Utanför de generösa fönstren i kaféet i Statens Museum för Kunst i Köpenhamn passerar maratonlöparna med 37 km bakom sig, och i den pågående utställningen tar Giacomettis (1901–1966) smala bronsskulpturer stadiga kliv inomhus. Giacomettiutställningen ”What meets the eye” är verkligen spännande eftersom den visar hela hans bredd från teckningar och oljemålningar till skulpturer men även hans historiska referenser som t ex den fornegyptiska konsten. Den korta filmen visar hur han återkommande justerade och ändrade sina skulpturer i lera. Av den skissartade tekniken skulle man kunna tro att det var tvärtom. Den guidade halvtimmes ger en snabb introduktion till en fantastisk utställning där man gärna dröjer kvar.

Askved som har högt energivärde (2900 kWh per fastkubikmeter)

Nu är kommande uppvärmningssäsong säkrad med 6 m3 staplad askved i carporten. I samma veva kom VA Syds anlitade utförare och bytte vattenmätaren. VA Syd byter mätarna i alla hushåll mot nya som kan fjärravläsas (som det inte stod ett ord om i deras information inför bytet). Batteriet ska hålla 16 år enligt installatören.

För att komma åt vattenmätaren behöver vi lyfta bort en platsbyggd ”låda”. ”Lådan” döljer vattenmätaren och alla fördelningsrör för husets vatten- och värmesystem. Enligt installatören måste avstängningsventilerna på båda sidor om vattenmätaren motioneras en gång per år. Det har hittills bara hänt någon enstaka gång på 14 år och det märktes – de satt hårt och var svåra att stänga. Från och med nu gäller nya rutiner och årlig inspektion. Man vill inte ha ventiler som kärvar om det blir en läcka i vattensystemet och vattnet måste stängas av.

Fördelningsrören som styr försörjningen av värmevatten till olika rum och vatten till husets tappställen i wc/d, pentry, badrum, kök och tvättstuga

På torsdag 25 april håller jag en digital föreläsning i Forum Geriatrikum. Forumet organiseras av region Jönköpings län i samarbete med länets kommuner och Jönköpings högskola. Målgruppen är de som är intresserade av hälsa, vård och omsorg för äldre.

Titel: Ljus, rum och hälsa: Att stödja äldre

Datum: 25 april 2024 kl 15:00-15:45

Plats: Digitalt via Zoom. Unik länk för 25 april: https://us02web.zoom.us/j/88143766339

I kursen ”Ljus, rum och hälsa: Att stödja äldre” på Lunds universitet får man lära sig hur ljus påverkar hälsan och praktiskt träna på hur man som yrkesverksam kan underlätta för äldre att ändra sina rutiner och stötta deras egenanpassning av hemmiljön.

Den avgiftsfria kursen, som genomfördes för första gången 2024, är en Internetbaserad självstudiekurs med fyra fysiska kursträffar. Jag kommer att berätta om kursinnehållet och varför en sådan här kurs behövs samt vad kursdeltagarna tyckte om den.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Om några dagar går yttrandetiden ut för extraremissen från Boverket med förslag till ändrade byggregler som kan ge mycket negativa konsekvenser för hälsa och mående i framtidens bostäder – till exempel bostadsrum utan solljus, direkt dagsljus och utblick. Dessutom riskerar bostadsrum få en lägre rumshöjd än 2,40 meter.

Boverket föreslår att flera av dagens råd och krav i byggreglerna ska tas bort – minimikrav som till och med polismyndigheten ser som en självklarhet i polishusets celler. I förordningen om utformningen av häkten och polisarrester (2014:1108) står det att ett förvaringsrum (det vill säga en cell) ska ha en golvyta på minst 6 kvadratmeter. Rummets kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden minst 2,40 meter. Rummet ska vara försett med fönster så att det får tillräckligt med dagsljus. Det ska dessutom vara utrustat med anordning som medger reglering av ljusinsläpp.

Hur kommer det sig att en myndighet (polisen) värnar personers hälsa och säkrar en acceptabel miniminivå medan en annan (Boverket) vill överlämna ansvar och detaljreglering till byggbranschen?

Det händer varje år – när vårsolen visar sig fylls sittbänken utanför Lunds domkyrka. Och det är inte särskilt konstigt med tanke på att klimatet i Skandinavien utmärks av ett begränsat antal soliga dagar, mellan 20 och 40% av årets dagar. (Jämför med Italien som har soliga dagar runt 60% av årets dagar.) Det är med andra ord vanligare med halvklar och mulen himmel på våra breddgrader här i Skandinavien. Något annat som utmärker Skandinaviens himmel på grund av avståndet från ekvatorn är den lågtstående solen en stor del av året.

Lördag 24 februari – solen visar sig en stor del av dagen men den står lågt (17 grader över horisonten kl 15 när bilden är tagen och 25 grader mitt på dagen). Soluppgång kl 07.12 och solnedgång kl 17.30

Lördag 17 mars – 3 veckor senare. Solen är tillbaka och vi soldyrkare får njuta på nytt. Bilden är tagen mitt på dagen när solen står 33 grader över horisonten. Soluppgång kl 06.16 och solnedgång kl 18.15

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett av Boverkets argument för de föreslagna förenklade byggreglerna är att mindre detaljstyrning kan stimulera innovation och att byggbranschen på egen hand kan ta fram standarder. ”Branschregler Säker vatteninstallation” är ett sådant exempel som installatörer måste följa men denna standard gäller framför allt utförandeskedet i byggandet.

Man kan fråga sig vad som låg bakom dessa branschregler som lanserades 2006. Försäkringsbolagen och dåvarande Smittskyddsinstitutet drev på utvecklingen av standarden för att minska risken för vattenskador och legionellatillväxt. Att spåra direkta orsaker till vattenskador behöver inte vara komplicerat. Det kan till exempel handla om otäta skarvar. Branschstandarden innehåller därför lösningar för att motverka olika typer av skador och upptäcka läckor, till exempel genom användning av rör-i rör-system och skvallerrör.

Rör med stillastående vatten kan öka förekomsten av legionellabakterier (som finns naturligt i vatten) och orsaka svår lunginflammation. Hög relativ fuktighet i byggnadsmaterial kan orsaka mögel som ger allergier. Det vill säga två exempel på entydiga orsakssamband.

Men hur ska branschen komma fram till gemensamma standarder för designskedet? Vissa designelement, som kan påverka hälsan negativt på sikt, är inte alltid lätta att direkt koppla till ett visst hälsoutfall och därtill kopplade sjukvårdskostnader eller sjukskrivningstal.

I Boverkets förslag till nya byggregler är risken att rum i framtida bostäder kommer att sakna dagsljus och utblick samt få lägre rumshöjd än 2,40 m. Och rum utan dagsljus och utblick kan påverka både mental och fysisk hälsa utan att man söker sjukvård, sjukskriver sig eller utnyttjar privata sjukförsäkringar. Till skillnad från vattenskador är det svårare att räkna med att försäkringsbolag ska driva på hälsorelaterade designlösningar. I slutändan får det allmänna betala priset för sämre folkhälsa och då borde det allmänna följaktligen ställa krav för att motverka ohälsa. Det är alltså mycket olyckligt om de föreslagna byggreglerna skulle gå igenom.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Allvarliga saker som rör framtida nybyggda och ombyggda bostäder verkar gå under radarn. Risken är stor att det byggs fönsterlösa bostadsrum om Boverkets förslag till ändrade byggregler går igenom. I veckan skickades förslaget ut på en extra remissrunda som väcker fortsatt oro.

Efter gårdagens intervju, som Svjetlana Pastuhovic så skickligt genomförde i radio P4 Extra:s studio, insåg jag att jag borde gett fler exempel på negativa följder av de föreslagna byggreglerna som kanske blir verklighet om ett år. Intervjun handlade om vikten av både dagsljus och utblick genom fönster i boendet samt Boverkets förslag till ändrade föreskrifter gällande dagsljus (Föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö).

Första remissförslaget med kraftigt sänkta kravnivåer kom i mars för ett år sedan (2023). Förslaget fick utstå mycket kritik, bland annat av Folkhälsomyndigheten. I veckan kom en extraremiss som anpassats för att möta kritiken. De remissinstanser som yttrade sig i den första rundan får nu möjlighet att yttra sig över ändringarna. Det gäller för övrigt inte bara avsnittet om ljusförhållanden. Även andra avsnitt – som till exempel rör tillgänglighet och luftkvalitet – ingår i den nya remissrundan.

Varför är detta viktigt? Både dagsljus och utblick mot omvärlden påverkar vårt mående. Rikligt med ljus vid rätt tid gör oss mer alerta och behövs för dygnsrytmen. Direkt solljus gör att man bland annat kan följa tiden på dagen och säsongsvariationer. Och boende föredrar dagsljus framför elektriskt ljus, förmodligen för att dagsljus är mer dynamiskt, upplevs som visuellt intressant, har högre intensitet och återger färger bättre eftersom dagsljusets innehåller alla våglängder.

Innan jag berättar om de föreslagna ändringarna vill jag kort påminna om de nuvarande reglerna som gäller dagsljus. Om du som fastighetsutvecklare idag skulle söka bygglov för ett bostadshus behöver ALLA vistelserum i bostaden (t ex rum där man sover, umgås eller äter) uppfylla minimikravet för direkt dagsljus genom fönster mot det fria. I något av dessa rum ska man även få möjlighet till direkt solljus med undantag för studentbostäder som är 35 m2 eller mindre. Det finns dessutom ett råd att rummet ska medge utblick genom ett fönster. I ett annat avsnitt ställs det krav på möjlighet till vädring genom ett fönster eller en vädringslucka.

Men om de föreslagna föreskrifterna antas kommer en fastighetsutvecklare i framtiden att få bygga bostäder som ENBART har krav på:

  • en viss genomsnittlig nivå av dagsljus i hela bostaden,
  • utblick i rum som används för samvaro och måltider.

Det finns inget krav på att något av rummen medger direkt solljus. Följden kan bli att alla rum i en bostad är norrvända och att ett fönsterlöst sovrum utan utblick kompenseras av extra mycket dagsljus i ett annat rum.

Konsekvenserna kan illustreras genom en planritning som är hämtad från ett verkligt studentbostadskomplex som var tänkt att byggas av universitetet i Santa Barbara i Kalifornien genom en donation från miljardären Charles Munger. Efter några års planering och designändringar stoppades det vansinniga projektet i augusti 2023. Tänk dig samma plan, t ex placerad ovanpå ett varuhus i ett framtida förtätningsprojekt. Föreställ dig att studentbostadsrummen kompletteras med små takfönster som inte är öppningsbara och att vanliga fönster enbart finns i de gemensamma delarna. Hade du kunnat bo så här?

Design: arkitekterna Van Tilburg, Banvard & Soderbergh

Läs mer här om Munger Hall.

Anglepoise Original Mini Ceramic, no 1227

Numera finns här många ljuspunkter i rummen – betydligt fler än när vi flyttade in i huset 2010. De första LED-lamporna från IKEA Jansjö (formgiven av Johanna Jelinek) har ersatts med mer ändamålsenliga ljusarmaturer, t ex som sprider ljuset bättre och har en behagligare ljusfärg. Efter snart tio års experimenterande inser jag att jag gärna omger mig med reproduktioner av klassiker som formgetts på 1900-talet – antingen med industriell prägel eller lekfullt uttryck. Här är några av favoriterna:

1930-tal. Anglepoise Original Mini Ceramic, no 1227 (E14, 6W). Den klassiska originalmodellen designades 1935 av George Carwardine (fordonsingenjör och designer). Modellen här är mindre än originalmodellen.

1930-tal. Kaiser Idell 6718 väggmonterad saxlampa (E27, 8W). Formgivare: Christian Dell  (industridesigner som bland annat jobbade i metallverkstaden på Bauhaus på 1920-talet). Hans första katalog med ljusarmaturer kom 1936, t ex Kaiser Idell 6631 Luxus.

1960-tal. Flowerpot VP9 (ljusintensitet: 100%, 50% och 20%). Formgivare: Verner Panton (Flowerpot-serien lanserades 1968).

1970-tal. 685/BI Elmetto bordslampa (E27, 4,5 W). Formgivare: Elio Martinelli (designades 1976).

Kaiser Idell 6718

 

Flowerpot VP9

 

685/BI Elmetto bordslampa

685/BI Elmetto bordslampa

Jag vet att det tar drygt två veckor men det är samma överraskning varje gång: man börjar misströsta och helt plötsligt syns späda gröna groddar som visar sina ”armbågar” i krukjorden. Det var några år sedan jag sådde eftersom jag har en vän som gärna delar med sig av sina plantor. Men nu händer det tack vare goda vänner som kom med fröpåsar på nyårsafton – Cayenne long slim (35000 scoville) och den mildare Chiluacle negro (3000 scoville).

För att byta vätska behövs ett par dunkar med ny Tyfocor (à 25 liter), en tom dunk och en pump

I instruktionerna från solfångartillverkaren Viessmann står det att det är dags för byte av värmebärarmedium när pH-värdet är under 7,5. Ligger värmebärarmediet mellan 10,0 och 8,5 är det OK. I våra plana solfångare av modellen Vitosol 200-F är värmebärarmediet Tyfocor G-LS (dvs en lösning av 1,2 propylenglykol med korrosionsinhibitatorer) som är frostsäkert ner till -28 grader.

Jag fortsätter att läsa i instruktionerna där det står att glykolhaltiga värmebärarmedier kan ta skada om de utsätts för temperaturer över 170 grader en längre tid (det kallas stagnation). Temperaturer över 200 grader leder nämligen till långsam termisk nedbrytning av 1,2 propylenglykolet, vilket syns på värmebärarmediet som blir mörkt.

Vänster: En pump är ansluten till dunken där bytet av vätska sker. Höger: I det övre hörnet syns två dunkar med vätskan Tyfocor. Här syns skillnaden tydligt mellan ny rosafärgad vätska och åldrad mörk vätska

Det står vidare: ”I kombination med främmande material (slagg, spån) och luft kan det bildas slam och avlagringar i solvärmekretsen. /…/ När anläggningen har fyllts på med värmebärarmediet måste man kontrollera att anläggningen är korrekt avluftad och värmeavgivnigen i systemet fungerar. På så vis undviks längre stagnationstider.”

Byta värmebärarmedium är inget som man gör själv. Jakten på VVS-montör som har erfarenhet av denna typ av arbeten började för två år sedan efter att vi kollat pH-värdet med en teststicka. Till slut blev det Arildssons Rör som gjorde jobbet sista veckan före jul 2023 och det tog ca två timmar.

Solkretsen med cirkulationspump är den väggmonterade svarta lådan högst upp i bild. Till höger om solkretsen finns ett vitt förkopplingskärl som ger plats för vätskan när den förångas (t ex soliga sommardagar när varmvatten inte tappas av)