arkiv

Månadsarkiv: oktober 2016

Ljusreflektion #3

30 oktober, 2016
ljus
1 kommentar

bild_1027

Efter att ha hyllat husets mest multifunktionella byggnadskomponent finns det anledning att titta på baksidan med generösa fönsterytor. Och då tänker jag inte på taskig termisk komfort på grund av övertemperaturer i rummet på sommaren och strålningsdrag på vintern, problem med omvänd exponering (dvs oönskad insyn utifrån) eller bländning i vissa situationer. Jag tänker istället dröja vid upplevelsen av fönster på kvällen. Det är särskilt aktuellt nu när vi har återställt klockan till normaltid och mörkret kommer tidigare.

Glasytor reflekterar normalt bara ca 10 % av det diffusa ljuset inomhus. Har man vita väggar studsar däremot upp till 80 % tillbaka av det elektriska ljuset inomhus. På kvällen när det är mörkt utanför blir de stora fönsterytorna glupska svarta hål som äter nästan allt ljus som träffar glaset. Det är som att dra ner svarta rullgardiner på väggarna. Vill man ta vara på det värdefulla konstljuset som kostar energi och resurser är ljusa gardiner en effektiv lösning som reflekterar mer ljus än svarta ytor. Med en tänd fönsterlampa eller en adventsljusstake på fönsterbrädan bakom gardinen minskar även insynen. (I framtiden kanske det till och med finns tyger med invävda lysande trådar som lyser upp hela fönsterhålet under kvällen.) Upplysta fönster kvällstid gör dessutom gatan utanför mer trivsam och trygg för folk som passerar.

bild_1028

Ljusreflektion #2

20 oktober, 2016
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

bild_1026
Fönster med utvändig kondens en tidig morgon som torkar upp under förmiddagen

Fönster är inte bara ett ljusinsläpp. Det blir extra tydligt på energieffektiva fönster som vid en viss tid på året får utvändig kondens på glaset. Fenomenet inträffar under kalla klara nätter med hög relativ fuktighet, dvs luften innehåller mycket vattenånga. På fönster med väldigt lite värmeläckage inifrån rummet blir den yttre glasytan extra kall om fönstret vetter mot en bar himmel som inte skuggas av t ex takutsprång, vegetation eller ett skärmtak. På morgonen har vattenånga kondenserat på den nerkylda ytan och glaset är inte längre transparent.

bild_1025
Samma fönster med utblick

Ett annat tillfälle som ger samma effekt är hus som har byggnadsställningar med täckande ljus presenning utanför fönstret, t ex när fasaden ska renoveras eller liknande. Fönstren ger fortfarande ljus in i rummet om än reducerat. Men utblicken mot det fria är försvunnen. Hur påverkar detta upplevelsen av rummet inifrån? Räcker det att få in ljus utan att kunna se ut? Ja, möjligen i vissa rum där man inte vistas mer än tillfälligt, t ex ett badrum eller ett förråd och kanske en tvättstuga. Men rent allmänt är fönster så mycket mer än en bländare med uppgift att släppa in ljus. Vi förväntar oss mycket av fönster, som t ex att:

  • kunna se ut
  • få bra arbetsljus
  • det släpper in solsken (och värme)
  • det ger plantor ljus
  • det ger möjlighet till vädring
  • ger behagligt ljus i rummet
  • det ger möjlighet att följa årstidens växlingar
  • se vädret
  • se himlen
  • se liv och rörelse utanför

All dessa funktioner påverkas av fönsterstorlek, placeringen på väggen i sidled och höjdled, väderstreck, ljusgenomsläppligheten i glaset, antal glas, glasets färg, fönstrets utformning med karmar, bågar, tvär- och mittposter och spröjs och fönstrets underhåll (smutsiga glas kan minska ljusinstrålningen med strax under 10 %). Det är svårt att hitta någon annan byggnadsdel med så många funktioner.

Ljusreflektion #1

2 oktober, 2016
ljus
1 kommentar

Att dagsljuset i ett rum är föränderligt är ingen nyhet. Efter sex i vårt hus borde jag ha upplevt alla växlingar från januari till december och från morgon till kväll. Omedvetet – ja, men det visar sig att jag inte aktivt har registrerat alla tänkbara ljusförhållanden.

bild_1009
Rengöring med Grönfri efter borttagning av ogräs mellan plattorna med nästan kokande vatten

I mitten av september insåg hur viktigt det är att bevara den ljusgrå ytan på uteplatsen. Redan efter sex år var det påväxt på plattorna som är gjorda av fotokatalytisk betong (jag trodde att den speciella ytan med titandioxid skulle hålla borta påväxten längre tid än så). Hela uteplatsen hade blivit mörkgrå! Därför blev det ett snabbryck med nästan kokande vatten på ogräset mellan plattorna och därefter skurning med ”Grönfri”. Efter en dag återfick ytan sin ursprungliga ljushet. Förvandlingen gav utslag i mitten av september en eftermiddag när solen stod lägre på en klarblå himmel och plattorna reflekterade solljuset nerifrån uteplatsen in i rummet upp på innertaket. Ett rum med fri sikt mot himmeln har normalt mest ljus på golv och väggar (förutom väggen med fönster). Men nu fick jag uppleva att den ljusaste ytan i sovrummet mot sydväst var innertaket. På sydligare breddgrader, där husen står tätt och gränderna är trånga för att ge skydd mot den direkta solen, är det vanligare med reflekterat ljus nerifrån marken och från husväggarna utanför än direkt solljus i rummen. På våra breddgrader blir effekten blir densamma med snö på marken. Tänk alltså på att marken invid huset eller balkongplattans förmåga att reflektera ljus kan påverka upplevelsen av ljuset i rummet. Dagsljuskvaliteter inomhus handlar om mer än fönsterplanering.

bild_1008
Delen närmast är skurad och klar och den bortre delen återstår (gränsen går från väggen till det ljusgröna fågelbadet). Skillnaden mellan den ljusgrå ytan och den mörkgrå ytan är större än vad kameran klarar att återge

bild_1023
Reflektansen hos ett vitt papper är 0.8 (dvs 80 % av ljuset som träffar pappret reflekteras) medan betong har en reflektans på 0,25