Arkiv

Monthly Archives: november 2013

Bild-494
Klass TE12D (Berzeliusskolan) gjorde under hösten egna exempel på byggemenskaper i kursen Arkitektur Hus. Modellerna var utställda samma vecka som seminariet i Linköpings storslagna stadsbibliotek

Flera av er känner kanske till fribyggare, dvs privatpersoner som köper en tomt av kommunen och uppför ett styckebyggt småhus i egen regi. Men det vanligaste alternativet för bostadskonsumenter som är intresserade av ett nybyggt småhus (radhus, parhus, kedjehus eller en friliggande villa) är att köpa ett hus i ett grupphusområde av ett fastighetsföretag. Köpare erbjuds ett hus av flera likadana hus i området med vissa tillvalsmöjligheter framför allt när det gäller, köksluckor, tapeter och badrumsinredning. Med andra ord ganska starkt begränsade möjligheter att anpassa utformningen av sin bostad. Inredningsval som ett Milano-, Barcelona- eller Köpenhamnspaket är ju inte något som påverkar de viktigaste bostadskvaliteterna i en bostad som t ex rumslayout, ljus- och ljudmiljön, utblickar, fasaduttryck, innemiljökomfort, energiprestanda, flexibilitet och funktionalitet.

Tanken med en byggemenskap är att en grupp privatpersoner ska få samma chans som fribyggaren att planera och utforma sitt framtida boende tillsammans med alla i gruppen. Drivkraften är bland annat lägre byggkostnader eftersom här inte finns någon mellanhand mellan beställargruppen och entreprenören, och frihet att påverka sitt boende med utgångspunkt från gruppens gemensamma intresse.

Bild-495

Min första nära kontakt med byggemenskaper var på en studieresa till södra Tyskland 2007. I ursprungslandet Tyskland kallas de ”baugemeinschaft” och på engelska ”private building cooperatives”. Vi var en blandad grupp från byggbranschen och planerare från några kommuner som besökte Freiburg och Tübingen. Nästa tillfälle var på Lunds stadsbyggnadskontor när jag fick chansen att dela med mig av mina erfarenheter som byggherre, dvs beställare. Och nu senast på ett givande seminarium i Linköping där olika aktörer presenterade ett antal planerade och genomförda projekt Sverige. Arkitekten Anders Svensson, som var moderator för seminariet, har skrivit mer utförligt om byggemenskaper på kunskapslänken för ett par år sedan.

I de kommande inläggen tänker jag kort dela med mig av några insikter och exempel från seminariet: Var står Sverige idag? Hinder och möjligheter? Lärdomar från genomförda projekt.

Bild-496

Bild-493

I helgen testströk jag den ena entréhallen med en ny ekologisk väggfärg som ska vara ett likvärdigt alternativ till Auro 321. Den nyfunna färgen kommer från Färgbygge och heter Eco Proffs Vägg. Färgen är lika behaglig att stryka på väggen som Auro 321. Men varför byta färg? Säljaren lovar att Ecoproffsfärgen ska vara lättare att rengöra eftersom den härdade färgen är hårdare. Den innehåller ingen apelsinolja som finns i Auro 321 vilket är en fördel för överkänsliga. Båda färgerna är diffusionsöppna, tycks ha lika bra täckförmåga och innehåller enbart förnybara ämnen. Av innehållsdeklarationen (eller egentligen säkerhetsdatabladet) framgår det att Eco Proffs är en kaseinbaserad väggfärg. Auro 321 är däremot en naturhartsfärg som innehåller olika oljor, kalcit och kaolin som bindemedel.

Men det är tveksamt om Eco Proffs passar att använda på nyuppförda lättbetongväggar eftersom lättbetong de första åren innehåller en hel del tillverkningsfukt som inte funkar med proteinämnen i färg. När vi byggde vårt hus fick jag rådet av en fuktexpert att undvika färger med proteiner som t ex äggoljetempera för att minska risken för mögel på fuktig lättbetong. Efter tre år är väggarna uttorkade och det bör vara okej att testa en kaseinfärg.

Eco Proffsfärgen är inlagd i husets loggbok. Jag utvecklar och förklarar nyttan med loggboken (som är ett krav i klassningssystemet Miljöbyggnad) i nästa inlägg…

Bild-492

PS Valet i helgens aroniabak föll på pajrecept 1. Den blev god och var relativt enkel att tillaga trots att det var en mördeg i botten. Mandelmassan på pajskalets botten var en smakhöjare och fungerade utmärkt tillsammans med aroniabärens lite sträva smak.

Nu när tentan är skriven finns det mer tid för bloggen igen. Det finns en del att rapportera om. I helgen testmålade jag med en ny ekologisk väggfärg som skulle kunna vara ett likvärdigt alternativ till Auro 321. En utvärdering kommer i nästa inlägg.

Jag har fortfarande flera liter av superbären aronia i frysen. I helgen testar jag nya recept, aroniapaj och aroniamuffins. Har ännu inte bestämt vilket av pajrecepten nedan.

Bild-489
Aroniabuskarna med sina vackra höstfärger första veckan i oktober

Bild-490
Aroniabuskarna efter stormen Simone i slutet av oktober. Några av de sparade bären till fåglarna är i alla fall kvar 

Paj 1 (8 portioner)
Pajdeg:
3 dl vetemjöl
125 g smör
2 msk strösocker
1 ägg

Fyllning:
100 g mandelmassa
4 dl björnbär

Crumble:
1 dl vetemjöl
1 dl havregryn
0,75 dl ljust muscovadosocker
1 dl hackad mandel
100 g smör

1. Hacka ihop mjöl, smör och socker. Tillsätt ägget och arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en pajform med avtagbara kanter, ca 24 cm i diameter. Ställ formen i kylen ca 30 minuter.

2. Nagga degen och förgrädda pajskalet mitt i ugnen ca 10 minuter.

3. Riv mandelmassan och strö den över botten av pajskalet. Strö över aronibären.

4. Blanda mjöl, havregryn, muscovadosocker och mandel. Tillsätt smöret i små tärningar och nyp ihop till en smulig massa. Strö blandningen över pajen.

5. Grädda mitt i ugnen ca 50-60 minuter på 175°C. Låt den svalna något och servera med lättvispad grädde eller vaniljglass.

Bild-488
Indiankrassen gjorde ett omtag i september och blommade på nytt efter sommarens torka. Fänkålsdillen går fortfarande att sköra tack vare den milda hösten

Paj 2 (smulpaj)
3 dl havregryn
1 dl vetemjöl
½ dl socker
150 g rumsvarmt smör
4 ½ dl aroniabär
socker

Blanda ingredienserna och tryck ut i en pajform.
Häll på bären och lite strösocker.
Grädda i 200 grader ca 20 minuter,
Servera med glass, vaniljsås eller lösvispad grädde.

Bild-491
Nyttan med ett växthus och en mild solrik höst: De Cayenne levererar chili i november!

Paj 3 (smulpaj)
2 dl havregryn
2 dl vetemjöl
150 g smält smör
2 msk socker
1 msk vaniljsocker
ca 400 g aroniabär
3 msk socker + 1 tsk potatismjöl (strö på bären)

Blanda ingredienserna till smuldegen.
Häll bären i en pajform och strö på strösocker och potatismjöl).
Grädda i 200 grader ca 40 minuter,
Servera med glass, vaniljsås eller lösvispad grädde.