Jag vet att det tar drygt två veckor men det är samma överraskning varje gång: man börjar misströsta och helt plötsligt syns späda gröna groddar som visar sina ”armbågar” i krukjorden. Det var några år sedan jag sådde eftersom jag har en vän som gärna delar med sig av sina plantor. Men nu händer det tack vare goda vänner som kom med fröpåsar på nyårsafton – Cayenne long slim (35000 scoville) och den mildare Chiluacle negro (3000 scoville).

Pergolan är förberedd med öglor för att fästa en presenning eller ett soltak

I denna värmebölja är det naurligt att säga något om våra åtgärder för att sänka lufttemperaturen både utomhus och inomhus. Efter tio år har vinrankorna (’Solaris’) vuxit sig stora och börjar klättra på pergolan över terrassen. Tillsammans med det nymonterade vita soltaket bidrar de till härlig skugga på terrassen i värmeböljan. De bidrar dessutom till att minska solinstrålningen genom fönstren. Den vertikala screenmarkisen (och fönstret) är förstås det mest effektiva skyddet som tillsammans bara släpper in 5% av solenergin. Enbart fönstret släpper in ca 50%. Hade vi valt persienner på insidan istället för utanpåliggande markis hade ca 35% av solenergin strålat in i rummet. Det visar hur mycket effektivare det är att hindra solen på utsidan innan solstrålarna träffar glaset.

Starkväxande ‘Solaris’ som svalkande grön skärm

På kvällen när utetemperaturen har sjunkit är det naturlig ventilation som gäller. Öppna fönster och ett takfönster får fart på luftflödet så att överskottsvärmen ventileras bort. Den sista åtgärden för att sänka innetemperaturen är ”sommarnattkyla”, som är möjlig tack vare det mekaniska ventilationssystemet med både från- och tilluft. Det innebär bara att den mekaniska ventillationen forceras, dvs luften byts ut snabbare än varannan timme. Nackdelen är att ljudnivån (och elförbrukningen) ökar något. Än så länge klarar vi oss utan eldriven air-condition. Byggnadsstommen i sten bidrar dessutom till att utjämna temperatursvängningarna.

Billigt soltak istället för dyr segelduk

Så till slut är den på plats med nyetablerade växter och valet föll på obehandlad robinia (diameter 10–12 cm, längd 2 m, vikt per stolpe 120 kg, pris exkl frakt ca 1000 kr/st). Jag har länge funderat på hur jag skulle ersätta fyra egensnickrade pallkragar (1 x 1 m) som bara höll i 10 år (kompletterade med stödjande vinkelbeslag för att hålla ihop dem mot slutet). Var inne på murade kantstöd i betongsten men nackdelen är att lösningen blir för permanent. Cortenstål (rosttrögt stål) var ett annat alternativ men kom fram till att den inte passade in just här. De dominerande materialen i trädgården och på uteplatsen är betongsten, galvat stål, panel på husfasaden och stomme av aluminium i växthuset. Ett alternativ var brädade sidor men som kan vara svårt att göra snyggt eftersom jag bestämt mig för en större planteringbädd (2 x 2 m). Ett stort plus för robiniakanter är att de går att sitta på!

Kantavgränsning i obehandlad robinia (2 x 2 m) på plats i slutet av april

… plantering av kryddväxter och medicinalväxter två veckor senare

… en månad senare i slutet av juni har växterna etablerat sig och myskmalvan blommar

Temat är ”ätligt i form av kryddväxter och medicinalväxter” med undantag av en grässort med hög vippor som bara är ögonfröjd. Här växer (sett från framkant till bakkant): gräslök, myskmalva (Malva moshata ’Alba’), temynta (Monarda ’Schnewittten’), purpursolhatt (Echinacea purp. ’Alba’), läkesilverax (Actae racemosa), jättetåtel (Molina caerulea arun. ’Karl Foerster’).

Purpursolhatt (vänster) och vit temynta (höger)

Myskmalva som drar till sig fjärilar och bin