arkiv

Månadsarkiv: december 2016

Jag har tidigare tipsat om webbplatsen SunAngle för alla som vill räkna ut solens höjd på himlen vid olika tider på året på olika breddgrader. I ett annat blogginlägg har jag gett enkla tumregler för en manuell beräkning av vintersolstånd och sommarsoltånd. Numera använder jag en solapp eftersom det går snabbare och den ger sekundsnabb respons när jag är utomhus eller inomhus och gissar solens höjd över horisonten. Verktyget är värdefullt för till exempel arkitekter som ritar miljöanpassade hus och värnar det naturliga ljuset för hälsan, för att spara energi eller för planeringen av effektiva utvändiga solskydd för komfortens skull. Ett obligatoriskt verktyg för arkitektstudenter vid sidan av måttbandet och skissboken.

SunSurveyor Lite
Det finns flera appar och här är ett exempel – Sun Surveyor Lite för Android. Längst ner till vänster visas soluppgång och solnedgång, i vilken riktning solen står vid den valda tidpunkten (står under Sun) och höjden i grader över horisonten (horisonten ät noll grader). Siffran på nedersta raden (30,2:1) säger att slagskuggan från ett föremål blir 30 gånger så lång som höjden på föremålet vid den här tidpunkten på den angivna breddgraden. Ett enplanshus som är ca 6 meter till taknocken kommer att kasta en 180 m lång skugga, dvs dubbelt så lång som kortsidan på en fotbollsplan. Positionen och datum kan enkelt ändras längst upp på displayen. Med det blå reglaget kan man flytta fram tiden med en timma åt gången.

 

bild_1034
HC Andersens barndomshem på Munkmöllerstraede 3, Odense (taget mitt på dagen, 2 oktober 2016)

Jag har i tidigare inlägg räknat upp de egenskaper som är viktiga för mängden ljus som passerar genom ett fönster: fönsterstorlek, placeringen på väggen i sidled och höjdled, väderstreck, ljusgenomsläppligheten i glaset, antal glas, glasets färg, nedsmutsning av fönsterglaset, fönstrets utformning med karmar, bågar, tvär- och mittposter och spröjs. I förra inlägget kom jag in på betydelsen av de invändiga materialens reflekterande egenskaper, t ex ljusa gardiner istället för mörka glasytor.

Men dagsljusmängd och kvalitet beror inte enbart på fönstrets tekniska egenskaper, utformning, placering, de invändiga materialens färg och glans. Utanför finns kanske stora takutsprång, fasta solskydd, balkonger, utstickande byggnadsdelar, tät vegetation eller andra byggnader som avskärmar den synliga himlen och därmed hindrar en den direkta instrålningen av himmelsljuset. Det reflekterade himmelsljuset som studsar runt utanför mellan marken och omgivande byggnader är ofta inte tillräckligt för att få ljusa rum.

bild_1035
Enrummare med separat kök och delad ingång

Tillgången till ljus har förändrats dramatiskt i och med det elektriska ljusets spridning från slutet av 1800-talet. I dagens reflektion får arbets- och boendevillkoren för HC Andersens pappa belysa tiden före glödlampans intåg. Gatuhuset, där HC Andersen bodde med sina föräldrar mellan 1807 och 1819. var en kombinerad bostad och arbetsverkstad för pappan Hans Andersen som var skomakare. Tre personer klarade sig i ett rum med ett separat minimalt kök där eldstaden gav både ljus och värme. Pappan dog ung i trettioårsålder 1816 men när han verkade som skomakare arbetade han enbart i dagsljus och levande ljus – säkert talgljus eftersom det var billigare än vaxljus. Det var ett fattigt kvarter som gissningsvis saknade gatlyktor utanför fönstret. I de gatulyktor som fanns på andra håll in staden eldade man tran. Gaslyktor kom inte till Danmark förrän 1853. En ganska ljusfattig miljö med andra ord. Jag vet inte hur bebyggelsen på andra sidan gatan såg ut men om där fanns envåningshus eller om där var obebyggt fick skomakaren åtminstone direkt morgonsol från öster under sommarhalvåret. Detta var för 200 år sedan. Idag ser det ljusmässigt nästan likadant ut för drygt en miljard människor som saknar elektricitet och använder fotogen för belysning.

bild_1036

bild_1038
HC Andersson i nattmörkret på en brandgavel i Odense