Arkiv

Monthly Archives: mars 2013

Bild-315
Kläder av merinoull behöver inte tvättas så ofta pga ullens förmåga att neutralisera dofter. Vädring räcker långt

I helgen uppgraderades vår smarta torkställning med nya hållare av stål istället för plast. Infästningarna av stål tål belastningen av våta skjortor mycket bättre än föregångaren av plast. Torkställningen är föredömligt flexibel med sina fällbara hängpinnar. En annan fördel är att den är rullbar så att tvättstugan blir extra lättstädad. Tack vare de stora hjulen är det inga problem att rulla torkställningen till växthuset eller uteplatsen för att soltorka tvätten. (Men en enkel lina mellan pergolastolparna och några permanenta krokar är ändå överlägsna när tvätten ska torka utomhus.) Tillverkaren Knycer tar dessutom ansvar för sina produkter och kan leverera reservdelar till skillnad från t ex IKEA som jag skrivit om i tidigare inlägg.

Inför husbygget för tre år sedan övervägde jag andra billigare alternativ till DryRack från Knycer. Men alternativen var antingen för klena i konstruktionen eller för skrymmande. De gick å andra sidan att packa ner. Vår torkställning är knappt 60 cm bred och 184 cm hög. Dagens modell är något lägre. Hänglängden är 17,5 meter och det räcker för vårt hushåll på fem personer. Den är lämpligt placerad intill ackumulatortanken där tvätten torkar snabbt av spillvärmen. Acktanken är isolerad men inte mer än ca 50 mm på sidorna och det dubbla på toppen.

bild498

När vår husmodell Villa Trift 3.0 planerades 2009 var yteffektivitet och flexibilitet några av utgångspunkterna. Måtten på utrustningen blev avgörande för olika köpbeslut och produktval. Köpkriterierna påverkades även av systemlösningen. Allting hänger ju ihop. Vill man undvika torktumling och istället låta tvätten självtorka är det smart om tvätten är så torr som möjligt när den plockas ut från tvättmaskinen. Därför föll valet på en A-klassad energisnål och vattensnål tvättmaskin med högt centrifugeringsvarvtal, 1400–400 varv per minut. Energiåtgången är 1,02 kWh och vattenåtgången 47 liter per tvätt med fylld maskin i 60 grader. Idag förbrukar de bästa tvättmaskinerna 30 % mindre el än de A-märkta (A+++). Tvättiden är också värd att uppmärksamma eftersom långa tvättider sliter mer på kläderna. I vår tvättmaskin är 6 kg bomullstvätt i 60 grader färdig efter 2 tim och 15 min. Bredvid tvättmaskinen står en C-klassad torktumlare som knappt används.
plan1
Tvättstugan (2,6 x 2,4 m) i Villa Trift 3.0 är ett mångfunktionellt rum med dagsljus. Den fungerar som seniorentré, förvaringsutrymme, teknikrum, tvättstuga och luftsluss tack vare bl a generös rumshöjd, kompakt teknisk utrustning och ett vägghängt ventilationsaggregat som frigör golvyta. För mig är det ett stort plusvärde i ett resurssnålt boende att kunna hänga tvätt, läsa av mätare, se solen ladda tanken, byta filter och packa ner julsaker i plastbackarna vid taket i samma rum. Men smart planering räcker inte. Ett liv med färre prylar är den viktigaste förutsättningen för downsizing eller frivillig enkelhet.

Bild-024

I tidigare inlägg har jag tagit upp några urbana nyord. Ett annat nyord lyftes fram på SCARPs avslutande konferens 14-15 mars 2013 om frisk luft som arrangerades av Naturvårdsverket. Konferensen handlade om hur luftföroreningarna påverkar hälsa och ekosystem, om luften har blivit bättre och betydelsen av det internationella luftvårdsarbetet. 

Mark Sutton från Storbritannien var en av inledningstalarna. Han är specialist på kvävets kretslopp och luftförorenande kvävedioxider. År 2009 introducerade han tillsammans med 239 andra personer den demitariska dieten som går ut på att halvera köttinnehållet på tallriken för miljön och hälsans skull. Av all tillförd näring för boskapsuppfödning kommer bara 20 % vidare till oss slutkonsumenter. Boskap äter vegetabilier som gödslas med handelsgödsel. Marken övergöds och överflödig näring hamnar till slut i vattendragen. Det finns flera skäl till att vår mat inte behöver ta omvägen via djuren: köttproduktionen bidrar till klimatförändringar (energikrävande handelsgödsel, avskogning för att skapa mer jordbruksmark, konkurrens om mark för mat och biobränslen), global rättvisa och effektivare matförsörjning (resurserna räcker till fler om kosten till större del baseras på vegetabilier, runt 85 % av jordbruksgrödorna går till boskapsskötsel) och kroppen lär må bra av mycket grönsaker och frukt. Kostvanor med för mycket rött kött påverkar dessutom hälsan eftersom nedbrytningen av ämnet karnitin i rött kött ökar fettinlagringen i blodkärlen.

Härligt att det dyker upp alternativ för halvvegetarianer som jag som inte kan ta steget fullt ut. Jag har till exempel svårt att avstå från sommarens grillade röda kött. Normalt föredrar jag att tillaga fågel, fisk, vilt och vegetariskt. Ett annat uttryck är flexitarian som har funnits ungefär lika länge som demitarian. En flexitarian är en vegetarian som emellanåt tillåter sig annat än vegetarisk kost.

Låter det som en jobbig uppoffring att minska överkonsumtionen av kött? Enligt Kenneth Hermele behöver vi inte ens halvera köttkonsumtionen. Det räcker med att skära bort en tredjedel för att dagens åkermark och betesmark ska kunna föda jordens framtida befolkning med 10 miljarder människor.

bild765
Fördelningen på utsläppskällorna av koldioxid i ett genomsnittligt svenskt hushåll 

Bild-312

Före eftermiddagens solbad i växthuset hade jag turen att stöta ihop med biologen Anna Persson efter morgonyogan på Gerdahallen. Anna är expert på humlor och solitära vildbin. Jag berättade om mitt egenmonterade vildbihotell som jag har bloggat om i tidigare inlägg. Fick chans att ställa frågan om det verkligen är lämpligt att rörpaketet bara monteras hängande i ett snöre i vår vindutsatta trädgård. Rören är dessutom svåra att snöra tillräckligt hårt. Vildbin vill väl också ha en stabil bostad? Anna förklarade att det är bara buntband eller silvertejp som fungerar om det ska bli riktigt stadigt och vänd gärna ingången mot sydväst eftersom solitära vildbina föredrar ingången vänd mot morgonsolen.

Istället för silvertejp blev det aluminiumtejp. Hade en rulle över från vintern 2010 när vi kondensisolerade utelufts- och avluftskanalen i tvättstugan vintern och isolerade kaminen. Att hitta en plats i rätt väderstreck och gärna synlig från huset var inte lätt. Man vill ju gärna uppleva resultatet av sina wild-life insatser. Nu sitter den i alla fall instoppad i planket utanför växthuset i ögonhöjd och jag hoppas få höra surrande vildbin senare i vår när de samlar pollen till larverna i bamburören.

Bild-313

Klockan är snart 17.30 och temperaturen i växthuset börjar sjunka så smått från ca 24 grader till 20 grader. Utomhus är det två plusgrader. Chiliplantorna är omskolade till större krukor med näringsrik U-jord. Nu borde tillväxten ta fart. Hade planerat förkultivera lite fler grönsaker men de stora säckarna med planteringsjord på plantskolan var fortfarande frusna.

Efter 5 timmar i växthuset är det dags att ta med krukorna med chili in i huset och byta från sommarlinne till långärmat. Enligt väderprognosen ska nattemperaturen sjunka till 10 minusgrader.

Bild-314

Tittar ut genom fönstret på snötäcket och plogbilen som skrapat vägbanan på Storekrok. Vem kan tro att det är vårdagjämning idag? Solen lär inte visa sig under dagen men det finns ändå anledning att kontrollera solvinkeln i gratisverktyget SunAngle calculator som jag gör med jämna mellanrum.  Solens vinkel är helt nödvändig att känna till för en arkitekt. Solen och vinkeln på solinstrålningen ska självklart redovisas i de tidiga sektionerna när byggnaden utformas. Moderna digitala tredimensionella ritverktyg kan säkert visa solvinkeln men den måste finnas med i de tidiga handritade skisserna för att man som arkitekt ska kunna planera dagsljuset och behovet av eventuella solskydd på sommaren.

Bild-311

Jag har matat in positionen för Villa Trift 3.0  i SunAngle calculator. Man behöver veta breddgraden och mata in datum och tid (se utförliga instruktioner i tidigare inlägg) och vips så räknar kalkylatorn ut solvinkeln (altitude angle), soluppgång och solnedgång. På vårdagjämningen 20 mars 2013 är solvinkeln 34,21 grader på Skördevägen i Lund. Vid sommarsolståndet när solen står som högst är vinkel 57,68 grader. Idag gick solen upp kl 06.08 och den går ner kl 18.20.

Bild-310
Vildbihotell
– även kallad bibatteri. Funderade redan för ett år sedan på att såga till bamburör enligt instruktionerna på Natur och Trädgårds hemsida. Men att såga bamburör med fogsvans funkade inte alls. På förra veckans HUT Skånes seminarium om urban biologisk mångfald hade Per Bengtsson från Naturskyddsföreningens rikskansli i Stockholm med sig tillsågade 20 cm långa bamburör. Ingångshålen behöver vara 3–13 mm i diameter. Varje rör är som en enrumslägenhet och senare i vår kommer solitära vildbin att lägga ägg och matpaket i rören. Vildbin är indelade i humlor och solitära vildbin. Humlor är sociala samhällsbyggare precis som tambin/honumgsbin. Solitära vildbin sticks inte eftersom de inte har en stor koloni att försvara. Kratsa ur lite av märgen i ingångshålet, resten fixar vildbina själva. Häng upp vildbihotellet i ett soligt läge.

Kreotop – konstgjorda biotoper (naturmiljöer) för att öka den biologiska mångfalden. I vindkraftsparker anläggs t ex sandhögar, skuggiga gropar där regnvatten kan samlas eller buskage med bärbuskar för att ge skydd, föda och övervintringsmöjlighet för djur och insekter.

Sociotopkartering – ett verktyg för att kartlägga hur människor använder och upplever platser i staden, t ex parker. Inte ett helt nytt ord men ett bra verktyg som förtjänar att lyftas fram i diskussionen om förtätning och grönska.

Bild-269

Har spännande seminarium och konferens framför mig. HUT Skåne arrangerar ett seminarium om urban biologisk mångfald. Vad är t ex kreotoper och talkoo? Jag får veta senare idag och återkommer med svaret på bloggen.

Naturvårdsverket avslutar forskningsprogrammet SCARP med en konferens i Stockholm om Frisk luft. Två internationella experter kommer från Storbritannien och Tyskland och berättar om kväve och luftföroreningarnas effekter. Andra föredrag tar upp intressanta ämnen som sot och partiklar, hälsoeffekter från vedeldning samt EU:s nya luftpolicy. Nu gäller det bara att förbereda ett batteri av luftmiljöfrågor när så många experter finns samlade på ett ställe.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Är äntligen klar med översikt över de olika kriterieversionerna av BREEAM Communities (se nedan). Av tabellen framgår vilka kontrollpunkter och kategorier som har utgått och vilka som har lagts till. De två första versionerna är ganska likartade med en indelning i samma kategorier. Antalet kontrollpunkter är däremot betydligt fler i den andra versionen. Den senaste versionen visar en tydlig ambition att förenkla systemet eftersom antalet kategorier har minskat från åtta till fem och antalet kontrollpunkter har minskat från 62 till 40 st. Jag har inte jämfört kriterierna för alla kontrollpunkter men har noterat att en del har blivt mätbara och möjliga att följa upp, t ex vattenkonsumtion i version 2011. Målet är 80 liter vattenanvändning per person och dygn för att uppnå hösta betyg. Ett krav som är enkelt att verifiera i stil med energianvändning. Men tyvärr är verifiering av faktisk energianvändning som i Sverige inget krav i BREEAM Communities.

Strukturen har blivit mer logisk för varje version. En annan förtjänst i den senaste versionen är att sociala hälsoaspekter lyfts fram. Upplägget är dessutom mer anpassat till planeringsprocessen i tre obligatoriska bedömningssteg och antalet indikatorer är färre. I steg ett fastställs principerna för utvecklingsområdet, i steg två utformas planen och i steg tre utformas byggnader, platser, stråk och markplanering i detalj. Tanken är att en fastighetsutvecklare kan certifiera stadsdelen de första två stegen. Nya fastighetsägare som därefter köper mark i området kan gå vidare med certifiering av steg tre, dvs det mer detaljerade skedet när byggnaderna utformas. I den senaste versionen är alla indikatorer i steg 1 obligatoriska och GO 02 (Consultation and engagement) i steg två.

Några kategorier i den senaste version av BREEAM Communities har fått bättre namn som anger en önskad riktning, te x Governance och Social and economic wellbeing. Övriga kategorier är som tidigare mer neutrala och anger snarare miljöaspekter än vägledande principer för hållbar stadsutveckling. De nya kategorierna  har vissa likheter med kategorierna i Green Star Communities i Australien:
Governance, Design, Liveability, Economic Prosperity, Environment, Innovation. Antalet kontrollpunkter i Green Star är 38 st.Försökte ladda hem en teknisk manual men blev otroligt besviken eftersom de kostar! Medlemmar i Australiens Green Building Council får förstås rabatt. Hoppas att Green Building Council i Sverige (SGBC) håller fast vid sin ursprungliga inriktning och inte hamnar i ett läge där miljöklassning bara handlar om försäljning av gröna lukrativa tjänster utan transparens.

 Utvecklingen av BREEAM Communities från 2009–2012
Version 2012 (Steg 1, 2, 3) Version 2011 Version 2009 (MediaCityUK)
Governance Climate and Energy Climate and Energy
GO 01: Consultation plan (1) CE1: Flood Risk Assessment (Location) CE1: Water Management – Flood Risk Assessment (Location)
GO 02: Consultation and engagement (2) CE2: Surface Water Runoff CE2: Water Management – Rainwater (SUDS)
GO 03: Design review (2) CE3: Rainwater SUDS CE3: Design – Heat Island
GO 04: Community
management of facilities (3)
CE4: Heat Island CE4: Energy – Efficiency
CE5: Energy Efficiency CE8: Infrastructure – Services
Social and economic wellbeing CE6: Onsite Renewable(s) CE9: Water Management – Consumption
SE 01: Economic impact (1) CE7: Future Renewable(s) CE10: Water Management – Flood Control
SE 02: Local demographic survey (1) CE8: Services CE11: Water Management – Sustainable Urban Drainage
SE 03: Flood Risk Assessment (1) CE9: Water Consumption CE12: Design – Renewables
SE 04: Noise pollution (1) CE10: Design Weather Resilience CE14: Energy – Sustainable Heating
SE 05: Housing provision (2) CE11: Sub/smart Metering CE16: Energy – Management & Information
SE 06: Delivery of services, facilities and amenities (2)  
SE 07: Public realm (2) Resources Resources
SE 08: Microclimate (2) RES1: Low Impact RES1: Materials – Low Impact
SE 09: Utilities (2) RES2: Locally Sourced Materials RES5: Water Resources – Masterplanning Strategy
SE 10: Adapting to climate change (2) RES3: Road Construction RES6: Water Resources – Groundwater
SE 11: Green infrastructure (2) RES4: Composting RES7: Materials – Timber
SE 12: Local parking (2) RES5: Groundwater RES9: Waste – Storage & Collection
SE 13: Flood risk management (2) RES6: Land Remediation RES10: Waste – Aggregate Reuse
RES14: Pollution – Air
SE 14: Local vernacular (3)
SE 15: Inclusive Design (3) Place Shaping Place Shaping
SE 16: Light pollution (3) PS1: Sequential Approach PS1: Efficient Use of Land – Sequential Approach
SE 17: Labour and skills (3) PS2: Land Reuse PS2: Design Process –Landscaping
PS3: Building Reuse PS3: Open Space – Green
Resources and energy PS4: Landscaping PS7: Mix of Use – Secure by Design
RE 01: Energy strategy (1) PS5: Design and Access PS8: Form of Development – Active Frontages
RE 02: Existing buildings and infrastructure (1) PS6: Green Areas PS11: Efficient Use of Land – Land Reuse
RE 03: Water strategy (1) PS7: Local Demographics PS12: Efficient Use of Land – Building Reuse
RE 04 – Sustainable buildings (3) PS8: Affordable Housing PS13: Open Space – Play
RE 05 – Low impact materials (3) PS9: Secure by Design PS17: Form of Development – Connectivity
RE 06 – Resource efficiency (3) PS10: Active Frontages PS18: Form of Development – Pedestrian Movement
RE 07 – Transport carbon emissions (3) PS11: Defensible Spaces PS19: Form of Development – Neighbourhood Identity
PS12: Local Vernacular PS20: Form of Development – Local Character
Land use and ecology PS13: Security Lightning
LE 0: Ecology strategy (1) PS14: Form of Development
LE 02: Land use (1) PS15: Form of Development –Pedestrian Movement
LE 03: Water pollution (2)
LE 04: Enhancement of ecological value (2) Transport & Movement Transport
LE 05: Landscape (2) TRA1: Location/Capacity TRA4: Public Transport – Local Amenity
LE 06: Rainwater harvesting (3) TRA2: Availability/Frequency TRA5: Cycling – Network (Zones / Routes)
TRA3: Facilities TRA6: Cycling – Facilities
Transport and movement TRA4: Local Amenities TRA7: Car Parking – Flexible Use
TM 01: Transport assessment (1) TRA5: Networks TRA8: Car Parking – Local Requirements
TM 02: Safe and appealing streets (2) TRA6: Facilities TRA10: Public Transport – Home Zones
TM 03: Cycling network (2) TRA7: Car Clubs TRA11: Traffic – Transport Impact Assessment
TM 04: Access to public transport (2) TRA8: Flexible Parking TRA12: Public Transport – Workplace Travel Plan
TM 05: Cycling facilities (3) TRA9: Local Parking TRA13: –
TM 06: Public transport facilities (3) TRA10: Home Zones
TRA11: Transport Assessment
TRA12: Electrical Vehicle Charging Points
TRA13: Transport Impacts
TRA14: Commercial LGV Plan
Community Community
COM1: Inclusive Design COM1: Inclusive Communities – Design
COM2: Consultation COM2: Inclusive Communities – Consultation
COM3: Development User Guide COM4: Ownership – Operation & Management
COM4: Management and Operation COM5: Inclusive Design
Ecology and Biodiversity Ecology
ECO1: Ecological Survey EC1: Ecological Survey
ECO2: Biodiversity Action Plan EC2: Biodiversity Action Plan
ECO3: Native Flora EC3: Native Flora
ECO4: Wildlife Corridors EC4: Wildlife Corridors
Business and Economy Business
BUS1: Business Priority Sectors BUS1: Business Sectors
BUS2: Labour and Skills BUS3: Employment
BUS3: Employment BUS4: New Business
BUS4: New Business BUS5: Investment
BUS5: Investment BUS7: Business Facilities
Buildings Buildings
BLD1: Domestic BLD1: Domestic
BLD2: Non-Domestic BLD2: Non-Domestic
BLD3: Building Refurbishment
Innovation Innovation Innovation