I september råkade vi ut för oväntat driftstopp som blev åtgärdat två veckor senare. Vår bostad, Villa Trift 3.0, miljöklassades enligt den svenska systemet Miljöbyggnad och färdigställdes under 2010. Men även miljöklassade hus behöver underhållas och efter fyra år visade det sig att det var dags att byta drivrem till värmeväxlaren i ventilationsaggegatet.

Huset ventileras med ett så kallat FTX-system, mekanisk till- och frånluft där värme återvinns ur frånluften i en värmeväxlare. I energisnåla moderna hus är FTX en vanlig ventilationslösning men det förekommer även mekanisk frånluftsventilation. Oftast i kombination med en frånluftsvärmepump som tar tillvara värmen från ventilationsluften och värmer varmvattnet.

Vi fick alltså uppleva ett boende utan fungerande mekanisk ventilation i väntan på en fackman som kunde hjälpa oss. Det var första gången och som ovana lekmän behövde vi hjälp. Två veckor är lång tid men sommaren var som tur var inte slut. Hela september var mild med sensommarväder (dagstemperaturer mellan 16 och 20 grader och aldrig kallare än drygt 10 grader på natten). Då funkar självdrag med fönster i vädringsläge ganska bra. Alla vistelserum bör självklart ha minst ett öppningsbart vädringsfönster (vilket dessutom är ett krav för silvercertifierade hus i Miljöbyggnad). Alla i hushållet fick använda badrummet för morgonduschen eftersom det andra duschutrymmet saknar fönster. Man vill ogärna fuktbelasta ett litet utrymme utan ventilationsmöjlighet. Efter två veckor med självdrag/tvärdrag uppskattar man verkligen tystnaden och det dragfria boendet i ett hus med FTX. Om ett hus, som i vårt fall, är utsatt för trafikljud från både bil- och tågtrafik är ett ventilationssystem med spaltventiler i fönstren eller väggventiler uteslutet.

Driftstörningen fick mig att tänka på begreppet resiliens som man stöter på allt oftare i diskussionen om hållbar utveckling. Förändring är en naturlig del av utvecklingen. Resiliens är ett systems förmåga att motstå förändringar eller störningar och fortfarande upprätthålla sin ursprungliga funktion och struktur. När systemet förlorar resiliens innebär det att förmågan att hantera förändring går förlorad. Resiliens är enligt en flera forskare en förutsättning för hållbar utveckling och handlar om flexibilitet och anpassningsförmåga för att minska sårbarheten. Stockholm Resilience Center har i år publicerat en läsvärd introduktion till forskningen om resiliens som beskriver tankegångarna och hur dessa har tillämpats i flera fallstudier, Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system.

För vår del är jag glad för de öppningsbara fönstren och takfönstret som kan förstärka självdraget sommartid vid behov, t ex under perioder med mycket solinstrålning eller när drivremmen går sönder och det är svårt att få tag på yrkesfolk.

Värmeväxlaren är utplockad från aggregatet och placerad på golvet. Servicekillen Michael från BISAB börjar med att lossa skruvarna till locket.

Så här ser det ut innanför locket (som förutom skruvarna var fastsatt med någon slags tätningsfog som ska minska läckflödet). Drivremmen är grön och löper runt den roterande värmeväxlaren och fortsätter i ett spår på den svarta remskivan av metall. Den gröna remmen till höger är en fabriksmonterad reservrem för att det ska vara lätt att byta. Med en extra rem i lådan är det bara varannan gång som det krävs mer omfattande demontering av hela lådan.

Det gröna ”pulvret” visar att drivremmen är förbrukad. I aggregatet finns ett synhål som gör det lätt att se vad det brummande ljudet berodde på. Det gröna pudret fastnar på insidan av luckan till ventilationsaggregatet och skvallrar om att det är dags för byte. Bytesintervallet kan variera mellan fyra och tio år.

Remskivan av metall i närbild.

Även fläktarna fick en servicegenomgång…

Fläkthjulets ”vingar” rengörs som avslutning på servicen. Skönt med en ordentlig service efter 4 års drift. Vi har själva nöjt oss med att ta ut värmeväxlaren ca en gång per år för att rengöra aggregatlådan med dammsugaren.