arkiv

Månadsarkiv: september 2021

Vad jag tänker på när jag tänker på fönster

26 september, 2021
hållbar stadsutveckling, ljus, miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Det här är en ny bok om något så vardagligt som fönster i bostäder. Det finns en hel del skrivet om t ex tekniska och stilhistoriska egenskaper men så gott som inget om hur boende upplever och använder sina fönster.

Huvudbudskapet är att fönsteröppningar spelar en nyckelroll för trivseln inte minst för att de bidrar till flera aspekter av boendekomfort men de måste kunna regleras beroende på situationen. Boken beskriver flera upplevda komfortkvaliteter där en del är kopplade till praktisk nytta och andra till estetiska och psykologiska reaktioner. Den introducerar begrepp som fönsteretikett för att fånga den sociala och kulturella dimensionen. Hur reagerar till exempel boende på ständigt nerdragna persienner eller öppna gardiner? När får man titta in genom andras fönster? Boken innehåller dessutom konkreta exempel på vad dessa insikter betyder för praktiker.

Fönsteröppningarnas roll för komfort och hälsa förtjänar att uppmärksammas mer och särskilt med tanke på året som gått då många har vistats mer än vanligt i hemmet på grund av distansarbete.

Målgruppen för boken är de som på olika sätt påverkar ljus- och mörkerförhållanden i bostäder och därigenom indirekt boendes hälsa och välbefinnande, t ex fysiska planerare, bostadsförvaltare, bostadsutvecklare, arkitekter, elkonsulter och ljusdesigners.

Här är länken till samtalet om boken i Lunds universitets digitala monter på årets bokmässa i Göteborg:
https://youtu.be/oBrsOvoeRlA

Walk-run längs Skånes öst- och sydkust

18 september, 2021
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Endurance på Hammars backar

Efter sommarens walk-run (dvs maken springer och jag går samma sträcka) är projektet ”vandra längs Skånes kust” nästan avslutat. Det återstår bara att traska längs kusten mellan Ystad och Falsterbo.

Till skillnad från tidigare somrar var årets walk-run i augusti lite för lång för att genomföra på 10 dagar. Vi fick därför ta hjälp av kollektivtrafiken på några småsträckor. Gångsträckan landade på ca 23 mil på tio dagar inklusive två vilodagar i Simrishamn och Ystad.

De första tre dagarna (Rolsberga-Höör-Kristianstad-Yngsjö) blev en prövning för fötterna i lättviktskängor som inte testats på längre sträckor i högsommarvärme. Kängor måste ha plats för fötter som sväller. Det var alldeles för tuffa inledande dagsetapper på 37, 39 respektive 28 km.

Minimalistiskt spa med både inomhus- och utomhuspool i Stiftsgården Åkersberg, Höör

Sträckan från Yngsjö till Brösarp (25 km) var mer överkomlig och naturskön eftersom jag inte avvek från Skåneleden. Från Simrishamn till Mälarhusen (24 km) regnade det nästan utan uppehåll. Men det var ett skonsamt duggregn jämfört med de dryga 100 mm som föll i Gävle lite senare.

Nästa sträcka från Mälarhusen till Nybrostrand (24 km) blev desto mer av ”Endurance” i kastvindarna på Hammars backar. Men en bra vindtät jacka med reglerbar kapuschong är vad som behövs. Efter en vilodag i Ystad tog vi buss till Sövdeborgskorset norr om Snogeholmssjön för att hoppa på Skåneleden till Veberöd (Sövde-Blentarp-Dörröd-Veberöd). Den elfte dagen blev en resdag med buss från Veberöd till Lund.

Trots att jag har upplevt en hel del av Skånes natur och samhällen genom åren inser jag hur mycket som finns kvar. Årets överraskning var trakten vid Romeleåsen och Blentarp med fantastisk utsikt och variation i natur- och kulturbygd. En annan var Sandhammaren.

Dejliga detaljer längs vägen

I skuggan av ljuset

3 september, 2021
ljus
Lämna en kommentar

Rundbågsfrisen på kyrkans östvända absid i Gudmundtorp har knappt några synliga slagskuggor eftersom solen står i öster och därmed lågt på himlen. Ljuskällan är en skarp sommarsol, en naturlig strålkastare

När man pratar om olika typer av ljus (t ex allmänljus, arbetsljus, accentljus) är det ofta naturligt att prata om ljusets egenskaper (t ex intensitet, ljusfärg, ljusreflektion). Men egenskaperna hos skuggor är lika viktiga och bra ledtrådar för att beskriva ljusets karaktär. Skuggor med skarpa konturer avslöjar att ljuskällan ger ett fokuserat ljus – ju mjukare konturer på skuggorna, desto diffusare ljus. Slagskuggor kan vittna om solens höjd på himlen och därmed tiden på dagen (och året). Dessutom ger skuggor rumslig information. Skuggorna i rummet gör det läsbart, t ex om taket i en kyrka är välvt eller rakt, rummets begränsningar i form av golv, väggar och tak – ofta i samspel med färgen på ytorna. Skuggor hjälper oss även att förstå annan typ av form, t ex på dekoren på en fasad och modellerade djupa fönsternischer.

Förutom rum och tid kan skuggor ge information om människors sinne, eller snarare betraktarens upplevelse av andra människor. Ljuset och skuggornas psykologiska effekter var till exempel geniet Leonardo da Vinci mycket medveten om. När da Vinci diskuterade dunkel och halvskugga menade han att en konstnär bör eftersträva att ”måla porträtt i mulet väder, gärna framåt kvällen”, av det enkla skälet att det dämpade ljuset gör ansiktena rättvisa. I detta mindre skarpa ljus upptäcker man nämligen ”all godhet och skönhet som går att se i dem”. Dunklet modellerar, dunklet gör ansiktsdragen mjukare.

Ljus är så mycket mer än enbart en ström av fotoner. Tänk på ljus – och skuggor – som informationsbärare.