arkiv

Månadsarkiv: december 2011

Fjärilar och bin i naturträdgården

28 december, 2011
odling
3 kommentarer

I förra inlägget berättade jag om startskottet för nästa års Wildlife-projekt – att beställa boställen för ett rikare djurliv i den naturliga trädgården. Tanken är de förtillverkade holkarna ska locka hit fler humlor och fjärilar.

Bin kan delas in i honungsbin och vilda bin. Till gruppen vilda bin hör kolonibildande humlor och solitärbin. Solitärbinas drottning lägger inte mer än 20–30 ägg. I Sverige finns ca 250 arter solitärbin. Men jag kommer till en början att satsa på fler humlor i trädgården istället för solitärbin.

De beställda holkarna måste vara redo för inflyttning i mars när humlorna vaknar efter vintervilan. De övervintrar i väldränerade slänter mot norr. (På norrsidan av Villa Trift 3.0 finns långa slänter längs tomtgränsen eftersom höjdskillnaden är upp till 80 cm.) Kolonibildande bin, dvs även humlor, behöver tidig tillgång till blommande växter på nära håll som t ex sälg. (Jag hoppas att det finns några exemplar i de kommunala planteringarna på bullervallen på ca 40 meters avstånd.) Arbetarna, drottningens obefruktade och sterila döttrar, har till uppgift att samla mat till nya drottningar som kläcks under sensommaren. Drottningen väljer vilka avkommor som ska bli nya drottningar. Larverna får proteinrik pollen medan vuxna humlor föredrar nektar.

Humor i naturen kan bo på tre olika sätt: i stenhögar, underjordiska hålrum (t ex gamla sorkhål) och på markytan (t ex i högt gräs eller i byggnader). Vill man inte köpa färdiga holkar kan man använda sig av en lerkruka med ca 5–10 mm stort dräneringshål som placeras i en sandslänt. Lämplig diameter på krukan är 15–20 cm och lagom storlek är ca 2 liter för att den ska kunna rymma 50–200 arbetare. 1/3-del av krukan ska sticka ut från sandslänten med hålet vänt lite neråt för det inte ska regna in. Humlor gillar sorkströ (från en djuraffär om man inte har gnagare som husdjur) eller lite glasfiberull i botten av krukan. Krukan måste rengöras och tömmas på hösten eller våren. Tack Anna för alla tips och värdefull fakta!

Wildlife gardening

26 december, 2011
odling
Lämna en kommentar

I november hade jag ett inspirerande samtal om vilda bin med biologen Anna från Ekologihuset på Brunius Café (Lunds trivsammaste kafé med hembakta mandelskorpor och lagom fylligt Chai-te). I en timme lärde jag mig allt möjligt om vilda bin inför planeringen av boplatser för humlor i trädgården till Villa Trift 3.0. Trädgården är ekologiskt designad och nästan allt som växer här är ätligt eller ger rikligt med nektar. Till våren är planen att montera färdigsnickrade holkar för humlor och fjärilar på planket och förrådsväggen. Sökningarna på nätet ledde mig till Tunneby Sågverk som levererar ett flertal holkmodeller för olika djur och fågelarter i flera varianter – monterade, målade eller omonterade. Betydligt större urval än Naturbutiken på Naturskyddsföreningens hemsida. Idag gick beställningen iväg och det ska bli spännande att se om holkarna kan locka till sig några hyresgäster när humlorna vaknar i mars.


En av de tänkta platserna  för ett väggmonterat humlebo och ett fjärilsbo. Planket vetter mot nordväst


Den andra platsen för ett humlebo och ett fjärilsbo är under takfoten på förrådet  mot öster. Ett tredje fjärilsbo skulle kunna placeras till vänster om vedstacken i nässelsnåret med närhet till mat för larverna

Wildlife gardening är så klart stort i en trädgårdsodlarnation som England. På Natural England:s hemsida finns tio-i-topp tips för den som är intresserad av att underlätta vistelse och födoplatser för smådjur i trädgården. Eller besök Naturskyddsföreningens hemsida och läs om vilda grannar i naturträdgården. Mer om hur humlor lever kommer i nästa inlägg…

Vintersolstånd och filterbyte

23 december, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Sju timmar lång dag på 55:e breddgraden i Lund – årets kortaste dag inföll igår 22 december. Jag minns från min kurstid i Umeå att solen bara var framme ca 4 ½ timme vid samma tid i Umeå som ligger på 63:e breddgraden.

Vid varje dagjämning är det dags för filterbyte i Enervents ventilationsaggregat Pingvin eco EDE i Villa Trift 3.0. Tillverkaren rekommenderar fyra byten per år. I vårt aggregat finns planfilter som är betydligt billigare än påsfilter. Fem kompletta filterbyten kostar 350 kr + frakt (10 filter). Men i gengäld behöver påsfilter inte bytas mer än ett par gånger per år. Tillverkaren har valt planfilter för att kostnaden inte ska vara ett hinder för filterbyten. Energimyndighetens enkätundersökning visar att 1 av 10 småhusägare som har mekanisk till- och frånluftsventilation aldrig har bytt filter. Följden är sämre luft och högre elkostnad eftersom verkningsgraden blir sämre. Läs mer om undersökningen på Energimyndighetens hemsida.


Frånluftsfiltret är alltid smutsigast (till vänster i bild), det andra filtret är uteluftsfiltret som hindrar partiklar i uteluften från att förorena inneluften


Aggregatet sitter lättåtkomligt i tvättstugan istället för på vinden (den vita väggmonterade lådan till höger)

Passiva provtagare mäter NO2 inne och ute

21 december, 2011
mätning & uppföljning
2 kommentarer

Paketet med fyra diffusionsprovtagare från Fenix Environmental landade i brevlådan idag. I januari är det dags för vintermätning av kvävedioxidhalten inneluften i Villa Trift 3.0. Klassningssystemet Miljöbyggnad kräver att fastighetsägaren verifierar luftkvaliteten och projekterade värden (indikator nr 8 Kvävedioxidhalt). Mätningen ska göras under vintern eftersom halten är högst när det är lite solljus. Utsläppskällan är trafiken (tunga fordon, arbetsmaskiner, personbilar).

Jag har mätt halten tidigare i september i två rum. Månadsmedelvärdet blev ca 6,6 och 6,4 mikrogram, dvs värden som hamnade under projekterade värden (mindre än 20 mikrogram per m3 luft). Luftvårdsstatistik för Lunds kommun visar att årsmedelvärdet ligger under miljökvalitetsnormen 40 mikrogram per m3. Men timmedelvärden kan vara betydligt högre i t ex centrala Lund. Se aktuella värden i dagens luft i Lund.

Det som är spännande med kommande mätning i Villa Trift 3.0 är att innemätningen kompletteras med en utomhusmätning för att se om det fotokatalytiska takpannorna har någon luftrenande effekt. Två provtagare kommer att hängas inomhus och två provtagare utomhus ca 3 m över marknivån på både läsidan och den vindutsatta sidan. I februari vet vi resultatet…

Snabbtänd och varmvit LED i skafferiet

15 december, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Har äntligen bytt ut lågenergilampan i skafferiet mot en varmvit LED-ljuskälla från V-Light, inköpt på Claes Ohlson för ca 180 kr. Priset är något lägre än andra fabrikat och kvaliteten verkar bra. Den har en effekt på 7 W och ljusstyrkan är 470 lumen. Färgtemperaturen är 2 700 Kelvin och motsvarar ett varmvitt glödljus på 40 W. Färgåtergivningstalet (Ra-index) är 80 av maximalt 100. Allmänljus bör inte ha lägre värde än så. Den utlovade brinntiden är 15 000 timmar vilket motsvarar 15 år om ljuset är tänt ungefär 2,7 timmar om dagen.

LED passar särskilt bra i ett skafferi, klädkammare eller andra utrymmen där man vill ha maximal belysningsstyrka direkt och där man tänder och släcker ofta.

Byggregler med skärpta krav på energi och brandsäkerhet

14 december, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Boverket gästade Hilton i Malmö på BBR-dagarna 8 december. Ett välbesökt seminarium med ca 160 deltagare och ett proffsigt arrangemang som alltid när Boverket är på turné. Efter årsskiftet gäller en ny omarbetad version av Boverkets byggregler (BBR). De stora förändringarna finns i avsnitten om energi och brand samt att BBR numera även omfattar ändringsregler vid ombyggnad. Tidigare fanns bara allmänna råd, BÄR, som vägledning vid ombyggnader av befintliga hus.

Brandavsnittet har genomgått den största förändringen på 20 år. Kraven på brandskydd är t ex hårdare i vårdbyggnader/sjukhus och särskilt boende där det krävs sprinkler enligt nya BBR. Men man har inte infört krav på nätanslutna brandvarnare. Batterier krävs nämligen även i nätanslutna brandvarnare för att de ska fungerar vid strömavbrott. Boverket menar att då är det svårt att motivera krav på nätanslutning i ett samhällsekonomiskt perspektiv.


Den ena av två optiska brandvarnare i Villa Trift 3.0 sitter i allrummet utanför två sovrum och i närheten av eldstaden

När Villa Trift 3.0 byggdes funderade vi på att välja nätanslutning av två brandvarnare men merkostnaden var ca 3 000 kr för att dra extra kabel. Med en tajt budget för bygget var vi konsekvent försiktiga med att dra på oss tillkommande extrakostnader och avstod.

Energirådgivare från Skåne och Halland på studiebesök

9 december, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

I förrgår var det extra kul att ta emot 21 energirådgivare och energiexperter från Energikontoret Skåne på studiebesök i Villa Trift 3.0. Men två timmar går fort. Det fanns flera saker jag hade velat diskutera med ett så kompetent gäng (bl a central eller individuell reglering av rumsvärme, eldningsteknik i ett hus med svagt undertryck). Tiden räckte såklart inte för att utveckla alla mina tankar och erfarenheter. Här kommer därför lite kompletterande info. Kommentera gärna om ni har fler frågor:

Håkan från Helsingborg överraskade med att plocka fram en fuktmätare och mätte fuktkvoten i den staplade veden utomhus som visade ca 20 %. Men jag hann aldrig be honom mäta veckolagret inomhus. Bredvid kaminen finns en specialbeställd vedställning i stål med plats för två veckolager för att veden ska torka en vecka inomhus innan den används. Hur mycket sjunker fukthalten efter en veckas torkning inomhus? Det finns dessutom möjlighet att blandade ved och briketter med lägre fukthalt än ved som vi gjorde första året.

Jag hade velat kommentera badkaret i vårt badrum. Badkaret är aldrig mer än halvfullt i vårt hushåll eller så duschar man sittande. En femminuters dusch i 40-gradigt vatten kräver drygt 2 kWh. Ett bad med ett fullt badkar som rymmer 150 liter kräver däremot drygt 5 kWh enligt Dala Kraft.

Hushållselen uppgick första boendeåret till 3080 kWh. Energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel (tre cirkulationspumpar och ventilationsaggregat) vågar jag inte uppskatta. Till energideklarationen i maj har vi tillräckliga underlag. Första vintern 2009/2010 var lättbetongstommen inte uttorkad, den vattenmantlade kaminen saknade isolering och elpatronen gick onödigt mycket eftersom den var felinställd. Felen har åtgärdats till andra årets uppvärmningssäsong.

Någon undrade över kostnaderna när vi gick runt i huset. Kostnaden för den miljöanpassade varianten av Villa Trift 3.0 uppgick till 2 700 000 miljoner (exkl carport och växthus) när huset byggdes 2010. Merkostnaderna för miljöåtgärderna motsvarade ca 200 000 kr (365 mm tjocka väggar istället för 300 mm, svanenmärkta fönster med bättre U-värde än standardutförandet, fotokatalytiska takpannor Clima-Life, ett flexibelt värmesystem med acktank + biobränsleeldad vattenmantlad kamin + solfångare + FTX med värmeåtervinning, lågtempererad radiatorvärme).

Frågan om mängden kväve i dagvattnet från Clima-Life-pannorna på taket återkommer jag till i kommande inlägg…

Mer om våtrumsgolv av PVC

6 december, 2011
miljö, miljöklassning
Lämna en kommentar

Enstaka besökare i Villa Trift 3.0 har reagerat på våtrumsmattan av PVC i badrum och wc/dusch eftersom klinkergolv är standard i nyproducerade bostäder. Just i våtrum föredrar jag ett golvmaterial som både fungerar som ytskikt och tätskikt. Det känns som ett tryggare alternativ än klinker på ett osynligt rollat tätskikt. Ett slätt våtrumsgolv är dessutom mer lättstädat och man slipper använda onödigt starka kemikalier som klinkerfogar oftast kräver. Hade det funnits något PVC-fritt golvalternativ för våtrum till en rimlig kostnad hade jag naturligtvis valt det. För mig är det däremot otänkbart att välja PVC-golv i torra utrymmen där det finns flera miljöanpassade alternativ.

Men hur miljöriktig och hälsosam är en plastmatta med mjukgörare? De miljömässiga nackdelarna med PVC är mängden klor som gör att svårnedbrytbara dioxiner bildas vid förbränning vid en viss temperatur. Dioxinbildningen minskar om man tillsätter svavel vid förbränningen eller genom att förlänga förbränningstiden vid höga temperaturer. Det bildas även försurande saltsyra men saltsyran kan neutraliseras i en kontrollerad avfallsförbränningsanläggning. Mjukgörare eller ftalater som de kallas på kemispråk frigörs (emitterar) när plastmattan är nylagd för att så småningom klinga av. Fyra ftalater klassificeras av EU som fortplantningsstörande: DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat (se föregående inlägg). PVC-mattan Forza från Forbo som finns i bad och dusch i Villa Trift 3.0 består 19–21 % av DINP. DINP anses bäst från miljösynpunkt och räknas inte som ett utfasningsämne. Kemikalieinspektionen saknar tyvärr fortfarande kriterier för hormonstörande ämnen. I byggnader som GULD-klassas tillåter inte klassningssystemet Miljöbyggnad att det finns utfasningsämnen som överstiger specificerade haltgränser. Haltgränserna varierar för olika ämnen, 0,01–0,5 %  (indikator nr 15: Utfasning av farliga ämnen).

Läs om ftalatfria PVC-golv för våtrum i förra inlägget.

Våtrumsnytt – lättstädade ftalatfria PVC-golv!

5 december, 2011
miljö, miljöklassning
1 kommentar

Blev glatt överraskad på våtrumsmässan på Slagthuset i Malmö 30 november som arrangerades av Skånsk Byggtjänst. Golvtillverkaren Altro kommer till våren ut med en homogen 2 mm PVC-matta för våtrum utan ftalater. Det finns flera ftalater och en del av dem klassas som hormonstörande och cancerogena. Istället för ftalater används majsbaserade mjukgörare. I Altros Safetygolv som är halksäkra används krossade olivkärnor för att göra ytan lite kornig. Materialspill från renskärning vid mattläggning och produktion återvinns och blir råvara i nya golv. Tyvärr kan inte utriven plastmatta återvinnas pga lim- och spackelrester. Förnybara råvaror och återvinningstänk är ett steg framåt.


Foto ProService

På golvet i badrum och duschrum i Villa Trift 3.0 ligger den helt släta PVC-mattan Forza från Forbo. Produkten klarar BASTA-kriterierna. Mattan innehåller visserligen mjukgöraren DINP men den är inte klassad av EU som särskilt farlig. På Kemikalieinspektionens hemsida kan man läsa att andra mjukgörare som DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat är fyra av 46 ämnen som finns med på EU:s lista till kemikalieförordningen Reach över särskilt farliga ämnen. Altro har sedan länge använt fosfater istället för ftalater som mjukgörare. När klorparaffinerna försvinner från Altros produkter nästa år kan även deras golv registreras i BASTA-systemet.