I senaste numret av LTH Nytt ger fyra forskare (där jag är en av dem) vid Lunds Tekniska Högskola sina svar på frågan ur olika perspektiv (bostadsarkitektur, digital infrastruktur, krishantering och tillgänglighet).
Läs mer här: LTH Nytt feb 2023 – Byggde vi fel? Sidor 17-23
I september 2023 upphör tillverkningen av lågspänningshalogen-lampor med stift. Två sådana lampor (2 x 20 W) sitter i vår köksfläkt, som monterades när huset var nytt 2010. Beräknad livslängd är ungefär 2000 timmar men här behöver de bytas ungefär en gång per år.
Halogen, 20 W (effekt), 12 V (spänning), 300 lm (ljusflöde), 2800 K (färgtemperatur), Ra 100, G4 (sockel), energiklass G (högsta energiklass är A), diameter 10 mm, längd 33 mm, livslängd 2000 timmar
För några år sedan försökte vi gå över till LED-lampor med stift men då flimrar ljuset eftersom drivenheten är gjord för högre effekt. Lösningen blev att kombinera en LED-lampa (2 W) och en halogen-lampa (20 W). Man kan inte byta helt och hållet från halogen- till LED-belysning (precis som det står i IKEAs kunskapsportal) men de går att kombinera – åtminstone i vår köksfläkt. Färgåtergivningen skiljer sig dock mellan LED (Ra 80–89) och halogen (Ra 100 av 100).
Vi rådfrågade en elektriker för att se om det gick att byta drivenhet och anpassa fläkten för enbart LED-belysning. Men elektrikern hittade inte drivenheten. Det är tråkigt att väsentliga komponenter är dolda och omöjliggör byte när man vill tänka cirkulärt. Eftersom vi vill använda köksfläkten så länge det går (i stället för att byta fläkt på grund av fel drivenhet) har vi köpt ett litet lager av stifthalogen. De får bli hälften/ hälften – en energieffektiv LED och en energislösande halogenlampa i den befintliga köksfläkten i förhoppningsvis 10 år till.
Kom till träffpunkt Papegojelyckan i Lund på måndag 23 januari kl 13:30 om du är intresserad av ljus och hälsa och nya metoder för att stödja personer som behöver synrehabilitering. Jag inleder med att kort berätta om en pilottestad beteendeintervention. Syftet med interventionen, som ges i form av en digital kurs för äldre, är att stödja egenanpassningar i hemmet (som rör ljus och mörker) och ändrade rutiner.
Men huvudnumret denna eftermiddag är forskaren och arkitekten Turid Borgestrand Øien som kommer berätta om sina erfarenheter från projektet Bättre Ljus, Mer Liv (Bedre Ljus, Mere Liv).
Soeco i Dalby, Reforma i Stockholm och Rekomo i Malmö är exempel på företag som säljer begagnad kontorsinredning till både företag och privatpersoner. Några erbjuder dessutom rekonditionering och kundanpassningar
När det blev dags för en ny soffa hittade jag till slut önskemodellen som uppfyllde alla krav: en botten av sadelgjord, klädsel av 100% ull och en stomme av trä (Arbour från HAY). Det enda som saknades var fyllning av tagel (inspirerad av Norrgavels soffmodeller). Men 55 000 för en soffa är otänkbart!
Och då finns återbruksmarknaden som en räddare och det miljömässigt riktiga – dvs om man lyckas hitta det man letar efter. Men hur vet man vad det är man exakt letar efter på en återbruksmarknad där utbudet är begränsat och kompromisser ofta nödvändiga? Det är här som ”omvänt designtänk” kommer in i bilden.
Som designer (eller arkitekt) inleder man designuppgiften med att identifiera ett problem eller behov (VARFÖR behövs en viss insats eller produkt). Nästa steg är att ”empatisera” med den tänkta användaren. Det innebär att man lever sig in i, eller frågar om möjligt, VAD personen önskar – vilka är de specifika behoven och hur kommer produkten att användas. Sedan är det designerns uppgift att föreslå HUR man kan åstadkomma de efterfrågade funktionerna, dvs vilka designegenskaper i termer av form, färg och material kan bidra till en ändamålsenlig användning som är både estetiskt tilltalande och trivsam (med så lite miljöpåverkan som möjligt). Först därefter utformas produkten, som i bästa fall testas och förfinas innan den introduceras på marknaden.
Omvänt kan designtänk även tillämpas när man som konsument inte kan beställa en helt kundanpassad produkt utan måste välja mellan produkter som redan existerar, till exempel en soffa. Leta upp någon modell som känns bra och provsitt. Försök sedan identifiera de egenskaper som du tror bidrar till upplevelsen. Exempelvis bidrar soffans stoppning till en viss känsla av komfort. Sittdjup och vinkeln på ryggstödet påverkar hur du sitter – upprätt som general eller tillbakalutad som en livsnjutare. Tygets textur och material spelar stor roll när materialet kommer i kontakt med huden. Stommen kan vara mer eller mindre cirkulär, dvs var möjlig att reparera eller återvinna. Om klädseln är avtagbar och kuddarna kan vändas förlängs brukstiden. Färger, form och storlek påverkar ljusheten i rummet och upplevelsen av rymd och luftighet. Och listan kan göras längre.
Prio #1: Stomme av lackerat massivt trä
Lite eftertanke och analys underlättar jakten på återbruksmarknaden, men de listade egenskaperna behöver dessutom prioriteras. Om färgen inte blir rätt går det alltid att ändra intrycket med hjälp av plädar och kuddar. För vår del blev det en inropad träsoffa med klädsel av Savak ull som designats av den danske möbelformgivaren Andreas Hansen. Och priset slutade på 5000 kr (inkl alla tilläggskostnader och frakt).
Prio #2: Botten av sadelgjord och klädsel av Savak ull (bilden till vänster). Till höger syns fåtöljen som ersatte en tidigare sittpuff (”Dropp Låg” i svart ulltyg och silverlackerade ben, formgiven av Claesson Koivisto Rune inköpt på Soeco som säljer återbrukade kontorsmöbler)
Soffans kulör var minst prioriterad
Ett plötsligt dån klockan 9 på morgonen fick fart på både mig och vår dotter som bor i sin egen avskilda del i huset på Skördevägen. Det visade sig att VA Syd – utan förvarning – skulle byta en ventil i vattenledningssystemet i gatan precis utanför huset. Det är svårt att lokalisera källan till ljud som förflyttar sig genom rörledningar. Men en spottande och fräsande köksblandare, och en servicebil utanför på gatan skvallrade om att det handlade om vattnet och inte ventilationen. Eftersom de stängt av vattnet fick handdisken av frukostporslinet i diskhon vänta till senare.
Diskhon är förresten en intressant detalj i hemmet. Det blir ofta diskussion om diskhon när en kund, bekant eller vän planerar eller renoverar sitt kök. Ska det vara en eller två diskhoar? Fyrkantig med skarpa hörn, rund eller konventionell?
Diskhons utformning och placering är kanske en detalj i vardagen men den har en lång historia bakom sig. Kökets utformning uppmärksammades i allt högre grad från 20-talet. Till en början av framför allt manliga arkitekter och endast ett fåtal kvinnliga arkitekter. Det var i en tid av bostadsbrist och trångboddhet, och målet för de nya köksidéerna på 20- och 30-talet var mer arbetseffektiva kök (t ex Frankfurterköket, som ritades av den österrikiska arkitekten Margarete Schütte-Lihotzky, och det kompakta köket som visades på Stockholmsutställningen 1930).
I Sverige och Danmark blev studierna av köket under 40-talet mer systematiska och verklighetsbaserade – man observerade hur kvinnor faktiskt använde köket. Man jämförde till exempel hur lång tid det tog att utföra samma arbetsmoment (tillagning och disk) i olika köksmiljöer. Förutom tidsåtgång registrerade man antal förflyttningar i köket. Några exempel på utredningar är Faellesudvalgets Boligundersögelse i Danmark, där arkitekter intervjuade boende i mer än 500 lägenheter, och Brita Åkermans bok Familjen som växte ur sitt hem (1941). Boken innehöll resultatet från en undersökning där 214 boende i Stockholm förde protokoll under en vecka över sina dagliga aktiviteter i hemmet. Därefter intervjuades de om sina vanor och önskade förändringar. Annat insamlat material var uppritade lägenhetsplaner med hushållens möblering.
Köksarkitekten Ulla Tafdrups kökslösning i radhushusområdet Söndergård Park, Danmark (1949–1951). För att spara bostadsyta introducerades det kombinerade matrummet och hallen (spiseförstuen)
När köksplanering blir en vetenskap skulle man kunna tro att utfallet blir samma optimala kök på båda sidor om Öresund. Men den danska diskbänken skiljer sig redan på 50-talet från den svenska genom att den förra har en diskho och den senare har två (diskmaskin för hushållsbruk fanns ännu inte). Designvetenskapens slutsats om det mest effektiva köket kan alltså se ut på mer än ett sätt.
I Sverige kom den första köksstandarden 1950, vilket resulterade i större kök för både måltider och matlagning, bättre arbetsytor, fasta skåp och lådor som vara anpassade för köksredskap, bestick och porslin. Bänkhöjden var anpassad för genomsnittslängden för kvinnor.
När jag utbildade mig till arkitekt på 80-talet var rekommendationen i kökshandboken från Konsumentverket Kök – planering, inredning följande:
”Diskbänken kan begränsas till vask och ’stjälpyta’ för ren disk eller täcka även bänken mellan vask och spis. Det finns två storlekar på vaskar. Dessa ryms i 800 respektive 600 mm brett diskbänksskåp. Den mindre storleken är avsedd för små hushåll och för hushåll med diskmaskin. Den bör även då användas endast om man har ont om utrymme. Det är nämligen obekvämt att diska stora föremål och inte minst att skölja i den mindre vasken.”
Rekommendationerna byggde på arkitekten Alice Thibergs arbete på Konsumentverket. Jag håller med henne om att dagens kökstrend med till exempel svårdiskade fyrkantiga disklådor/hoar med skarpa hörn är mindre praktiska. Nackdelen med runda hoar är att de inte har ett lika stort diagonalmått som ger plats för stora serveringsfat och ugnsplåtar.
När jag var tillbaka hemma i huset senare samma dag hade VA Syd satt på vattnet igen. Jag ställde mig vid vasken och såg två hoar som tittade tillbaka på mig. Det var dags att handdiska frukostporslinet från i morse – fylla den högra diskhon med varmvatten och skölja med kallt vatten i den vänstra. Vilken glädje att få diska i en dubbelho!
Utställningen ”Kvinnor skapar rum” på Dansk Arkitektur Center (DAC), Köpenhamn, 2022
Källor:
Göransdotter, M. (1999). Möbleringsfrågan: Om synen på heminredning i 1930- och 1940-talens bostadsvaneundersökningar. Historisk tidskrift, 3, 449–478. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41394
Konsumentverket. (1981). Kök – planering, inredning. En bok för den som planerar, bygger eller bygger om kök.
Utställningen på Dansk Arkitektur Center (DAC), Köpenhamn: Kvinnor skapar rum, 2022.
Med tanke på min identitet och uppväxt är det konstigt att jag aldrig bloggat om den hinduiska ljushögtiden Diwali som infaller idag. Jag ägnar dessutom all min tid åt ljus och hälsa i jobbet som forskare. Just nu pågår två forskningsstudier som båda handlar om att förändra hemmiljön för att förbättra mående och sömn bland äldre som bor i vanliga bostäder. I den ena studien får åtta äldre personer en specialtillverkad dygnsanpassad ljusarmatur installerad i hemmet. I den andra studien deltar åtta andra äldre personer i en Internet-baserad kurs. Kursen är inriktad på ljus, aktivitet och sömn med målet att uppmuntra kursdeltagarna att själva ändra sin ljusmiljö och sina rutiner.
Tillbaka till ljusets högtid och det godas seger över det onda. Diwali är en av två indiska högtider som har följt mig under hela uppväxten. Andra högtider är den kristna julen, påsken och midsommar. Vår familj har firat vitt och brett och omfamnat både det nya landets traditioner och det kulturella arvet.
Hinduer firar Diwali med god mat, tända ljus och fyrverkerier. Men jag, som svensk afroasiat, ville fira på mitt eget personliga sätt i dessa energispartider. Jag valde att ägna en stund åt att återställa lyskraften i hallens plafonder. Nördigt? Förmodligen, men underhåll och rengöring ska inte underskattas. Jag dammade av dem på ovansidan och plockade ner glaset för en noggrann tvätt och avtorkning. Resultatet blev strålande. Nu är insidan av glaskupan fri från damm som minskade ljusskenet. På fackspråk talar man om ökad ”lumen output” (lumen är ett mått på ljusflödet). Det är inte bara ljuskällans ljusflöde som bestämmer hur mycket ljus som lämnar belysningsarmaturen. Armaturens utformning är lika viktig: optiken (dvs linsen och bländskydd), materialets ljusgenomsläpplighet (tyg, opalglas, klarglas, plåt osv) och hur ljuset riktas.
Alla plafonder har LED-lampor från 2010 med kraftiga kylflänsar av aluminium
Till sist, ett litet medskick med anledning av myndigheternas rekommendationer att spara el. Ett vanligt tips är att släcka ljus som inte behövs. Släck alltså inte ljus som ger praktisk nytta, förbättrar synkomforten och hälsan (t ex för piggheten). Bor man i en lägenhet, som vanligtvis är fjärvärmeansluten, finns det fler sätt att spara el. Till exempel genom att diska och tvätta fulla maskiner, undvika torktumling och istället torka på lina i tvättstugan eller badrummet, stänga av de elektriska värmeslingorna i badrumsgolvet och den elektriska handukstorken eller åka kollektivt istället för att pendla med elbil.
Mer lumen output i husets hall
Nu när färgen på bladen skiftar är det läge att fundera lite kring färgens koppling till tid. Det har gått exakt 12 år sedan vi flyttade in i det egenritade huset på Skördevägen. Vi valde färgtypen på husets träpanel efter att ha läst Folksams färgtest. Folksam har gjort regelbundna tester av utomhusfärg vad gäller miljöprestanda och funktion (dvs förmågan att klara exponering för sol, vind och vatten), men 2018-års färgtest blev tyvärr det sista.
Det visade sig att akrylatfärgen (Perfekt Akrylat) vi hade valt med hjälp av Folksams färgtest levde upp till förväntningarna och nu var det dags för ommålning. När målningsarbetet var klart insåg jag hur matt och grå den gamla färgen på panelen var i jämförelse. Nu har panelen fått tillbaka lystern och den djupa svarta kulören. Förhoppningsvis dröjer det 12 år innan det är dags för nästa ommålning. Även de gula ytterdörrarna fick tillbaka sin varmgula originalkulör efter två lager som rollades med en proffsmålares känsliga och skickliga hand.
Medan man i vardagligt språkbruk talar om färgens ljushet, mättnad och nyans använder NCS-systemet: nyans (som beskrivs av svarthet och kulörthet, dvs hur färgstark kulören är, och vithet som är skillnaden mellan de två) och kulörton (som beskriver dragningen åt gult, rött, grön och blått).
En NCS-beteckning som beskriver en läckert orange apelsin kan se ut så här (dvs den närmaste kulören, som jag uppfattar den, i ett färgparti mellan högdagrar och skugga): S 0570-Y40R. Så här avkodar man den kryptiska beteckningen:
Neutrala grå färger saknar kulörton och avslutas därför med ett ”N” (neutral), t ex den mörkgråfärgen på vår panel som har NCS-beteckningen S 8500-N (helt svart har beteckningen S 9000-N). Kulören har 85% svarthet (och 15%vithet). Det finns även svagt gråa nyanser med bara 2% kulörthet.
Det är inte bara målarfärg som bleknar och visar att tiden går. Solbränna och pigmentet melanin har betydligt kortare cykler än målarfärg på ett hus. Redan nu börjar hudfärgen på kroppen så sakta återgår till vintertrött ljust brun. Andra pågående färgförändringar kan märkas i det politiska landskapet, men då handlar det om kulturellt kodade färger.
(fortsättning på föregående inlägg)
Vesterbro – Nörrebro – Fredriksberg – Valby – Nya Carlsberg
Länk till den ungefärliga rutten
Efter förmiddagsyoga i Vesterbro gick dagens tur i stor-Köpenhamn. Startpunkten var Planetariet och vandringen fortsatte längs Nörrebrogade till Superkilen i yttre Nörrebro via Torvehallarna (ett av mina favoritställen i Köpenhamn). Hela sträckan från startpunkten, längs den Grönne Sti (The Green Footpath) genom Fredriksberg och tillbaka till hotellet via Valby Langgade och Nya Carlsberg blev 15 km. Ännu en varm dag men med lätt regn på eftermiddagen.
Pågående byggprojekt som ska bli spännande att följa
Man passerar uppförd modern arkitektur som danskarna ofta gör väldigt bra
Jag vek av från den gröna stigen och tog en genväg tillbaka till hotellet genom Carlsberg Byen
Fortsättning följer …
Det är en hel del mindre underhållsarbete som inträffar ca tio år efter inflyttning i ett nytt hus. Några saker är mer oväntade, t ex dammet som samlas mellan dolda konvektionslameller i släta radiatorer, som jag nämnde i förra inlägget. Nästa oväntade händelse var markisbandet som slets av i ett enda drag.
Som tur är har säljaren fortfarande kvar sin butik i Lund (som en gång i tiden hette Markis & Persienn) med tillgängliga reservdelar. Men brist på montörer och stundande semestertider på företaget ledde till att vi själva fick byta markisband.
Här kommer korta instruktioner till andra som råkar ut för samma sak mitt i sommaren och som har samma typ av utanpåliggande screenmarkis. (Om någon montör läser detta så får personen gärna komplettera med en mer fackmässig beskrivning.)
Här kommer en liten avstickare från ljus-spåret (fler inspirationsbilder från 3 days of design i Köpenhamn kommer i nästa inlägg). Nu handlar det om smuts som kan definieras som materia på fel plats. Men ibland handlar det inte bara om den personliga eller kulturella upplevelsen. I vissa sammanhang kan smuts dessutom försämra egenskaperna i exempelvis ett ventilationssystem.
Bor man som vi i ett hus från 2010 med från- och tilluftsventilation med värmeväxlare (FTX) finns det långa ventilationskanaler som helst ska rensas regelbundet. Men i småhus finns inga krav på återkommande rensning i byggreglerna till skillnad från flerbostadshus (vart tredje år). Vi har valt att låta rensa kanalerna med 5–6 års intervall. Då har en hel del smuts samlats bakom frånluftsdonen och i kanalerna som för bort använd och ”förorenad” luft från bad, kök och tvätt. Ventilationsmontören Tomas berättade att det samlas mest smuts i frånluftskanaler i utrymmen som är fuktiga. Om smutslagren får ligga kvar år efter år kommer så småningom luftflödet att påverkas. Kanalens diameter blir ju mindre – ungefär som blodkärl med plack på insidan av kärlväggarna.
Vänster: Frånluftsdonet. Här passerar använd luft in i kanalen och vidare till ventilationsaggregatet med ett filter (som hindrar smutsen från att komma in i värmeväxlaren). Höger: Frånluftsdonet är nerplockat och den hängande gråa ansamlingen består av dammpartiklar. Frånluftsdonen i köket och badrummet var värst.
Det går inte designa bort underhåll men det kan reduceras. Det är en naturlag att allt sprids och oordning ökar. Som arkitekt kan man planera för korta frånluftskanaler genom att samla alla våtutrymmen i närheten av varandra. Andra positiva konsekvenser av samlade våtenheter är korta vatten- och avloppsledningar.
Men jakten på smuts i huset fortsätter. Nästa utmaning är att hitta något fiffigt sätt att rensa radiatorerna från mer än tio års damm som samlats mellan konvektionslamellerna bakom frontplåten. Och det måste ju finnas mellanrum för att värmen ska spridas. För att anspela på ett känt citat: Det finns en spricka, en spricka i allt. Det är där dammet tar sig in.*
* Leonard Cohens låt Anthem: “There is a crack, a crack in everything. That’s how the light gets in.”
kirans blogg 