arkiv

Etikettarkiv: MediaCityUK

MediaCityUK – översikt över bedömda kontrollpunkter (37)

17 februari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

MedaCityUK –  Excellent BREEAM Community

Nedan redovisas en sammanställning över de åtta obligatoriska områden/kategorier som bedömdes i MediaCityUK enligt kriterierna i BREEAM Communities version 2009 (Detailed Planning Stage). Indikatorer i kursiv text är inte relevanta för MediaCityUK även om några av dessa kontrollpunkter ändå har poängsatts.

I MediaCityUK bedömdes 38 st indikatorer av totalt 62. Varje indikator viktas regionalt enligt en faktor från 0 till 1. Om faktorn är lägre än 1 anses kontrollpunkten inte vara lika miljörelevant i nordvästra England, t ex CE3 (fördröjning och minskning av vattenavrinning) eller CE4 (minskning av effekten av värmeöar).

Category   Title Credits x Regional Weighting
Climate and Energy CE1 Water Management – Flood Risk Assessment (Location) 3 x 1 = 3
CE3 Water Management – Rainwater (SUDS) 1 x 0,7 = 0,7
CE4 Design – Heat Island 3 x 0,7 = 2,7
CE5 Energy – Efficiency 3 x 1 = 3
CE8 Infrastructure – Services 3 x 0,6 = 1,8
CE9 Water Management – Consumption 0 x 0,8 = 0
CE10 Water Management – Flood Control –
  CE11 Water Management – Sustainable Urban Drainage –
  CE12 Design – Renewables –
CE14 Energy – Sustainable Heating 3 x 1 = 3
CE16 Energy – Management & Information –
Place Shaping PS1 Efficient Use of Land – Sequential Approach 3 x 1 = 3
PS2 Design Process – Landscaping 3 x 1 = 3
PS3 Open Space – Green 2 x 1 = 2
PS7 Mix of Use – Secure by Design 3 x 1 = 3
PS8 Form of Development – Active Frontages 1 x 1 = 1
PS11 Efficient Use of Land – Land Reuse –
  PS12 Efficient Use of Land – Building Reuse –
  PS13 Open Space – Play 3 x 0 = 0
PS17 Form of Development – Connectivity 3 x 1 = 3
PS18 Form of Development – Pedestrian Movement 3 x 1 = 3
PS19 Form of Development – Neighbourhood Identity 3 x 0,8 = 2,4
PS20 Form of Development – Local Character 3 x 1 = 3
Community COM1 Inclusive Communities – Design 3 x 1 = 3
COM2 Inclusive Communities – Consultation 2 x 1 = 2
COM4 Ownership – Operation & Management 3 x 0,9 = 2,7
COM5 Inclusive Design –
Transport TRA4 Public Transport – Local Amenity 2 x 1 = 2
TRA5 Cycling – Network (Zones / Routes) 3 x 0,9 = 2,7
TRA6 Cycling – Facilities 3 x 1 = 3
TRA7 Car Parking – Flexible Use 0 x 0,7 = 0
TRA8 Car Parking – Local Requirements 3 x 0,5 = 1,5
TRA10 Public Transport – Home Zones 1 x 1 = 1
TRA11 Traffic – Transport Impact Assessment 3 x 1 = 1
TRA12 Public Transport – Workplace Travel Plan –
  TRA13 – 3 x 0 = 0
Ecology EC1 Ecological Survey 3 x 0,9 = 2,7
EC2 Biodiversity Action Plan 3 x 0,7 = 2,1
EC3 Native Flora 3 x 0,9 = 2,7
EC4 Wildlife Corridors –
Resources RES1 Materials – Low Impact 0 x 0,9 = 0
RES5 Water Resources – Masterplanning Strategy 1 x 0,5 = 0,5
RES6 Water Resources – Groundwater 3 x 0,8 = 2,4
RES7 Materials – Timber –
  RES9 Waste – Storage & Collection –
  RES10 Waste – Aggregate Reuse 1 x 0 = 0
  RES14 Pollution – Air –
Business BUS1 Business Sectors 3 x 0,8 = 2,4
BUS3 Employment 2 x 1 = 2
BUS4 New Business 2 x 0,9 = 1,8
BUS5 Investment 3 x 0 = 0
BUS7 Business Facilities 3 x 0 = 0
Buildings BLD1 Domestic 2
BLD2 Non-Domestic 2
Innovation IN01–IN10 – –

Sammanlagd poäng: 78.94 % av totalt möjliga.
Betygsnivå: Excellent (för att få högsta betyg, Outstanding, krävs minst 85 %).

I systemet viktas tre områden högst, dvs ger störst andel poäng i förhållande till totalpoängen: Climate and Energy, Place Shaping och Transport. Styrkorna i MediaCityUK är enligt bedömningen Community, Transport, Ecology som fick mer än 85 % av totalt möjliga poäng. Å andra sidan bedömdes bara tre kontrollpunkter för Community och Ecology medan Transport har sju kontrollpunkter.

Mina intryck efter besöken i MediaCityUK i augusti 2012 är att man bland annat har lyckats bra när det gäller den gåvänliga utformningen av stråk och publika platser, energisystemet (fjärrvärmenät med lokal samproduktion av värme och el, frikyla från kanalen), trafikplaneringen med parkeringshuset i utkanten av området och den centrala spårvagnshållplatsen samt sammankopplingen med omgivande stadsdelar och den andra sidan av kanalen.

Genomgången av miljöpoängen i MediaCityUK är därmed avslutad. Avsikten var att fördjupa beskrivningen av hållbarhetsplaneringen och klargöra vad som ligger bakom det slutliga betyget Excellent. Vilka miljöaspekter och kontrollpunkter grundas betyget på? Vilka milöaspekter viktas högst? I princip samma kontrollpunkter har styrt den pågående planeringen av Masthusen i Västra hamnen i Malmö. Fastighetsutvecklaren Diligentia har valt att certifiera Masthusen enligt samma version av BREEAM Communities (2009). I Sundbyberg går Diligentia vidare och certifierar kv Kabeln och Eken enligt den senaste versionen av BREEAM Communiites (2012)

Men hur har det brittiska systemet BREEAM Communities vidareutvecklats sedan pilotstadsdelen MediaCiyUK planerades? Tre versioner har publicerats sedan starten 2009. Den senaste versionen har ett mer genomtänkt upplägg, både i strukturen och genomförandet. Fortsättning följer…

MediaCityUK – Buildings (36)

11 februari, 2013
hållbar stadsutveckling
2 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-060
Två av de bedömda byggnaderna i MediaCityUK. I bakgrunden syns det ena av två höghus med lägenheter och i förgrunden en av BBC:s kontorsbyggnader. Betyget på byggnadsnivå blev ”Very Good” resp ”Excellent” vilket räckte till två poäng av tre möjliga i BREEAM Communities

Jag har kommit till slutet av genomgången av klassningsresultatet för MediaCityUK i Manchester, världens första miljöklassade stadsdel. Det sista obligatoriska området som bedöms i BREEAM Communities version 2009 är Byggnader.

BLD1: Bostäder
Aim – To ensure individual domestic buildings underpin the sustainability of the development.

Vilken klassningsnivå enligt EcoHomes eller Code for Sustainable Homes kommer bostadshusen att projekteras för?
Poäng: 2 p (Good).

Min kommentar: I klassningsrapporten står det tyvärr inget om kriterierna för de tre klassningsnivåerna och jag saknar själv version 2009 av manualen för BREEAM Communities. Gissningsvis beror poängnivåerna på vilken klassning bostäderna får på byggnadsnivå. ”Very good”  ger 2 p och ”Excellent” ger 3 poäng. BREEAM Communities kräver att alla byggnader i stadsdelen miljöklassas.

Tack vare Stuart Rimmer (projektledare på Peel Holdings för MediaCityUK) och Frank Mills (hållbarhetskonsult som deltagit i utveckling av MedaiCityUK) har jag tillgång till certifikaten för tre kontorsbyggnader och bostadshusen. I MediaCityUK finns två höghus med lägenheter. Betyget för bostadshusen blev ”Very good” med 60,84 % resp 62,67 % av totalt möjliga poäng (det högsta betyget en byggnad kan få är ”Excellent”). Bedömningen gjordes utifrån BREEAM EcoHomes version 2006.

Eco Homes är ett miljöklassningssystem för bostadhus som år 2007 ersattes av Code for Sustainable Homes. I den senaste kriterieversionen från 2012 av BREEAM Communities är kravställarna mer generösa än tidigare versioner och tillåter andra nationella eller lokala klassningar på byggnadsnivå än BREEAM och Code for Sustainable Homes (CHS). Men enligt min tolkning av kraven för indikator RE 4 – Sustainable buildings är det i praktiken enbart BREEAM och CHS som ger maximalt 6 poäng. Man godkänner visserligen helt likvärdiga system men frågan är hur likvärdigheten definieras.

Så här ser kriterierna ut i den senaste versionen av BREEAM Communities från 2012:

1 poäng: Fastighetsutvecklaren och designgruppen har förbundit sig att följa bästa designstandard med avseende på energi, vatten, avfall, hälsa och inbäddad energi i material. Kravet måste anges i ett bindande dokument av kommunen eller planavdelningen.

2 poäng: Som ovan men det krävs dessutom en accepterad mätstandard för att mäta byggnadens miljöprestanda.

3-6 poäng: Krav på att använda system med tredjepartscertifiering som t ex CSH eller BREEAM (eller likvärdigt). Det krävs alltså att någon annan än företagen (kunder och levrantörer) granskar och godkänner resultatet.

3 poäng: Level 3 enligt CSH, Good enligt BREEAM.

4 poäng: Level 4 enligt CSH, Very Good enligt BREEAM.

5 poäng: Level 5 enligt CSH, Excellent enligt BREEAM.

6 poäng: Level 6 enligt CSH, Outstanding enligt BREEAM.

BLD2: Lokaler mm
Aim – To ensure individual non-domestic buildings underpin the sustainability of the development.

Vilken klassningsnivå kommer byggnaderna (andra än bostadshus) att projekteras för? Byggnader som inte omfattas av kriterierna i BREEAM Offices, Industrial, Schools eller Retail kan bedömas utifrån en anpassad BREEAM-version, framtagen i samråd med BRE, så kallad ”bespoke BREEAM assessment”.
Poäng: 2 p (Good).

Min kommentar: Betyget för kontorsbyggnaderna A, B, C blev ”Excellent” med 71,1 % av totalt möjliga poäng. I denna första version av BREEAM Communities saknas konstigt nog en indikator för befintliga byggnader. Men i senare versioner bedöms även befintliga byggnader.

I kommande och avslutande inläggen om MediaCityUK publicerar jag en sammanställning i tabellform över alla områden och aspekter som bedöms i systemet BREEAM Communities version 2009. Planerar även en översiktlig jämförelse mellan olika versioner av BREEAM Communities. Fortsättning följer…

MediaCityUK – Business (35)

3 februari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-071
Tillfälliga lokaler för små och medelstora företag av sammanbyggda byggbodar

BUS1: Företagsbranscher
Aim – promote business growth within regionally prioritised sectors.

Är området utformat och anpassat för behoven i de prioriterade företagsbranscherna och för små- och medelstora företag (small end medium sized enterprises, SME) enligt den ekonomiska strategin för regionen (Regional Economic Strategy)?

Poäng: 3 p (Best). För att få ett poäng krävs en bedömning av vilka typer av företag som är tänkbara hyresgäster i de färdiga lokalerna och nödvändig service. Räknar man med fler än en av de prioriterade företagsbranscherna tilldelas maxpoäng.

BUS2: Sysselsättning/anställning
Aim – To create additional permanent jobs within the local area.

Vilka möjligheter innebär exploateringen för fasta anställningar i nya företag eller för områdets skötsel?
Poäng: 2 p (Good). Om området åtminstone inte minskar antalet fasta arbetsplatser får projektet ett poäng. Om andelen däremot ökar procentuellt i området får projektet två poäng. Maxpoäng utdelas till projekt som bidrar till ökad sysselsättning inom lokala yrkesområden eller om lokala arbetare erbjuds nödvändig yrkesträning.

Min kommentar: När BBC valde att flytta flera av sina avdelningar från London till MediaCityUK var ett av argumenten att skapa nya jobb i regionen. BBC uppskattade att flytten skulle innebära upp till 2 300 nya jobb i MediaCityUK (inklusive utannonserade anställningar). Flertalet av de anställda följde med till BBC:s nya lokaler. En del pendlar sannolikt fortfarande mellan London och Manchester. Jag har inte hittat några uppgifter om hur många lokalinvånare som har anställts av BBC sedan flytten i maj 2011.

BUS3: Nya företag
Aim – That new business space should complement and enhance those businesses already in the local area.

Poäng: 2 (Good). För att få ett poäng måste pågående verksamheter i olika företag kartläggas. Det krävs även en bedömning av vilka kompletteringar som behöver göras. För två poäng krävs en ”anchor tenant” med verksamhet som kompletterar pågående verksamheter i området. För tre poäng krävs en ekonomisk studie som visar att planerad service kommer att uppfylla existerande verksamheters behov.

Följande indikator är inte relevant för MediaCityUK (not applicable).
BUS5: Investeringar
Aim – To attract inward investment from businesses and organisations from outside the immediate area to increase economic well-being.

Kommer området att dra till sig investeringar?
Poäng: 3 (Best). Om tomma lokaler saknas får projektet ett poäng. Om projektet kan visa att området erbjuder något som saknas men efterfrågas tilldelas två poäng. Om alla hyresgäster är identifierade får projektet tre poäng.

BUS 7: Business Facilities
Aim – To provide space for all business types, both start up or expanding, to maintain a diverse and flexible business sector within the area, and provide for facilities for future growth.

Finns olika stora lokaler för att gynna både små nystartade företag och företag som behöver expandera, t ex företagsinkubator, flexibla lokalytor och service för småföretag?
Poäng: 3 p (Best). MedaiCityUK har fått tre poäng men de räknas inte in i totalpoängen.

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Business (34)

31 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Det näst sista obligatoriska området som bedöms i BREEAM Communities är Näringsliv och ekonomi. Den ekonomiska aspekten av hållbar stadsutveckling är den svåraste att bedöma enligt mig. Men kan det vara så svårt att hitta självklara indikatorer? Statistiska Centralbyråns (SCB) huvudindikatorer för Hållbar produktion och konsumtion på nationell nivå är energieffektivitet och investeringar. Huvudindiktorerna för Ekonomisk utveckling är sysselsättningsgrad, offentlig skuld och tillväxt. Andra indikatorer är inflation, reallöner, arbetslöshet, arbetstimmar per person, forskning, innovationer, humankapital, vidareutbildning och företagsklimat.

Svårigheten ligger i att hitta indikatorer som lyfter ekonomin lokalt utan att ge ohållbara effekter på någon annan plats. Regionalt samarbete och hänsyn till global rättvisa finns sällan med som mått på en hållbar ekonomi. Valet av indikatorer bygger på vilken definition av hållbar utveckling man väljer och hur detta översätts till lokal nivå. För mig handlar hållbar utveckling ytterst om rättvisa, helhetssyn och deltagande. På lokal nivå handlar hållbar utveckling om att planera långsiktigt för våra behov idag och framtida behov. Planeringen måste självklart ta hänsyn till omvärlden, dvs omgivande stadsdelar och regionen. Externa köpcentrum i varje kommun är exempel på motsatsen. När stora företag flyttar från en ort till en annan ort är den ena vinnare och den andra förlorare. Och hur värderas en blomstrande lokal ekonomisk utveckling med oönskade effekter i en annan del av världen?

I nästa inlägg publicerar jag indikatorerna som BREEAM Communities valde i 2009 års version och poängen för MediaCityUK…

MediaCityUK – Resources (33)

28 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-096

RES6: Vattenresurser – Grundvatten
Aim –To ensure that any development on site does not adversely impact upon local public or private water supply through polluting aquifers or groundwater.

Om det finns ytvatten- eller grundvattentäkter på eller inom 2 km från exploateringsområdet måste förebyggande åtgärder göras för att säkra vattenkvaliteten under pågående och efter avslutad byggnation.
Poäng: 3 p (Best). För att få maxpoäng ska t ex reningsanläggningar, system för dagvattenhantering säkerställa att rent vatten återförs till marken. För två poäng krävs att exploateringen följer relevanta riktlinjer i PPG från motsvarigheten till Naturvårdsverket i Storbritannien, Environment Agency.

Följande indikatorer är inte relevanta (not applicable) för MediaCityUK:
(RES7: Material – Trävirke)
Aim –To increase the percentage of timber used in construction sourced from sustainably managed and temperate independently certified sources. Recognised accreditations include the Forest Stewardship Council Certification Scheme and Pan European Forest Certification.

Hur stor andel av trävirket i konstruktionerna kommer från en certifierad leverantör?

(RES9: Avfall – Förvaring och insamling)
Aim – To allow for storage of recyclables and composting in occupied buildings prior to collection and remove the need for frequent journeys to the local recycling facilities.

Finns lämpligt utrymme för att förvara källsorterat avfall i närheten av varje byggnad på området och som är tillgängligt för transportbilar?

(RES10: Avfall – Återanvändning av ballast)
Aim – To maximise the role played by secondary and recycled sources of aggregates in meeting the Region’s sustainable resource management requirements, for both new build and refurbishment projects.

Hur stor andel av ballastmaterialet är återvunnet material?
Poäng: 1 p.

Min kommentar: Med ballastmaterial menas sten-, grus- och krossmaterial som ingår i betong (med cement som bindemedel) eller i fyllnadsmaterial i t ex vägar och under järnvägar.

I Sverige är målet att hushålla med naturgrus och istället använda bergkross eller krossat återanvänt betongmaterial. Våra naturgrustillgångar är en indikator för de nationella miljömålen Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Samtidigt som naturgrus är en ändlig resurs och en bristvara deponeras stora mängder gruvavfall i norra Sverige. Gruvavfallet, dvs krossat bergmaterial, skulle kunna transporteras med båt till södra Sverige och fungera som ballastmaterial i betong och anläggningsarbeten.

(RES14: Förorening – Luft)
Aim – To reduce the impact of air contamination from the development (during construction and occupancy) on neighbouring areas.

Kommer bebodda närområden att drabbas av förorenad luft pga av exploateringen?

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Resources (32)

17 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Turen har kommit till området Resurser (Resources) i poängsammanställningen för den första miljöklassade stadsdelen MediaCityUK som bedömts enligt BREEAM Communities. Därefter återstår endast Näringsliv (Business) och Byggnader (Buildings).

screenshot1

RES1: Material – Låg miljöbelastning
Aim – To increase the volume of low environmental impact materials used during the construction of developments.

Hur stor andel av byggmaterialen som används på allmän mark och i infrastrukturen ger låg miljöbelastning?
Poäng: 0 p. Ett poäng ges till projekt där 40–60 % av materialen har fått A+ till B-klassade enligt Green Guide to Specification och om återvunna material används i avsevärd omfattning. Två poäng ges till projekt om 60–80 % av materialen är A+ till B-klassade. Tre poäng ges till projekt där > 80 % av materialen är A+ till B-klassade och om 80 % av trävirket kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk samt att 100 % av trävirket är kommer från lagligt avverkad skog.

Min kommentar: Sunda Hus och Byggmiljöguiden är svenska motsvarigheter  till Storbritanniens Green Guide. Men deras tjänster kostar förstås. Egnahemsbyggare, småföretagare m fl kan använda sig av kostnadsfria databaser som t ex Folksams byggmiljöguide, Svanen och BASTAonline.  I BASTA-registret är varorna inte klassade men väljer man byggvaror som klarar deras kriterier undviker man farliga ämnen som finns upptagna på Kemikalieinspektionens lista över utfasningsämnen.

folksam
Vårt hus, Villa trift 3.0, på om omslaget till Folksams Byggmiljöguide 2012

RES5: Vattenresurser – Planeringsstrategi
Aim – To develop a sustainable water efficiency strategy at a masterplanning level for the whole site.

Hur kommer området att tillgodose behovet av färskvatten?
Poäng: 1 p (Minimum). För ett poäng ska det finnas dokumenterat tillräcklig vattentillgång. Två poäng ges till områden där vattenbehovet minimeras och med regnvatteninsamling för återanvändning på plats. Projekt som utöver detta återanvänder gråvatten får tre poäng.

Mina kommentarer: Gråvatten är avloppsvatten från bad, disk och tvätt (BDT-vatten). I svenska kommunala avloppsystem blandas BDT-vatten med avloppsvatten från toaletten. Det är lättare att rena BDT-vatten om det är separerat från avloppsvattnet från toaletten. I småskaliga avloppssystem förekommer lösningar med återanvänt BDT-vatten som spolvatten och tvättvatten. Före jul var jag på invigningen av framtidens tvättstuga i MKBs flerbostadshus i Augustenborg. Området är från 50-talet och har underdimensionerade spillvattenledningar. Precis utanför tvättstugans fönster har MKB anlagt en lokal biologisk reningsanläggning där vattnet renas innan det rinner ut i det öppna dagvattensystemet.

Regnvatteninsamling är betydligt vanligare i länder med brist på färskvatten, t ex Tyskland. I Sverige har vi gott om vatten vilket inte ger samma incitiament till att hushålla med vatten. Motivet till våra sparblandare är framför allt att hushålla med energin som går åt för att värma tappvatten. Men å andra sidan kostar det att rena och transportera vatten. Lund får i huvudsak sitt vatten ända från Bolmen i Småland medan andra kommuner får sitt färskvatten från grundvattnet. Med en växande befolkning ökat vattenbehovet. För att komplicera bilden finns det vattentekniker och ekologer som menar att våra spillvattensystem mår bäst av ordentliga genomsköljningar. Men vem ifrågasätter snålspolande toaletter? Och hur gör man med genomspolningen i länder med vattenbrist och återkommande vattenransonering sommartid?

I nästa inlägg kommer mer om vatten och jag avslutar området Resurser med några indikatorer som vanligtvis bedöms i BREEAM Communities men som inte är relevanta för MediaCityUK.

MediaCityUK – Ecology (31)

10 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Bild-085
Inhemska växtval men MediaCityUK saknar spridningskorridorer

Fortsättning på tidigare inlägg.

ECO1: Ekologisk inventering
Aim – To determine the ecological value of the habitats in and around the site in order to maintain and enhance biodiversity and protect existing natural habitats.

Har området inventerats av en kvalificerad ekolog för att identifiera livsmiljöer inom och i närheten av området samt förflyttningsstråk genom området?
Poäng: 3 (Best). För att få högsta poäng som MediaCityUK måste en ekolog konstatera att marken har ett lågt ekologiskt värde. Om det finns ekologiskt värdefulla inslag måste det finnas en strategi för att minska påverkan. En handlingsplan för biologisk mångfald måste dessutom tas fram

ECO2: Handingsplan för biologisk mångfald
Aim – To improve the ecological value of the site and existing habitats.

Will there be an increase in important or valued habitats identified in the LBAP or BAP, LHAP or HAP either by area or increased ecological value of the habitat (as assessed by an ecologist), or support for a species identified in the LBAP or BAP? / Will there be an increase in important or sensitive habitats identified in the Local, Regional or National Biodiversity Action Plan (BAP), either by creating or restoring ecological value (as assessed by an ecologist), or support for a species identified in the Local, Regional or National (BAP)?
Poäng: 3 (Best). Om värdefulla eller känsliga livsmiljöer inte påverkas ges ett poäng. Om minst en livsmiljö eller art ökar i omfattning ges två poäng. Är det fler än en ges tre poäng.

Min kommentar: Det engelska dokumentet BAP står för Biodiversity Action Plan och HAP betyder Habitat Action Plan. Våtmark är ett exempel på ett habitat, dvs växtplats eller boplats. Läs mer här.

ECO3: Inhemsk flora
Aim – To ensure that the trees and shrubs that are specified contribute to the ecological value of the site.

Har en blandning av lämpliga inhemska träd och buskar specificerats?
Poäng: 3 (Best). Om 30–60 % av uppräknade träd och buskar är inhemska tilldelas ett poäng. 60–90 % ger två poäng. > 90 % ger tre poäng.

(ECO4: Spridningskorridorer för djurlivet
Aim – To improve the ecological value of the site and support the viability of species by linking populations and habitats.

Kommer spridningskorridorer att anläggas för att koppla samman livsmiljöer för djur och växter inom området eller med livsmiljöer utanför området?
Indikatorn är inte relevant för MediaCityUK.)

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Transport (30)

7 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Efter ett kort juluppehåll fortsätter min genomgång av indikatorer och delbetyg i klassningen av MediaCityUK. Se tidigare inlägg.

Bild-058
Bilfritt på 50–65 % av gatorna i MediaCityUK

TRA8: Bilparkering – Flexibel användning
Aim – To reduce levels of car parking available as an incentive to use public transport and other methods of mobility and communication. 

Hur stor andel av bilparkeringsplatserna är mångfunktionella, t ex utnyttjas för torgförsäljning eller aktivitetsytor när parkeringsplatserna inte används?
Poäng: 0 p. 5-10% ger 1 poäng, 10-20% ger 2 poäng och >20% ger 3 poäng.

Min kommentar: I MediaCityUK är större delen av parkeringen samlad i ett parkeringshus i utkanten. Avsikten är att man ställer bilen i områdets periferi och tar sig vidare till fots om man inte kommer till stadsdelen med spårvagn eller cykel förstås. En av spårvagnshållplatserna finns på bästa läge centralt i stadsdelen invid vattnet.

I min hemstad Lund finns ett bra exempel på flexibel användning, Mårtenstorget i centrum. På förmiddagen är torgytan reserverad för torghandel och på eftermiddagen bilparkering. Samma lösning förekommer säkert i flera städer.

Bild-055
Perifert parkeringshus i MediaCityUK med livsmedelsaffär och energicentral i bottenvåningen (bakom jalusiportarna till vänster i bilden)

TRA9: Bilparkering – Lokal parkeringsstrategi
Aim – To reduce levels of car parking available as an incentive to use public transport and other methods of mobility and communication.

Hur förhåller sig parkeringsstandarden i området till lokala kommunala planeringsbestämmelser och krav?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK innebär betyget bl a att man tillgodoser kravet på begränsning av parkeringsmöjligheter och att området erbjuder alternativa transportsätt.

TRA10: Allmänna transportmedel – “Home Zones”
Aim – To enable residents to use and enjoy space around homes whilst maintaining vehicular access.

Kommer området ha gator där fotgängare prioriteras (bortsett från huvudgator och allmänna transportstråk) sk “Home Zones”?
Poäng: 1 p (Minimum). För lägsta poäng räcker det med att 50 % av bostadsgatorna är utformade som “Home Zones” och för maxpoäng 80 %.

Min kommentar: I Danmark och Sverige är konceptet med lågfartsgator i blandstadsdelar och i renodlade bostadsområden ingen nyhet. Arkitekten Jan Gehl tillhör den främsta förespråkaren för gång- och cykelvänliga miljöer där bilar får köra men på fotgängarna och cyklisternas villkor (se tidigare inlägg). Den vanligaste hastighetsbegränsningen är 10 miles per hour (16 km/h) enligt den holländska modellen. I Storbritannien förekommer ”home zones” med 20 miles per hour. Hållbara Freiburg var tidig med att införa 30 km/h i alla bostadsområden och på vissa huvudgator. I t ex de miljöanpassade stadsdelarna Vauban och Rieselfeldt är en del bostadsgator är helt bilfria. Men bilar har alltid möjlighet att angöra (max 5 km/h), t ex boende med nedsatt rörlighet eller fåtalet bilägare som kommer hem med tunga shoppingkassar. I Rieselfeldt har knappt 30 % av befolkningen tillgång till bil. I vissa delar av Vauban är siffran så låg som 8 %!

TRA11: Trafik – ”Transport Impact Assessment”
Aim – To manage the impact of the development upon the existing transport infrastructure and the community

Har transporterna bedömts i enlighet med riktlinjerna framtagna av Storbritanniens transportdepartement?
Poäng: 3 p (Best). I MediaCityUK har transporternas påverkan bedömts enligt de statliga riktlinjerna och infrastruktur och service är planerade för att komma stadsdelen till godo.

Följande indikator är inte relevant för MediaCityUK:
TRA12: Allmänna transportmedel – ”Workplace Travel Plan”
Aim –  provide measures which could enable staff or residents to adopt a healthier and more sustainable transport pattern.

Finns en framtagen transportstrategi för arbetsplatserna i stadsdelen som främjar hyresgästernas användning av andra transportmedel än sina privata bilar?

Fortsättning följer. Nästa avsnitt som bedöms i klassningssystemet BREEAM Communities är Ekologi. Därefter återstår Resurser, Näringsliv och Byggnader …

MediaCityUK – Transport (29)

21 december, 2012
hållbar stadsutveckling
4 kommentarer

Fortsättning från föregående inlägg.

Bild-068
Spårvagnshållplatsen mitt i MediaCityUK. Ingen kapacitetsbrist precis men å andra sidan hade BBC:s sportredaktion tillfälligt flyttat till London för OS-bevakningen och studenterna vid Salford University hade fortfarande sommaruppehåll

TRA6: Cykling – serviceinrättningar
Aim – To promote cycling as a real alternative to the use of private cars for shorter journeys, whilst reducing the fear of crime.

Finns tillgång till säker service för cyklister, t ex cykelförvaring/parkering, skåp och duschar, i anslutning till lokala serviceinrättningar och vid trafikknutpunkter?
Poäng: 3 p (Best). För att få 1 poäng ställer klassningssystemet krav på att behovet av cykelinrättningar är utredda. För att få 2 poäng måste förslag till åtgärder genomföras. För att få 3 poäng måste dessutom pengar öronmärkas för behovsanpassningar när området är utbyggt.

Min kommentar:
Såg inte särskilt många cyklister under mitt besök i MediaCityUK men noterade att det finns moderna nergjutna cykelställ där cykelramen kan låsas fast.

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Transport (28)

18 december, 2012
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-055

TR4: Allmänna transportmedel – Lokal service
Aim – To reduce any need or requirement to travel by car to essential facilities by having them within a reasonable walking distance. (Potential to be located within the PM Section)

Vilka av följande inrättningar finns tillgängliga längs gångstråk eller nära hållplatser/knutpunkter inom angivet avstånd från alla bostäder?
a) Livsmedelsaffär som säljer mat och färskvaror (500 m)
b) Postlåda (500 m)
c) Lekplats (500 m)
d) Postservice (1000 m)
e) Bank eller uttagsautomat (1000 m)
f) Apotek (1000 m)
g) Lågstadieskola (1000 m)
h) Vårdcentral (1000 m)
i) Fritidsaktiviteter (1000 m)
j) Samlingslokal/medborgarcentrum (1000 m)
k) Servering/matställe (Public house) (1000 m)
l) Grönområden eller stadsdelsparker (1000 m)
m) Förskola (1000 m)
n) Religiösa församlingslokaler (1000 m)

Poäng: 2 p (Good). Om A och C finns tillgängliga inom angivet avstånd ges 1 poäng. Om A, B och C finns tillgängliga inom angivet avstånd ges 2 poäng. Maximalt 3 poäng får stadsdelar där A, B och C samt fem av återstående punkter finns tillgängliga inom angivet avstånd.

Bild-054

Min kommentar: Tillgång till livsmedelsaffär och lekplats har värderats högst. En tuff utmaning för svenska nyplanerade stadsdelsprojekt eftersom närbutikerna ofta slår igen efter ett tag. Jag upplevde att en av svagheterna i MediaCityUK är bristen på social blandning. Här finns visserligen en del bostäder men knappast bostäder för barnfamiljer. Jag såg heller inga äldre människor röra sig i området. Då finns heller inget underlag för t ex skolor och vårdcentraler. Det är intressant hur indikatorn faktiskt kan spegla befolkningssammansättningen i stadsdelen.

TRA5: Cykling – Nät (zoner och stråk)
Aim – To promote cycling as a real alternative to the use of private cars for shorter journeys & To ensure that building frontages encourage pedestrian usage of streets contributing to vitality.

Finns ett säkert cykelvägnät till lokal service i anslutning till gator och trottoarer?
Poäng: 3 p (Best). Det betyder att MediaCityUK har anpassat befintlig infrastruktur för cykelstråk och cykelskyltning. Här finns dessutom säkra separata gång- och cykelstigar för att nå alla bekvämligheter. För att uppnå maxpoäng har MediaCityUK säkerställt att stadsdelens lokala GC-nät är sammankopplat med omgivande stråk.

Min kommentar: Hela stadsdelen är i princip bilfri. Angöring och parkering sker i stadsdelens utkant. Det finns till och med höj- och sänkbara grindar i gatorna för att hindra framkomligheten för bilister. När jag intervjuade planeringskonsulten Sheila Wright förklarade hon att den överdrivna säkerheten berodde på hyresgästen BBC som höjde beredskapen efter bombdåden riktade mot kollektivtrafiken i London 2005.

Stadsdelen är bra integrerad med omgivande stadsdelar. Den senaste gång-och cykelbron är en avgörande pusselbit för att knyta ihop båda sidorna av Manchester Ship Canal. Det var verkligen befriande att kunna röra sig längs kanalens kajkanter på alla sidor och få uppleva byggnaderna på både nära och långt håll. Jag gillar att cykelbanorna i utkanten av stadsdelen, t ex vid hållplatsen Broadway,  går längs med bilgatorna istället för att de är helt separerade från gatusystemet à la 60- och 70-tal. Det ger överblick och underlättar orienteringen.

Bild-080