Arkiv

miljöklassning

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-843
Baksidan av museet mot Museiplein

Van Gogh museets samlingar med både teckningar och målningar av van Gogh gav rysningar. Jag gillade blandningen av kronologisk och tematisk hängning. Att de Stijl-medlemmen Gerrit Rietveld hade ritat originalmuseet var en överraskning. Den nya entrebyggnaden som färdigställdes 2014 på Museiplein har jag inget foto på men den här länken berättar både i ord och bild om arkitekturen. Klicka här

Van Gogh museet har certifierats enligt miljöklassningssystemet BREEAM In-Use (för befintliga byggnader) och uppnådde betyget Very good. De två högsta betygen är Excellent och Outstanding.

I nästa inlägg blir det mer kultur med koppling till folkets bilmodell Volkswagen som just nu ligger på miljöbotten…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-818

Sista stoppet på Passivhus Nordens studieresa är ett fint bostadsprojekt i Sötoften ritat av Domus Arkitekter – ett kontor med många spännande projekt. Jag har tidigare sett deras renoveringsprojekt ”Kollektivhuset” på Lyngbyvejen med solceller i balkongräckena. Bostäderna i Sötoften är 36 radhuslägenheter i två plan med hyresrätt, uppförda av ett allmännyttigt bostadsbolag. Bostadsytan varierar mellan 60 och 80 m2.

bild-819

Ett par av husen är byggda som passivhus och man har prioriterat inneklimatet tillsammans med låga kostnader för underhåll. Därför förvånar det mig att man har satsat på rörliga utvändiga fasadpersienner som solskydd. Fastighetsförvaltare föredrar ofta fasta solskydd för att minska risken för reparationer. Men reglerbara rörliga utvändiga solskydd är alltid bäst med hänsyn till inomhuskomforten. I ytterväggarna finns ca 400 mm isolering. Värmepumpar används som uppvärmning tillsammans med solfångare. Varje lägenhet har sitt eget värmeåtervinningsaggregat för ventilationen. Projektet har certifierats enligt den internationella standarden för passivhus och tilldelats en inneklimatmärkning.

bild-817
Fin rak trappa av gallerdurk med vitlackerade stilrena stålräcken

bild-820
Markparkering på armerat underlag

Sista inlägget om Passivhus Norden 2015 kommer i nästa inlägg…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-825
Delar av den gamla tobaksfabriken har bevarats

bild-821
Gladsaxe Company House (15 400 m2) blev inflyttningsklart 2015 och nådde upp till guld i miljöcertifieringssystemet DGNB. Byggnaden är ritad av Vilhelm Lauritzen Arkitekter (som även ritat Kröyers Plads)

Bussturen på Passivhus Nordens studiebesök fortsätter och det näst sista stoppet är den gamla tobaksfabriken där det idag står ett guldcertifierat företagshus, Gladsax Company House. Byggherre och entreprenör var NCC som idag är hyresgäst tillsammans med två andra företag. Byggnaden har certifierats enligt det tyska miljöklassningssystemet DGNB. Systemet bedömer 6 områden eller kategorier bl a miljömässiga, ekonomiska, sociala och tekniska aspekter samt process och byggnadstomten. Det är ett omfattande klassningssystem med 241 kriterier. För att uppnå guldnivån krävs att 83,2 % av kriterierna är uppfyllda totalt med åtminstone 65 % i varje kategori. Certifieringsprocessen tar mellan ett till två år. Det gick åt mer än 500 timmar för miljöcertifieringsprocessen (DGBN-konsulter, en revision…). Kostnaderna för certifieringsarbetet motsvarar 1–5 % av byggkostnaden.

I kategorin Miljömässig kvalitet uppnådde byggnaden 92,8 % av totalpoängen. Byggnaden premierades bl a för LCA-analyserna, att byggnaden uppfyllde 2020 års danska lågenergikrav, solcellsmoduler, lokal infiltration, hållbar användning av naturresurser, 89 % av allt virke  är FSC-märk. I kategorin Ekonomisk kvalitet uppnådde byggnaden 93,2 % av totalt antal möjliga poäng för bl a LCC-beräkningar, hög yteffektivitet, flexibiliteten i användningen av våningsplanen. I kategorin Sociala kvaliteter uppnådde byggnaden 72,4 % bl a för inomhusklimatet, byggnadsintegrerad kont, visuell komfort (en dagsljusfaktor på 3 %, om det är 10 000 lux utomhus är det 300 lux 3,6 m från insidan av ytterväggen och rekommenderat värde är 500 lux vid arbetsplatsen), solskydd för att undvika reflexioner, rumshöjden på 2,7 m tillåter ändrad användning. Fördelen med miljöklassningssystemet DGNB är enligt NCCs guide: transparensen, välgrundade bedömningsprinciper och kvalitetssäkring.

Jag är själv positivt inställd till genomtänkta miljöklassningssystem men tycker att uppföljning av den faktiska prestandan borde vara en självklarhet (vilket det inte är i många internationella system). Motsvarar t ex den faktiska energianvändningen den beräknade? Är innemiljön så bra som förväntat? När man talar om transparens borde kriterierna vara tillgängliga för alla och inte bara Green Building Council-medlemmar. Då har man kommit en bit på vägen. I privata certifieringssystem är det dessutom ingen fullständig transparens eftersom ansökningsformulären och bedömningen med kommentarer sällan är offentliga. Det är med andra ord upp till byggherren eller fastighetsägaren om man vill dela med sig av alla dokument.

bild-823
En stilig trappa i det öppna atriet

bild-822
Den nya inredningstrenden i kontorsmiljöer är att göra det hemlikt, varierat och oväntat. Här är riktig ved snyggt travad som en fondvägg (ungefär som vedstaplarna i mitt eget hem)

 

Fortsättning på föregående inlägg.

förra veckan avslutades den sjunde Passivhus Norden-konferensen i Köpenhamn. Exkursionen var den bästa dagen när en liten skara bussades runt till olika passivhus och lågenergihus i Köpenhamn – från lyx till allmnännytta. Det första projektet på Kröyers Plads har jag passerat varje gång på väg till det fina matstället Papiröen.

bild-810a
Kröyers Plads. Svanenmärkta lyxbostäder och vinnaren i klassen ”Best Residential Development” på MIPIM-mässan i Cannes 2015. Utvecklat och byggt av NCC. Arkitekter: Vilhelm Lauritzen Arkitekter och COBE. 

På Kröyers Plads, som fortfarande är en byggarbetsplats, kommer det att finnas tre byggnader när projektet är helt avslutat med105 lägenheter och 7 båtplatser vid kajen. Det är svårt att avgöra men förmodligen kommer kajen runt byggnaderna att kännas ganska privat. Byggnaderna är pålade och den första byggnaden är klädd med tegel mot gatan och moss-sedum på taket. Byggnaderna har en ovanlig taksilhuett och antalet våningar varierar mellan fem och sju.

Svanenmärkningen innebar inte mer än 1 % högre byggkostnad och merkostnaden sjunker för de två pågående bostadshusen. Lägenheterna är bostadsrätter som kostar 65 000 danska kronor per kvadratmeter. Priset för den dyraste lägenheten i de pågående etappen är 25 miljoner DKK. De är inga extremt energisnåla hus men miljömärkta med Svanen. Den största utmaningen med märkningen var enligt NCCs guide det ständiga bytet av material pga av olika underleverantörer som föreslår sina egna material. Svanen är särskilt noga med kemiska ämnen och alla material måste leva upp till Svanenkriterierna.

bild-811b
De två sista husen håller på att färdigställas och kommer att kläs med fasadkeramik både på fasaden och taket

bild-811

bild-811c
På Kröyers Plads väljer man golvvärme i husen. Lite förvånande eftersom jag sällan ser golvärme i nybyggda flervåningshus i Sverige. Jag har fått intrycket att byggbranschen föredrar radiatorer i svenska flervåningshus

bild-812

Fortsättning följer…

 

 

Fortsättning på föregående inlägg.

Jag skrev om Malmö Live på bloggen för ett år sedan. Nu är det mindre än en månad kvar till invigningen 2 maj och här kommer nytagna foton från studiebesöket 25 mars med fastighetskvinnorna. Kvarteret ligger ca 150 meter väster om Citytunnelns uppgång vid Anna Lindhs plats.

bild-710
Malmö Live kongress, konsert och hotell är ritat av den danska arkitektfirman schmidt/hammer/lassen. Hotellbyggnaden med vit fasadkeramik är hälften så högt (25 våningar, 85 m) som Turning Torso i Västra Hamnen

bild-711
Malmö Live med kongresshall (den gula byggnaden), konserthus (den röda byggnaden i bakgrunden) och Clarion hotell (det vita höghuset). Ett av de stora plusvärdena med Malmö Live är att alla verksamheter delar på de publika foajéutrymmena

bild-712
Tillbyggnaden till Tornhuset vid Bagers plats (gamla hamnförvaltningen) är ritad av Kim Utzon Arkitekter och ligger i kvarteret öster om Malmö Live. Hit flyttar FNs internationella universitet World Maritime University

bild-713
Miljöklassad kontorsbyggnad ritad av Dorte Mandrup Arkitekter som uppfyller kraven för Miljöbyggprogram Syd klass A och LEED Platina

bild-716

bild-715
Stiliga interiörer i Malmö Live men för mörka väggytor för min smak. Mörka ytor absorberar ljus och i djupa foajéutrymmen föredrar jag ljus som studsar tillbaka. Niagaras lokaler som jag skrev om i förra inlägget var däremot behagligt ljusa

bild-714
Superfin konsertsal med varm färgsättning i bruna nyanser på 60-tals klädseln och väggpaneler av trä med inslag av mässing. Måste hit på konsert!

bild-704
Utblick från 25 våningen i Malmö Live mot Malmö högskolas nya lokaler i kv Niagara. Takterrassen finns på byggnadskroppen till vänster i bild. Malmlö högskola har sammanlagt 29 000 studenter (omräknat till helårsstudenter motsvarar det 13 000). I kvarteret norr om Niagara finns Orkanen som också tillhör Malmö högskola

Efter förra veckans förmiddagsseminarium med Fastighetsägarnas kvinnliga nätverk bjöds det på studiebesök i Malmö Live och Malmö högskolas nya lokaler i kv Niagara. I detta inlägg presenterar jag Niagara i bilder med kort lokalfakta och foton från Malmö Live tvärsöver gatan kommer i nästa inlägg. Båda projekten är exempel på miljöklassade byggnader.

Fakta:
Byggår: 2012–2015
Byggnadshöjd: 3 huskroppar i 6, 8 och 12 våningar med ett samlande atrium
Publik bottenvåning med bl a restaurang och tre hörsalar
Undervisningssalar på plan 3–6 (att gå fem trappor är acceptabelt om t ex hissarna inte räcker)
Arbetsplatser för lärare, forskare och administrativ personal på plan 7–12
Takterrass på plan 7
Antal arbetsplatser: 400
Bruttoarea: 25 000 m2
Energislag: Fjärrvärme och fjärrkyla
Fasadmaterial: Beklädnad av ”veckad” anodiserad aluminium
Arkitektkontor: Lundgaard och Tranberg
Hyresgäst: Malmö högskola
Ägare/förvaltare: Akademiska Hus
Miljöklassning: Miljöbyggnad Silver (högsta betyget är Guld)
Exempel på miljöanpassningsåtgärder: God ljudmiljö, rikligt med dagsljus, invändiga solskyddsgardiner, individuell styrning av värme och kyla i varje rum, närvarostyrd belysning, 40 % lägre energianvändning än gällande byggregler, inneklimatet är dimensionerat för en upplevd temperatur 20–24 grader vintertid, gröna vegetationstak av moss-sedum
Omdöme: Stiligt, karaktärsfullt och ljusa härliga lokaler

bild-705
Atriet med ljusa ytor och rymd kopplar samman de tre byggnadskropparna

bild-706
Undervisningssalar finns på plan 3–6 (att gå fem trappor är acceptabelt om t ex hissarna inte räcker)

bild-707
Kraftig relief i den anodiserade aluminiumplåten med varmgrå färg

bild-708
Terrassen på sjunde våningen. Hit når solens strålar från morgon till kväll Det var svårt att avgöra hur mycket Malmö Live kommer att skugga terrassen eftersom det var en mulen dag

Det är andra gången jag deltar i Svenska miljöinsitutet (IVL) och BASTAs seminarium om giftfritt byggande. Denna gång i Spårvagnshallarna i Stockholm och i år var blandningen av talare mycket bättre:
– tillverkare från näringslivet (t ex Tarkett, branschorganisationen Svenska armaturindustri, IKEA),
– kemikalieindustrin (Rainer Otter/BASF),
– myndigheter (Kemikalieinspektionen),
– forskning (Carl-Gustav Bornehag, professor i folkhälsa från Karlstad universitet)
– privata och offentliga byggherrar och fastighetsägare (Skanska, Fastighetsägarna, Vasakronan, Trafikverket)
– kommuner (Kemikaliecentrum/Stockholm stad).

Bland de aktiva deltagarna i publiken fanns bl a representanter för brukarna (Astma- och allergiförbundet).

Några aktuella kemikaliefrågor som diskuterades var ftalater (mjukgörare i t ex PVC-golv) och Boverkets regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa ett lagkrav på loggböcker vid nybyggnad och ombyggnad. Båda frågorna intresserar mig särskilt mycket. Jag har själv valt plastmatta på golvet i våra våtutrymmen i Villa Trift 3.0. Äntligen har flera golvtillverkare sedan 2014 tagit bort ftalater i sina PVC-golv och ersättat med andra mjukgörare (DINCH eller vegetabiliska mjukgörare).

För min del föll valet på plastmatta eftersom jag prioriterar städbarhet och möjligheten att snabbt upptäcka ev skador. En plastmatta är ju både tätskikt och ytskikt på samma gång till skillnad från klinkergolv som antingen läggs på ett rollat tätskikt eller ett folietätskikt. Folietätskikt har sedan 2010 blivit branschstandard. Enligt nyligen genomförda tester har det visat sig att godkända tätskikt av folietyp inte håller tätheten. 17 av 20 tätskiktsfolier läcker vid skarvar och rörgenomföringar.

När det gäller loggböcker var jag en av de första som sammanställde en loggbok som uppfyller kraven i klassningssystemet Miljöbyggnad och frågan om lagstadgat krav på loggbok är inte lätt. Vetskapen om att huset är innehållsdeklarerat och fritt från farliga ämnen (med den kunskap vi har idag) är oerhört tillfredsställande och absolut värt merkostnaden. Att ta fram en loggbok, dvs leta reda på alla byggvarudeklarationer och föra in dem i loggboken är naturligtvis förenat med extra arbetskostnader. För mig innebar det tre dagars arbete att logga 74 unika byggvaror (spikar, skruvar och installationer ingår inte). Enligt mig är förutsättningen kostnadsfria databaser som tillhandahåller information om acceptabla eller tveksamma produkter, t ex BASTAonline. Min erfarenhet är att loggboken är ett bra verktyg för ett giftfritt produktval. Verktyget påskyndar omställningen till material som varken skadar miljön eller hälsan. Om tillverkare inte kan leverera innehållsdeklarerade material utan riskminskningsämnen och utfasningsämnen så väljer man som byggherre istället andra tillverkare (om möjligheten finns). Frågan är vilka minimikrav som kommer att ställas på loggbokens uppgifter. Om kraven på dokumentation är för omfattande blir merkostnaden högre. Systemet Miljöbyggnad har valt en bra modell där det finns möjlighet att välja ambitionsnivå vilket gör det möjligt för olika typer av fastighetsägare att anpassa insatsen.

bild-698
De första chilifröna har grott och nu går det fort när plantorna får vistas i växthusets sommarvärme på dagarna som flödar av ljus