att träd och buskar skiftar till höstdräkten i olika gul-röda nyanser

    Universitetsbiblioteket i Lund som har skiftat till höstskrud…

    … några veckor senare har vildvinet tappat alla sina blad och nu syns tegelfasaden igen i härligt morgondis

Fortsättning följer…

PS I helgen firades ljushögtiden Diwali i Indien och i många indiska hem världen över. Jag fortsätter hedra ljuset på bloggen och framtida inlägg i december är t ex ”Den mest demokratiska tekniknyheten för hembelysning med LED” och ”Min första egenbyggda ljusarmatur”.

Fortsättning på föregående inlägg…

  • ljusfläckar – kan orsakas av reflekterat solljus eller av infallande solstrålar som letar sig fram genom bladverket.

    Fläckvist ljus på bikuporna gör ytorna mer levande och mindre platta. Solljus som filtreras genom bladverk kan färga ljuset så att det blir grönaktigt



    Ljus och skuggspel på marken under träden. Tallar anses vara ljusa träd eftersom de släpper igenom mer ljus än t ex bokträd (de växer sällan örter på marken i en bokskog pga ljusbrist)



  • reflexer och blänk – speglingar av ljuskällor eller mycket ljusa blanka ytor kan göra en miljö mer visuellt intressant, något som glittrar till beroende på var man står.

    Ljusreflexer i vatten och det blir stora skillnader beroende på hur högt solen står och var betraktaren står

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg…

  • skuggor – skuggor kan avslöja om ljuset är skarpt eller diffust. Distinkta skuggor med tydliga kanter innebär att ljuset är skarpt och riktat, men om kontrasten mellan mörka skuggor och högdagrar är svag tyder det på att ljuset är diffuserat (dvs spritt och inte koncentrerat), t ex ljus från en mulen himmel eller om luften är disig.

    bild_1403

    Skuggor och dagrar på stenarna till vänster avslöjar att solen tittar fram och skuggorna modellerar formen, till skillnad från bilden till höger där solen några sekunder senare gått i moln och vissa stenar upplevs som ”plattare” 

    Karaktären på dagsljuset blir extra tydlig med en himmel som skiftar – från mulet till halvklart och direkt solljus– som i bilden nedan. Det tydligaste kännetecknet är återigen skuggorna som varierar från att vara nästan obefintliga till mörka med skarpa konturer.

    bild_1404

    Den långa slagskuggan på marken vittnar även om att solen står lågt på himlen. Fotot är taget mitt på dagen och skuggan är nästan dubbelt så lång som mina 162 cm. Man kan därför sluta sig till att fotot är taget närmare höstdagjämningen än sommaren. Fotot är taget 4 oktober och enligt Sun Surveyor Lite-appen står solen ca 30 grader över horisonten mitt på dagen. (Sista veckan i augusti står solen 45 grader över horisonten och slagskuggan blir då lika lång som kroppslängden)

    bild_1406

    Det diffusa ljuset från en disig himmel och luft mättad med vattenånga

    bild_1405

    Extremt diffust ljus så att horisonten nästan inte går att urskilja

    Om ljuset är extremt diffust går horisonten knappt att urskilja, som i bilden ovan. Pionjären och ljusdesignern Richard Kelly, som började sin bana på 30-talet, talar om denna effekt som ”ambient luminescence” – ett skugglöst jämnt ljus: ”Ambient luminescence is the uninterrupted light of a snowy morning in the open country. It is foglight at sea in a small boat, it is twilight haze on a wide river where shore and water and sky are indistinguishable. It is in any art gallery with strip-lighted walls, translucent ceiling, and white floor.”

Fortsättning följer…

Dags att ljussätta ett rum? Det kan vara en större utmaning än att möblera ett rum eftersom det finns fler begränsningar (t ex den tekniska infrastrukturen som antal och placering av eluttag och lamputtag) och för att ljuskälla, ljusarmatur och färg på inredning och rumsytor samverkar. Men man kommer långt genom att aktivt observera och reflektera över ljusspelet i naturen. Här finns nästan hela paletten av effekter! Avsikten med detta inlägg är att ge betraktaren ett språk eller ett sätt att tala om ljus som kan vara till hjälp när man pratar med säljaren i belysningsbutiken eller med en heminredningskonsult. Tänk på instruktionerna nedan som en vinprovning. För att beskriva smaker krävs en nyansrik vokabulär.

1. Stanna upp och betrakta med närvaro
Det första steget när man samlar på observationer i naturen är att ställa sig så att ljuskälla inte finns i synfältet, dvs med solen i ryggen. (Är det en mulen himmel spelar det ingen roll.) Jag tror nämligen att man tränar upp sin känslighet för ljusets effekter om man inte låter sig distraheras av ljuskällan.

2. Aspekter som påverkar ljusets karaktär
Nästa steg är att beskriva ljuset utifrån olika aspekter innan man vänder dig om eller tittar upp för att se vilken typ av himmel som krävs för att åstadkomma den upplevda ljussituationen.

Hur kan man då beskriva en ljusmiljö? Följande aspekter utgör tillsammans en användbar verktygslåda:

  • ljusnivån – upplevs helheten som om den är lite eller mycket ljus?

Hur ljus helheten upplevs vara påverkas av både ljuskällan och ytor som reflekterar ljuset – sand på marken reflekterar mer ljus (30%) än gräs (10%)

  • ljusets fördelning och riktning – upplevs ljuset som jämnt eller ojämnt fördelat, dvs är det stor eller liten skillnad mellan ljusa och mörkare ytor? Är det skillnad om man tittar på omgivningen i ögonhöjd och på andra nivåer? Var kommer ljuset ifrån i förhållande till ögonen – underifrån eller uppifrån?

    Snö på marken under en mulen himmel bidrar till att ge ett jämnt ljus men kan orsaka snöblindhet i öppna snölandskap med starkt solljus. När solstrålar träffar vattnet kommer starkt reflekterat solljus underifrån

    I skogen till vänster är ljuset jämnt fördelat medan t ex gräset i skogsbilden till höger fläckvis varierar i ljushet

Fortsättning följer…