arkiv

Månadsarkiv: juli 2023

I Huskvarnabergen i Östra Vätternbranternas biosfärområde med utblick mot Jönköping och Huskvarna

Första sträckan på årets walk-run (som kombinerar gång och löpning där jag står för gången och maken för löpningen) var varierad gällande både naturtyp och topografi. Huvuddelen gick längs knappt halva John Bauer-leden. Ljudet från trafikerade E4:an var det mest oväntade inslaget men så fort leden vek av österut minskade bullret.

Leden är skyltad men som vanligt är en papperskarta ovärderlig. Fast kartan hjälper inte mycket när leden bitvis är omlagd för att man anlägger en ny vindkraftspark.

John Bauerleden slingrar sig genom naturreservatet på hög höjd (prickmarkerad i gul-orange färg)

Större delen av sträckan gick upp och ner över stock och sten i Bauers sagomiljöer. Sju och en halv timme senare stod jag vid en busshållplats nära Siringe. Buss 121 tog mig in till Gränna med trängsel på trottoarerna utanför godisbutikerna. Det är ju högsäsong för Grännas polkagriskokerier.

John Bauers skisser till bokuppslag med säker och ledig linjeteckning

Vänster: I skogarna med raka granstammar och mossklädda stenar som sägs ha inspirerat miljöerna i John Bauers sagovärld. Höger: Rikligt med mogna blåbär (små och inte särskilt söta)

Fortsättning följer …

(Fortsättning på föregående inlägg)

Handikapporganisationernas kontorshus genomsyras av medvetet gestaltade lösningar som engagerar flera sinnen. Jag beskrev till exempel akustiken och ovanljuset i förra inlägget. Förflyttning såväl innomhus som utanför byggnaden är lika viktig. Bänkarna utanför inkräktar inte på gångytan. De är istället placerade på den upphöjda nivån där de samsas med träd och andra gatumöbler. I byggnadens vindfång har ledstråket en annan riktning på mattluggen för att underlätta orienteringen. Personer med nedsatt syn kan känna sig fram med hjälp av undersidan av skosulorna.

Vänster: Snubbelfritt på gångytan. Höger: Vindfång med anpassad torkmatta

I receptionen på bottenvåningen valdes fasta höjder på receptionsdisken istället för en höj- och sänkbar disk. Guiden förklarar att det var ett medvetet val för att undvika att göra ett nummer av individuella skillnader (dvs undvika att under flera sekunder sänka från ståhöjd till en höjd anpassad för rullstolsburna och barn).

Vänster: Konventionella ledstråk finns bara på bottenvåningen och i källaren. På övriga plan (där besökare vanligtvis inte vistas) finns andra typer av markeringar – en liten ”upphöjd punkt” på räcket så att man vet var närmaste korridor mynnar. Höger: Alla trappnosar är markerade – inte bara första och sista steget som i svenska tillgänglighetsråd

I korridoren är det delvis indirekt ljus men assymetriskt placerad så att det faller på den kulörta väggen. Ljusarmaturerna är infällda i rak linje för att underlätta orienterbarheten. Vid pentryköket valde man istället infällda spotlights med riktat ljus som både lyser upp golvet och ger skuggor i ansiktet för att hjälpa personer med nedatt hörsel (det är lättare att läsa ansiktsuttryck och läpprörelser med ett modellerande ljus). Det finns avbländande raster på alla infällda ljusarmaturer i korridoren utom spotlightsen

Vänster: Olika modeller på stolarna i matsalen så att man kan välja sin egen favorit. Höger: Alla strömbrytare, uttag och dörröppnare i svart för att kontrastera mot väggens kulör ljuskontrasten är alltid minst 60%). De senare är dessutom placerade i fothöjd så att rullstolsburna kan trycka med foten

Direkt dagsljus vid kontorsarbetsplatserna har prioriterats vilket ledde till att byggnadsformen anpassades från cirkulär volym till en volym med flera ”fingrar” för att maximera fönsterväggarna

En inglasad modell av byggnaden

Handikapporganisationernas kontorshus är resultatet av en annorlunda tävling med täta kontakter mellan beställaren (entreprenören och hyresgästen) och arkitekterna. Force4-architects tog hem segern med sitt förslag som utvecklades från cirkulär byggnadsform till fingerform med centralt atrium och ovanljus. Projektet är superintressant av flera anledningar:

– tävlingsprocessen (med t ex delavstämning så att beställaren får chans att hindra tokiga designbeslut),

– inkluderande design (eller universell utformning som det även kallas) som gör att personer med olika funktionsnedsättningar kan använda, orientera sig och trivas i byggnaden, och till och med utrymma den vid brand på egen hand,

– designuppdrag som inkluderar omgivningen (t ex gångvägen från tågstationen är utformad med hänsyn till tillgänglighet så att de som arbetar och har funktionsnedsättning lätt ska kunna förflytta sig till fots).

Jag var här i juli på ett studiebesök som arrangerades i samband med den internationella världskonferensen för arkitekter (UIA World Congress of Architects) i Köpenhamn – utsedd till arkitekturhuvudstad av UNESCO.

Besöket var enastående och guidningen grundlig med såväl brukare som entreprenör och arkitekt på plats. Efter besöket var jag helt uppfylld som man kan bli när ett projekt känns unikt och byggt av engagemang. Nu har vi ännu ett självklart stopp på studieresan som varje år går till Köpenhamn med trettio arkitektstudenter i kursen Light, colour and space.

Fortsättning följer …

Ovanljus lyser upp det centrala atriumet

Vita ljudabsorberande räcken – den vita kulören minskar risken för bländning när blicken vandrar uppåt mot ljusöppningen i taket (eftersom konstrasten blir mindre mellan vita ytor och den ljusa himlen utanför takfönstren)