arkiv

Månadsarkiv: januari 2017

bild_1041

Fortsättning på föregående inlägg.

Att ljussätta ett rum är inte helt olikt att måla en klassisk tavla eller färglägga en bild. Precis som konstnären eller illustratören måste ljusdesignern ”ljusa upp” vissa ytor för att de ska framträda bättre (dvs jobba med kontraster) och skapa accenter som fångar betraktarens intresse mot en lugnare bakgrund. Principen för god belysningsdesign är att jobba med lager – ett allmänljus som lyser upp omgivningen, accentljus på utvalda föremål eller platser och arbetsljus för att kunna utföra önskade aktiviteter. Vi behöver tillräckligt med ljus men ljuset får inte vara så enhetligt att miljön blir tråkig.

Liknelsen fungerar bra på ett sätt men är alldeles för begränsad på ett annat sätt. En tavla eller bild är tvådimensionell och det är stor skillnad mellan att betrakta en miljö och att vara i miljön. Eller för att använda forskaren Casper Laing Ebbensgaards formulering: ”…there is a difference between aesthetic (i.e. looking at a place) vs. sensory (i.e. being in a place) aspects of lighting.” När vi befinner oss i en viss miljö använder vi alla våra tillgängliga sinnen (även om vissa målningar kan framkalla liknande känslor och mentalt ”förflytta” betraktaren i tid och rum).

Det som ser bra ut i en tvådimensionell bild behöver nödvändigtvis inte fungera bra för en användare i en motsvarande verklig miljö. Mitt bästa exempel är hemmiljöer. Ett trivsamt hem har förmodligen många olika ljuskällor som skapar mindre rum i rummet, dvs markerar en möbelgrupp eller en läshörna, lyser upp fönster och föremål. En sådan hemmiljö fångad på duken skulle se ganska splittrad och rörig ut men fungerar utmärkt för användaren som rör sig i rummet mellan olika platser. I den levda verkligheten vill vi något annat med ljus än konstnären som målar en interiör på en tavla.

bild_1040

Ett annat exempel som också har att göra med skillnaden mellan bild och verklighet är bostadsannonsernas opersonliga och stilrena ”katalogbilder” som helt saknar hemkänsla. Alla som har anlitat mäklare eller homestyling inför en bostadsförsäljning vet vad som behöver göras för att bostaden ska se bra ut på bild. Allt går ut på att göra bostaden mindre hemlik. Bort med vardagsröran, småprylar och personliga inramade foton på familjemedlemmarna. Gärna ljusa textilier och gardiner (även om de senare inte alls är nödvändiga). Vid fotograferingen är ljuset jämnt fördelat utan synliga taklampor över matbordet eller störande golvlampor (som de flesta hem faktiskt har).

Tidningsinteriörer och katalogbilder är alltså inte särskilt upplysande om man som jag vill veta hur vi verkligen har det och hur vi lever i vardagen med ljus.

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_1037
Hans Andersens kombinerade bostad och verkstad i ett rum med kokvrå

Alla som fick uppleva 2016 har blivit ett år äldre. Med stigande ålder förändras kropp och sinne inklusive ögat och seendet. I förra inlägget nämnde jag HC Andersens pappa, skomakaren Hans Andersen, som dog ung i trettioårsåldern. Han fick aldrig uppleva den naturliga synförsämring som för många börjar när man är runt 45 år. Fast Hans Andersen kanske hade andra synproblem. Men om han lyckades försörja sig som skomakare med så lite tillgång till naturligt och artificiellt ljus i den kombinerade verkstaden och bostaden måste han ha haft rätt bra syn.

bild_1035

Så vad händer med synen när halva livet har passerat och vad beror förändringarna på? Och hur kan bostaden anpassas för att hantera effekterna av naturligt åldrande som påverkar både synen och dygnsrytmen? I december berättade forskare från Lighting Research Center (Troy, New York) bland annat om konkreta ljusdesigntips i bostäder för äldre. Publiken var svenska energirådgivare – på plats på Energimyndigheten i Stockholm och ute i landet.

Först inträffar naturliga optiska förändringar i ögat som försämrar förmågan att se (före ca 65 år) och därefter naturliga neurologiska förändringar (efter ca 65 år). Anledningen till att äldre människor ser sämre beror på att synskärpan, mörkerseendet och kontrastkänsligheten försämras. Linsen grumlas hos alla runt 45 års ålder. Effekten är att ögat gradvis släpper in mindre och mindre ljus. Linsen blir dessutom stel i sextioårsåldern och det blir därför svårare att växla mellan närseende och avståndsseende (ackommodationsförmåga). Det tar också längre tid för ögat att anpassa sig till olika ljusförhållanden (adaptionsförmåga), som t ex när man går från ett rum rikligt belyst med dagsljus till en mörk källare utan fönster. Pupillöppningen hos äldre personer kan bara justeras från 6 till 4 mm medan pupillöppningen hos yngre kan ändras från 8 till 2 mm. Äldre människor är dessutom känsligare för bländning. Orsaken är att linsen grumlas med tiden och spridningen av ljuset blir därför mer diffus i ögat.

Vid sidan av de naturliga förändringarna kan äldre drabbas av ögonsjukdomar som t ex grå starr eller katarakt (ögats lins grumlas och blir mer och mer ogenomskinlig), glaukom eller grön starr (ögonsjukdom som skadar synnerven), makuladegeneration (åldersförändring i gula fläcken, även kallad makula, som försämrar synskärpan eftersom det är koncentrationen av tappar i gula fläcken som gör att man kan se detaljer och färger med skärpa) och skador på näthinnan kopplade till diabetes (retinopati). Enligt Vårdguiden räknar man med att hälften av den svenska befolkningen behöver göra en grå starr-operation under sitt liv. För personer som har grå starr är det bara ett par procent av det kortvågiga ljuset (470 nanometer) som når näthinnan. Den kortvågiga delen av ljusspektrumet har stor betydelse för vår biologiska klocka som styr dygnsrytmen.

bild_895
Interiör med ljusgenomsläppliga gardiner från utställningslägenheten (från slutet av 1940-talet) på Nordiska museet. Notera vägguttaget invid – en praktisk detalj som sällan syns i dagens nybyggda lägenheter

Vad betyder då dessa synförändringar för ljusplaneringen i hemmet? Äldre behöver mycket mer ljus än yngre människor eftersom de naturliga åldersförändringarna innebär att mindre mängd ljus passerar pupillen och träffar näthinnan. En 80-åring kan behöva så mycket som fyra till sex gånger mer ljus än en 20-åring. (70–85 % av det synliga ljuset når näthinnan hos yngre människor.) Det finns många tips på hur man kan förbättra ljusmiljön i hemmet. Åtgärder som passar 80-åringar passar även 8-åringar. Jag avslutar med ett par egna bidrag som fokuserar på det naturliga ljuset under dagen.

1) Välj ljusa tunna gardiner som tar bort mindre dagsljus än mörka gardiner av tätvävd textil. Fundera på hur gardinstången ska monteras. Kanske takmonterad längs hela fönsterväggen (såvida det inte finns några väggventiler som inte bör täckas av fördragna gardiner). Då går det tillfälligt att helt frilägga fönstren och få in maximalt med dagsljus.  Och placera läsfåtöljen vid fönstret.

2) Som arkitekt kan det vara trixigt att placera garderober i ett sovrum. Skrivbord och läsplats ska i första hand placeras nära fönstret. Om garderoben ställs långt in i rummet når ofta dagsljuset inte ända dit. När pardörrarna öppnas till garderoberna skymmer ofta den ena dörren ljuset från fönstret i sidoväggen. Och för att hitta bland kläderna i en garderob utan integrerad belysning behövs annat ljus. Dörrar av matterat glas är en bra lösning som släpper igenom ljus även i uppställt läge. Insidan av garderoben ska förstås vara vit för att reflektera ljuset så att man ser innehållet i garderoben bättre med sin svagare syn. Det är precis som med handväskor eller ryggsäckar – välja alltid modeller med ljus insida.

Källor
Planeringsguiden från Ljuskultur, rev 2013.
Lighting Research Center, Troy, NY.