arkiv

Månadsarkiv: september 2013

Jag funderade i ett tidigare inlägg över ”maximera” som ett värdeord i hållbar stadsutveckling. Nu ser jag att ”maximera” återkommer på nytt och den här gången i kontraktet för Brunnshög – Lunds nya profilområde för hållbar stadsutveckling. Grundprinciperna för planeringen av stadsdelen är minimera, balansera och maximera. Ett laddat ord som ”maximera” får mig som vanligt att reagera (det är förstås helt personligt). I Brunnshög är det upplevelserna som ska maximeras. Spontant undrar jag om en sådan princip även omfattar lugna och avskilda platser för eftertanke och paus.  

Brunnshögskontraktet är utgångspunkten för planering och fortsatt samarbete med olika aktörer. Det är en överenskommelse mellan Lunds kommun, Lunds Renhållningsverk, VA SYD och Lunds Energi för att uppnå ett hållbart tekniskt försörjningssystem i framtidens Brunnshög. Systemen för energi, vatten, avlopp och avfall ska samspela, vara lätta och roliga att använda enligt beskrivningen av Brunnshög i kontraktet.

Hållbarhetsmålen för Brunnshög utgår från principerna att minimera klimatpåverkan, att balansera användandet av den goda jorden och att maximera sinnesintrycken. Det går ju inte att blunda för att Brunnshög byggs på den goda åkerjorden. Men hur kompenserar man för förlusten av så stora odlingsbara arealer som behövs för matproduktion? Svaren finns i fullversionen av kontraktet:

– Effektiv användning av marken – exploateringstalet bör vara högre än 1,0 i genomsnitt i området.
– 100 % av näringsämnena i bortforslade massor återförs till jordbruksmark.
– 30 % av den ianspråkstagna marken ska kunna återställas för odling i en framtid (reversibelt byggande).
– 50 % av dagens odling i Brunnshög ska kompenseras med stadsodling.

Bild-020
Stadsodling på Rosengårdsfältet i Malmö

Det är höga och bra ambitioner i Brunnshög. Men är det verkligen möjligt att genom stadsodling kompensera för 50 % av dagens effektiva storskaliga odling? Jag har hört många föredrag om stadsodling som tagit upp frågan om stadsodlingens bidrag till matproduktion. Det är sällan någon har påstått att huvudsyftet med stadsodling är matförsörjning. Stadsodling för matproduktion skulle kräva orealistiskt stora odlingsytor som är svår att förena med den täta staden. Men kommunen har förmodligen något utredningsmaterial som visar att detta är möjligt. Skulle vara bra om utredningen finns tillgänglig på kommunens hemsida för oss som undrar…

I nästa inlägg hoppas jag få ge några direktglimtar från ett annat stadsodlingsprojekt – Prinzessinnegärten vid Moritzplatz i Berlin.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-003
Fiffig solpanellösning för platta tak som monteras utan att papptaket perforeras. Plattor av betong fungerar som tyngder och håller konstruktionen på plats

Tvådagarskonferensen i Kista överraskade publiken med två nationella besked. Det första gäller mikroproduktion av el. Istället för netttodebitering införs en generös årsvis skatterabatt för privatpersoner som producerar och säljer solel till nätet. Bengt har beskrivit förslaget och konsekvenserna utförligt på sin blogg, ”bengts blogg vi i villa”.

Det andra beskedet kom från Byggkravsutredningen och gäller den omdebatterade frågan ifall kommuner ska få ställa högre än Boverkets byggregler, t ex mer ambitiösa energikrav och förhöjda nivåer för tillgänglighet. Förslaget som nu läggs fram säger bland annat att: ”En kommun får inte ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt denna lag. Om en kommun i ett ärende enligt denna lag ställer sådana egna krav är dessa krav utan verkan.”

Kommunerna förlorar enligt lagförslaget möjligheten att driva på utvecklingen av byggnader med högre energiprestanda. Enligt promemorian är bakgrunden till utredningen att landet ska ha enhetliga regler. Men varför skärper inte Boverket sina energikrav i byggreglerna (som Danmark och Norge) så att alla husbyggare i landet fått samma spelregler och kommunerna skulle då inte behöva gå öre. På konferensen inledande plenumdebatt svarade civil- och bostadsministern Stefan Attefall att Boverket bygger sina regler på vetenskapliga undersökningar om vad som är kostnadseffektivt och på remisser till byggbranschen. Men representanten för byggbranschen i panelen, Mattias Lundgren från NCC Boende, var i alla fall positiv till tuffare nationella byggregler. Läs mer i promemoria om förslaget till lagändring.

om_puls2
Författare: Staffan Sjöberg. Illustratör: Kiran Maini Gerhardsson

I dagens inlägg blir det ett boktips. Men tipset vänder sig i första hand till föräldrar med barn på mellanstadiet (och lågstadiet) som kan uppmärksamma klassläraren på att det finns bra teknikböcker på marknaden. Staffan Sjöberg har skrivit en pedagogisk bok om teknik för mellanstadiet för bokförlaget Natur & Kultur som precis har kommit ut i en omarbetad utgåva. Boken för lågstadiet håller på att produceras just nu. Jag har bidragit med illustrationer, Kari har gett boken en aptitlig form, Mattias har valt alla foton, Marie är textredaktör och Lisa håller i hela projektet. Barnen får lära sig systemtänk redan i årskurs 4! Förhoppningsvis kan böckerna påverka barnens miljömedvetenhet och väcka deras nyfikenhet på all teknik som omger oss. Det är inte många mellanstadiebarn som vet var värmen i radiatorerna kommer från. För mig som arkitekt blir livet ännu rikare när jag får växla mellan att teckna teknik och rita hållbara hus. Testa en av uppgifterna i boken:

Jämför kollektivtrafik med bilåkandet!
1. Hur många passagerare ryms i tågvagnarna?
2. Hur många bilar kan två tågvagnar ersätta?

om_puls4

Bild-456

Var i Kista för första gången på årets Ekobyggmässa i Victoria Tower (färdigställt 2011, ritat av Gert Wingårdh). Hotell- och restaurangverksamheten blev Svanenmärkt före sommaren. Men jag missade förstås att kolla Skybaren på 34:e våningen. Hörde att hotellpriset för ett enkelrum var uppe i 3 000 kr inför Ekobyggmässan och konferensen! Trycket är stort när 800 deltagare ska på konferens (totalt 2000 inkl mässdeltagare under 11–12 sept dagar).

Några godbitar och reflexioner efter ett par snabbvarv bland montrarna: Utställningsdelen var snabbt överblickbar. Här fanns en blandning av konsulter och materialleverantörer, t ex hiss-, golv-, isolerings-, stom- och färgproducenter. Weber och Saint Gobainkoncernen har startat en ny hemsida som underlättar miljöanpassade materialval http://hallbartbyggande.se/. (Har själv inte hunnit testa deras verktyg men alla webbverktyg om driver på ett miljöanpassat byggnader är för det mesta bra.) Verktyget vänder sig till den som har valt någon av Saint-Gobains produkter och behöver veta hur materialen värderas enligt olika miljöklassningssystem.

Blev jätteglad när jag hittade ett alternativ till nr 321 från Auro som vi har använt på väggar och i tak i vårt eget hus, Villa Trift 3.0. Vår färg är för inomhusbruk och består helt av förnyelsebara råvaror. Den är matt, lättstruken och helt diffusionsöppen, dvs släpper igenom fukt som vandrar igenom lättbetongväggen. Nackdelen för överkänsliga är att den innehåller apelsinolja som avger en tydlig citrusdoft vid påstrykning och ett bra tag efteråt. Själv tycker jag att den luktar gott och gör målningen till ett nöje. Färgen på väggen är något känslig precis som andra matta färger. Alla fläckar går inte lika lätt att få bort. På mässan hittade jag väggfärgen ECO Proffs Vägg från Färgbygge som är en motsvarande kaseinbaserad färg. Enligt säljaren är fördelen med ECO Proffs är att den kan brytas i flera färger utifrån NCS färgsystem och att den påstrukna ska vara lätt att rengöra. Jag frågade om den är Svalanmärkt och det är på gång. Vore bra om Astma och Allergiförbundet godkänner en miljöanpassad inomhusfärg som inte är en plastfärg.

En liten plansch i en av montrarna om hållbar stadsutveckling fick mig att stanna upp. Hann aldrig fördjupa mig i planschen men reagerade på rubriken Maxastaden. Med Maxastaden menade förslagsställaren den optimala staden, blandstaden och den flexibla staden. Själv fick jag helt motsatta associationer. Ord och begrepp har verkligen helt olika laddning för olika människor, något som ofta kan försvåra kommunikation om hållbarhet.

Bild-450

Efter en härlig sensommarhelg känns det ändå som hösten är på väg. Men det finns fortfarande höjdpunkter i trädgården: de höga solrosorna är helt utslagna, en ny omgång chili är på väg i växthuset, jag inväntar andra omgången av mangold eftersom första omgången gav en mager skörd och basiikan kan man fortfarande räkna med. Tyvärr kan jag konstatera att årets växthusodling av tomatsorten Brandywine aldrig har varit så misslyckad. Plantorna har en frodig grönmassa men knappt några tomater. Några tänkbara orsaker är den höga värmen i växthuset under juli, för dålig tjyvning och ojämn bevattning. Jag har i alla fall gödslat rikligt med Biobact. Nästa år blir det garanterat en annan mer lättodlad sort. Planen är dessutom att införa självbevattning med PET-flaskor precis som bloggaren Fröbomb gjorde i somras.

Bild-449

Bild-448

Bild-447
Å
rets guldkorn: mogna Solaris som smakar sött och gott trots småkärnor. Fick lära mig av en kursare som gjort sin debut som vinodlare i somras att en vinplanta ger en flaska vin

Fortsättning på föregående inlägg.

Det finns mycket att säga om förra lördagens gåtur i Malmö: kunnig guidning av Tyke Tykesson (arkitekt på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad) med bra backup från gruppens arkitekter och spännande byggnadsprojekt som man skulle vilja se inifrån mm. Men jag nöjer mig med ett bildinlägg med några exempel och avstår från att kommentera så mycket. Vi kom tyvärr inte längre än till Akuten och Infektionskliniken pga av tidsbrist. Turen finns utlagd på Google Maps med kommentarer till några av byggnaderna. Nästa gång skulle jag vilja sätta ihop en gåtur i Malmös östra stadsdelar och studera bostadsförnyelse och stadsomvandlingsprojekt där Rosengårdsfältets odlingar är en självklar hållpunkt.

Bild-454
Region Skånehuset vid Dockplatsen. Cylindern av tegel är ett ventilationsschakt. Ljust och kompakt med hälften så mycket lokalyta per anställd som normalt. Region Skåne är bra på att skära ner. Byggnaden förbrukar 25 % mindre energi än maximalt tillåten energianvändning. Arkitekt: Kari Nissen Brodtkorb. Byggherre och fastighetsägare: Wihlborgs

Bild-455
Parkeringshus ritat av Krook & Tjäder

Bild-451
Överraskande inslag vid Södra Neptunigatan öster om Gäddan

Bild-452
Akuten och Infektionskliniken på SUS (Skånes universitetssjukhus). Form- och färgstark byggnad som fungerar bra i stadsbilden. De utvändiga loftgångarna används av besökare till patienterna i rummen innanför. Arkitekt: C F Möller

Bild-453