arkiv

miljöanpassat byggande & boende

Det är kanske lite sent att tipsa om den bästa ljuskällan sedan LED-lamporna kom ut på marknaden för vanliga konsumenter för ca 10 år sedan. (IKEA övergick globalt till att enbart sälja LED-lampor år 2015.) Jag tänker på den ganska nya varianten av LED med inbyggd dimmerfunktion i tre steg. Den första varianten kom redan 2016 men numera ingår den i sortimentet hos flera tillverkare till ett överkomligt pris. Man slipper problem med flimmer och behöver inte längre anlita en elektriker som installerar väggströmbrytare med dimmer. Denna demokratiska teknik är särskilt välkommen bland oss som aldrig haft väggströmbrytare med dimmer och som tröttnat på ljusarmaturer med inbyggd steglös dimmer som ofta flimrar pga av billig elektronik.

Min första egenbyggda ljusarmatur med tygskärm av linne från Åhlens (125 kr), textilsladd med hållare av svartlackerad aluminium (NUD Bolt lamphållare) för att få lite tyngd i armaturen (339 kr), ljuskälla E27 LED 3-steg dimbar Glob 100 mm Opal, 2700 Kelvin (varmvit), 0,4–7W Globen lighting (149 kr). Totalpris: 613 kr.

I enkäten Ljuset hemma, som besvarades av drygt 500 lundabor år 2015, ställdes bland annat följande fråga: Hur viktiga är dessa faktorer när du köper en lampa (ljuskälla)? Dimringmöjlighet, energieffektivitet, lampdesign, lampans livslängd, ljuskvalitet (ljusfärg).

Det visade sig att för de flesta är ljusfärgen (dvs färgtemperaturen) den viktigaste egenskapen. Därefter kommer lampans livslängd, energieffektivitet, inköpskostnad och lampdesign. Dimbarhet är minst viktig. Men det beror på om man använder dimmer. Som förväntat anser en majoritet bland de som använder tre eller fler dimrar att dimringsfunktionen är en av de viktigaste egenskaperna vid inköp.

De flesta som svarade använder minst en dimmer i hemmet (62%) och drygt en tredjedel använder aldrig dimmer. Men det är skillnader mellan bostadstyp och upplåtelseform. I bostäder (småhus och lägenheter) med äganderätt eller bostadsrätt använder 72% minst en dimmer men bara 36% i bostäder med hyresrätt.

Med den flimmerfria trestegs-dimringen kan många fler njuta av möjligheten att variera ljusstyrkan i samma ljusarmatur beroende på stämningsläge och aktivitet i rummet.

Fortsättning på föregående inlägg.

Jag har kommit till avslutningen i denna följetong och nu handlar det om att överföra ljusspelet i naturen till rumsinteriörer som ska ljussättas med elektrisk belysning.

Man börjar med att fundera över var man vill ha ljus. Ungefär som när en konstnär planerar en målning. Vilka partier ska vara ljusast? Hur ska karaktären på skuggorna vara? Vill man ha skarpa skuggor för att framhäva en dekorativ inredningsdetalj eller ett skulpturalt föremål krävs ett riktat ljus från t ex spotlights. Men hur utbrett ska ljuset vara? Ljuskällans spridningsvinkel är avgörande, men även avståndet mellan ljuskällan och föremålet. Det är likadant när en hel vägg ska belysas med spotlights. Man behöver dessutom fundera på hur tätt man sätter ljuskällorna om man vill undvika oavsiktliga mörka partier mellan ljusbubblorna på vägen.

Ett annat exempel är när man vill skapa dekorativa mönstereffekter på en vägg – ungefär som skuggorna från trädkronorna på marken. Då krävs en ljusarmatur med hål i skärmen så att ljuset från en klar ljuskälla kan leta sig fram genom hålen. Om ljuskällan har frostat glas uppstår däremot inga distinkta mönster på väggar och golv.

Ljussättningen påverkar dessutom tankar, känslor och stämningen i rummet. Ljusets psykologiska effekter var något som geniet Leonardo da Vinci var mycket medveten om. När da Vinci diskuterade dunkel och halvskugga menade han att en konstnär bör eftersträva att ”måla porträtt i mulet väder, gärna framåt kvällen”, av det enkla skälet att det dämpade ljuset gör ansiktena rättvisa. I detta mindre skarpa ljus upptäcker man nämligen ”all godhet och skönhet som går att se i dem”. Dunklet modellerar, dunklet gör ansiktsdragen mjukare.

Universitetsbiblioteket i Lund under helt olika ljus- och skuggförhållanden

 Mitt tips inför ljussättningen av ett rum är att börja med vilken stämning du vill skapa och fundera över ljusets uppgift. Var ska ljuset hamna för att du ska uppnå det du vill? Välj därefter en ljuskälla och ljusarmatur som kan åstadkomma den önskade effekten eller fråga om råd hos en ljusexpert i butiken. Man behöver inte kunna allt det tekniska kring belysning även om det underlättar. Tänk till exempel på en rabatt i trädgården som kan planeras på liknande sätt: man kan bestämma höjd, växtsätt, blomningstid, färger eller tema (t ex ätliga växter eller lokala växter) och sedan be experter föreslå de specifika växterna.

Ibland kan man tänka tvärtom och beskriva vad man inte vill ha, t ex flimrande eller bländande ljus. Upplevelse av bländning är individuell och dessutom åldersrelaterad. Man kanske inte vill ha ljusarmaturer som är svåra att hålla rena. Damm på bländningsskyddet eller glaskupan minskar ju ljusflödet och energieffektiviteten.

  1. Precis som ljusdesignern Richard Kelly sade krävs det tre saker för att planera med ljus, som är en form av magi: 1) ett tränat öga, 2) erfarenhet och kunskap om kulturella och psykologiska effekter av ljus på människor (här kan man dessutom lägga till de biologiska effekterna på dygnsrytm och sömn som inte var klarlagda när Kelly var verksam), och 3) erfarenhet och kunskap om tekniken.

Så träna ögat på att se vad ljuset gör med såväl den fysiska som den sociala miljön och lägg märke till hur du själv reagerar på ljuset i olika miljöer. Ta hjälp av experter om din erfarenhet och kunskap inte räcker. Det viktigaste av allt i dessa dagar är att prova sig fram och då måste man:

  • Spara kartongen och kvittot till lampan så att du kan byta om du inte är nöjd när den kommer på plats i sin rätta miljö (till exemplen pga fel ljusfärg, som mäts i Kelvin, pga av fel nyans av ljusfärgen eller för att lampan inte funkar tillsammans med den installerade dimmern i strömbrytaren).
  • Spara kvittot så att du kan reklamera lampan om livslängden är för kort (vissa tillverkare ger fyra eller fem års garanti) eller om den dimbara lampan börjar flimra pga av billig elektronik i lampsockeln. Det gäller även ljusarmaturer med inbyggd dimbar LED.

LED-belysningstekniken har fantastiska möjligheter men inget är längre självklart. Det enda som är säkert är att ljusstrålar egentligen är helt osynliga, precis som spindeltråden, tills ljusstrålarna träffar atmosfäriska partiklar, gaser och material som bryter eller reflekterar strålarna och gör fotonerna synliga för det mänskliga ögat.

Källor och vidare läsning

Läs mer om de olika kvalitetsaspekterna av ljus som är hämtade från:
PERCIFAL. Perceptiv rumslig analys av färg och ljus. Bakgrund och studiehandledning (SYN-TES rapport 2) (2011) av Ulf Klarén, 2011.

Lighting as an Integral Part of Architecture (1952). Artikel av Richard Kelly i College Art Journal, 12(1), 24–30.

Läs mer om da Vincis utforskande av ljus och skugga genom att observera och måla i den första stora biografin över Leonardo da Vinci på svenska:
Solen ser ingen skugga (2019) av Peter Glas.

Fortsättning på föregående inlägg.

Vi närmade oss Charlottenborg i holländsk barockstil från baksidan

Den praktfulla entrésidan på ett av vandringens alla slott

Vi har nått bekanta stadsdelar i Köpenhamn och målet är Hotel Ottilia i nya Carlsberg som är hela vandringens höjdpunkt – när det gäller såväl såväl arkitektur, ljusdesign och nattlogi. Hotellet är inrymt i bryggeriets gamla lagerkällare från 1969. Den kallas så trots att det är en byggnad ovan jord.

Byggnaden är originellt renoverad av Architema Architects och Christoffer Harlang Architects men ändå med hänsyn till t ex ursprungsfasaden mot gatan. Anslaget är både rått och respektfullt. På en stor del av de invändiga ytorna är stommaterialet helt frilagd (t ex rå betong med synlig ballast). Installationer som t ex sprinklers i hotellrummen är inte inklädda utan helt synliga.

Lobby med plats för arbete vid skrivbord i ett rum som exponerar flera materiallager och byggnadskonstruktionen

Hotellreceptionen är en trappa upp

Svala hotellrum trots sensommarvärmen

Ljussättningen överraskar eftersom den är både funktionell och en fröjd för ögat. Dessutom förstärker nerpendlade armaturer den generösa rumshöjden. Oj, vad jag är tacksam för att vi hade möjlighet att tillbringa en natt just här. Vid framtida besök i Köpenhamn kommer jag absolut att följa utbyggnaden av Nya Carlsberg. I närheten finns dessutom Cisternerna som, sedan de övergav utställningarna med modern glaskonst 2013, bjuder på den ena minnesvärda utställningen efter den andra.

Utsikten från takterrassen med restaurang

Fortsättning följer…

 

 

Pergolan är förberedd med öglor för att fästa en presenning eller ett soltak

I denna värmebölja är det naurligt att säga något om våra åtgärder för att sänka lufttemperaturen både utomhus och inomhus. Efter tio år har vinrankorna (’Solaris’) vuxit sig stora och börjar klättra på pergolan över terrassen. Tillsammans med det nymonterade vita soltaket bidrar de till härlig skugga på terrassen i värmeböljan. De bidrar dessutom till att minska solinstrålningen genom fönstren. Den vertikala screenmarkisen (och fönstret) är förstås det mest effektiva skyddet som tillsammans bara släpper in 5% av solenergin. Enbart fönstret släpper in ca 50%. Hade vi valt persienner på insidan istället för utanpåliggande markis hade ca 35% av solenergin strålat in i rummet. Det visar hur mycket effektivare det är att hindra solen på utsidan innan solstrålarna träffar glaset.

Starkväxande ‘Solaris’ som svalkande grön skärm

På kvällen när utetemperaturen har sjunkit är det naturlig ventilation som gäller. Öppna fönster och ett takfönster får fart på luftflödet så att överskottsvärmen ventileras bort. Den sista åtgärden för att sänka innetemperaturen är ”sommarnattkyla”, som är möjlig tack vare det mekaniska ventilationssystemet med både från- och tilluft. Det innebär bara att den mekaniska ventillationen forceras, dvs luften byts ut snabbare än varannan timme. Nackdelen är att ljudnivån (och elförbrukningen) ökar något. Än så länge klarar vi oss utan eldriven air-condition. Byggnadsstommen i sten bidrar dessutom till att utjämna temperatursvängningarna.

Billigt soltak istället för dyr segelduk

Så till slut är den på plats med nyetablerade växter och valet föll på obehandlad robinia (diameter 10–12 cm, längd 2 m, vikt per stolpe 120 kg, pris exkl frakt ca 1000 kr/st). Jag har länge funderat på hur jag skulle ersätta fyra egensnickrade pallkragar (1 x 1 m) som bara höll i 10 år (kompletterade med stödjande vinkelbeslag för att hålla ihop dem mot slutet). Var inne på murade kantstöd i betongsten men nackdelen är att lösningen blir för permanent. Cortenstål (rosttrögt stål) var ett annat alternativ men kom fram till att den inte passade in just här. De dominerande materialen i trädgården och på uteplatsen är betongsten, galvat stål, panel på husfasaden och stomme av aluminium i växthuset. Ett alternativ var brädade sidor men som kan vara svårt att göra snyggt eftersom jag bestämt mig för en större planteringbädd (2 x 2 m). Ett stort plus för robiniakanter är att de går att sitta på!

Kantavgränsning i obehandlad robinia (2 x 2 m) på plats i slutet av april

… plantering av kryddväxter och medicinalväxter två veckor senare

… en månad senare i slutet av juni har växterna etablerat sig och myskmalvan blommar

Temat är ”ätligt i form av kryddväxter och medicinalväxter” med undantag av en grässort med hög vippor som bara är ögonfröjd. Här växer (sett från framkant till bakkant): gräslök, myskmalva (Malva moshata ’Alba’), temynta (Monarda ’Schnewittten’), purpursolhatt (Echinacea purp. ’Alba’), läkesilverax (Actae racemosa), jättetåtel (Molina caerulea arun. ’Karl Foerster’).

Purpursolhatt (vänster) och vit temynta (höger)

Myskmalva som drar till sig fjärilar och bin

200515_omslagscollage

När vi nu hyllar ljuset under midsommarhelgen vill jag passa på att nämna min avhandling med titeln:
Light, Comfort and Joy: User experience of light and darkness in Swedish homes
Ljus, fröjd och komfort: Användares erfarenheter av ljus och mörker i svenska hem

Avhandlingen handlar om hur boende upplever och använder sin belysning, sina ljusarmaturer och fönsteröppningar i svenska hem såväl dag som natt. Jag använde en kombinerad undersökningsstrategi där både kvantitativt och kvalitativt material samlades in i fält och i en fullskalemodell av en lägenhet. I avhandlingen identifieras flera motiv bakom boendes ljusrelaterade beteende och val samt faktorer som hjälper eller försvårar de önskade ljus- och mörkerförhållandena. Fynden pekar på att forskare och praktiker måste ta särskild hänsyn till följande punkter, där den första kan tyckas vara uppenbar men ändå inte är det:

  • användarnas behov och upplevelser när ny belysningsteknik utvecklas,
  • komfort när det gäller belysningssystem som bygger på bärbar teknik,
  • att fönsteröppningar kräver flera lager (t ex utvändiga solskydd, persienner, gardiner) för att reglera sol och dagsljus, mörklägga och hindra insyn,
  • att tänd belysning i tomma rum i hemmet kan fylla en funktion och inte behöver räknas som ljussvinn.

Huvudbudskapet är att den fysiska innemiljön kan bli bättre på att stötta boendes behov av regelbundet ljus och mörker under dygnet samt boendekomfort. Fastighetsutvecklare och belysningstillverkare har ett stort ansvar även om boende i svenska hem väljer och sätter upp flertalet ljusarmaturer. Forskning om inomhusbelysning i hemmet bör i framtiden breddas och även omfatta inomhusbelysningens effekter på miljön utanför efter att solen gått ner.

(En längre populär sammanfattning på svenska finns här.)

200525_disputation1

Jag försvarade avhandlingen i slutet av maj på Arkitektskolan i Lund. Opponenten Wendy Rogers (University of Illinois Urbana-Champaign) befann sig i Georgia, betygsnämndens ordinarie och reservmedlemmar (Mikkel Bille, Helena Nordh, Birgitta Nordquist, Lars-Erik Harderup och Erik Johansson) deltog hemifrån i Danmark och på olika platser i Sverige.

För dem som vill se hur en disputation går till vid ett svenskt läosäte så finns hela disputationen inspelad här Kirans disputation
8 min in i videon: mitt populärintro på fem minuter (inget som brukar förekomma vid en klassisk disputation)
18 min: opponentens sammanfattning och frågor
1 tim 19 min: betygsnämndens frågor
2 tim 11 min: publikens frågor
2 tim 31 min: betygsnämndens drar sig undan i separat virtuellt rum för överläggning
3 tim 13 min: beslut
3 tim 17 min: slut

I tidigare inlägg var jag så glad för det nya exemplaret av bordslampan Volume från Lightyears. Det första exemplaret reklamerade jag i början av året pga flimmer. Det andra exemplaret såg till en början lovande ut men efter några veckor började även denna flimra. Återförsäljaren var i alla fall hjälpsam och nu står istället en enkel bordslampa i fönstret med odimbar LED-lampa och E14-sockel. Oj, vad det är tröttsamt med dålig kvalitet. Mitt råd är att se upp med dimbara ljusarmaturer med inbyggd LED-lampa. Hoppas att belysningstillverkarna väljer bättre dimmer och gör bättre kvalitetskontroller.

Fortsättning på föregående inlägg.

Förra inläggets avlutande omdöme om Volume från Lightyears löd så här:
” I framtiden funkar förhoppningsvis den behagliga upptändningen lite bättre. Ett lätt synligt flimmer uppstår tyvärr när man ”vrider” ljusstyrkan upp och ner. Men å andra sidan kan det vara ett defekt exemplar där energi måste mobiliseras ifall jag ska reklamera varan.”

Det slutade med att jag reklamerade ljusarmaturen efter att ha diskuterat kvalitetsbristen med en kunnig elektriker som bestämt hävdade att något är fel om en LED-lampa flimrar. ”Acceptera inte flimmer”, var hans ord och han har ju rätt. Hur ska prispressade produkter annars kunna förbättras om konsumenter accepterar tekniska brister? Är livslängden så lång som utlovat för LED-lampor måste produkterna leva upp till vad de lovar. När det gäller Volume är ljuskällan dessutom integrerad så att den inte ersättas av konsumenten.

Men samtidigt tillhör jag de som accepterade lågenergilamporna från 90-talet till 2010 trots den långsamma upptändningen och upplevda svaga ljusstyrkan. Då tyckte jag, som miljömedveten arkitekt och medborgare, att jag inte hade något val. Nu när jag unnar mig tekniklyx, dvs en fönsterlampa med dimmerfunktion,  har jag kanske högre krav eftersom dimring verkligen inte är en nödvändighet i vardagslivet och alternativet att avstå från dimring finns alltid. Man ska ju vara tacksam för att det finns tillgång till elektriskt ljus när man behöver det.

Och det nya exemplaret? Mycket nöjd. Den förra kunde dessutom blinka till några gånger i maxläge – något som jag förträngt men blev påmind om när jag behövde filma lampan för reklamationen.

Nästa inlägg handlar om hur felbeställda ljuskällor kan leda till oväntade förbättringar av ljusmiljön …

Inför det kommande året har jag ett utställningstips och ett bostadsprojekt som jag gärna själv skulle vilja besöka när bostäderna står klara under 2020.

Första tipset: För de som befinner sig i Stockholm finns möjligheten att se utställningen Public Luxury till 13 januari. Utställningen är stiligt presenterad, lagom stor och den belyser utmaningar och konflikter som gäller våra gemensamma rum och platser i staden. Vem äger torgen framför centrumanläggningarna i stadens olika stadsdelscentrum och vem äger centrumbyggnaderna? Och hur påverkar ägoförhållanden våra demokratiska rättigheter som till exempel att demonstrera eller hålla politiska tal på något som kan uppfattas som en offentlig plats?

Till vänster: en kartläggning av vem som äger centrumanläggninga och platserna utanför. Till höger: låsta grindar kan skydda boende men stänger även ute andra och komplicerar förflyttning genom bostadsområden

Ett annat fenomen som lyfts fram på utställningen är renovräkning, dvs när fastighetsägare höjer hyran efter standardhöjande ombyggnad av flerbostadshus för att få in ekonomiskt starkare grupper. Att ensidigt bygga om och bygga nytt för ekonomiskt starka grupper är en faktor som bidrar till ökad bostadsojämlikhet (läs inlägget av Carina Listerborn som är forskare på Malmö universitet, http://www.riktigbostadspolitik.se/ ).

Till höger: olika typer av isoleringsmaterial av förnybara fibrer, t ex återvunna tyger och ull

Andra tipset: På min egen önskelista över kommande studiebesök finns projektet Circle House vars fokus är kretsloppsanpassat byggande, eller ”cirkulärt byggande” med dagens språkbruk. Här är avsikten att så många byggnadsmaterial som möjligt ska kunna demonteras utan att behöva uppgraderas. Några enkla åtgärder är t ex att skruva istället för spika, click-golv istället för limmade golv, smart sammanfogning av betongelement, lättillgängliga och åtkomliga schakt för underhåll utan att behöva tillträde till lägenheten. Utanför Århus i Danmark kommer 60 allmännyttiga hyresrätter stå klara 2020. I projektet deltar bland annat tre danska arkitektkontor 3XN Arkitekter, Lendager Arkitekter och Vandkunsten och är delvis finansierat av den allmännyttiga föreningen Realdania.

Fortsättning på föregående inlägg.

1400-tals kyrka i Wesenberg

Gick 7 tim inkl 30 minuters paus i Wesenberg. Missade 1400-tals kyrkan i Wesenberg men såg däremot en ”fackwerk-kirche” i Strasen, dvs en korsvirkeskyrka. Återigen känslan av ”borta men ändå hemma”. Att traska runt på Österlen fast i forna Östyskland var en märklig känsla. Målet var ett hotellrum i fin parkmiljö – Pension Ingeborg i Furstenberg/Havel.

Bilden till höger visar hur det kan se ut när man träder in i småsamhällena: omsorgsfullt lagd kullersten tar vid där smala sandiga småvägar slutar

Kartan visar Wesenberg-Furstenberg-etappen

Mycket tall och lövskog på sandiga marker och sjöar

Ett typiskt inslag är nätstationerna målade av gissningsvis anlitade konstnärer

Korsvirkeskyrkan i Strasen