Klass TE12D (Berzeliusskolan) gjorde under hösten egna exempel på byggemenskaper i kursen Arkitektur Hus. Modellerna var utställda samma vecka som seminariet i Linköpings storslagna stadsbibliotek

Flera av er känner kanske till fribyggare, dvs privatpersoner som köper en tomt av kommunen och uppför ett styckebyggt småhus i egen regi. Men det vanligaste alternativet för bostadskonsumenter som är intresserade av ett nybyggt småhus (radhus, parhus, kedjehus eller en friliggande villa) är att köpa ett hus i ett grupphusområde av ett fastighetsföretag. Köpare erbjuds ett hus av flera likadana hus i området med vissa tillvalsmöjligheter framför allt när det gäller, köksluckor, tapeter och badrumsinredning. Med andra ord ganska starkt begränsade möjligheter att anpassa utformningen av sin bostad. Inredningsval som ett Milano-, Barcelona- eller Köpenhamnspaket är ju inte något som påverkar de viktigaste bostadskvaliteterna i en bostad som t ex rumslayout, ljus- och ljudmiljön, utblickar, fasaduttryck, innemiljökomfort, energiprestanda, flexibilitet och funktionalitet.

Tanken med en byggemenskap är att en grupp privatpersoner ska få samma chans som fribyggaren att planera och utforma sitt framtida boende tillsammans med alla i gruppen. Drivkraften är bland annat lägre byggkostnader eftersom här inte finns någon mellanhand mellan beställargruppen och entreprenören, och frihet att påverka sitt boende med utgångspunkt från gruppens gemensamma intresse.

Min första nära kontakt med byggemenskaper var på en studieresa till södra Tyskland 2007. I ursprungslandet Tyskland kallas de ”baugemeinschaft” och på engelska ”private building cooperatives”. Vi var en blandad grupp från byggbranschen och planerare från några kommuner som besökte Freiburg och Tübingen. Nästa tillfälle var på Lunds stadsbyggnadskontor när jag fick chansen att dela med mig av mina erfarenheter som byggherre, dvs beställare. Och nu senast på ett givande seminarium i Linköping där olika aktörer presenterade ett antal planerade och genomförda projekt Sverige. Arkitekten Anders Svensson, som var moderator för seminariet, har skrivit mer utförligt om byggemenskaper på kunskapslänken för ett par år sedan.

I de kommande inläggen tänker jag kort dela med mig av några insikter och exempel från seminariet: Var står Sverige idag? Hinder och möjligheter? Lärdomar från genomförda projekt.