Arkiv

Monthly Archives: december 2012

Årets sista inlägg speglar ett av syftena med bloggen: att dela med sig av erfarenheter från ett miljöklassat småhus, dvs planering, byggande och boende. I erfarenhetsåterföringen ingår mätning och uppföljning de första boendeåren. Innemiljömätningarna visade positiva resultat över förväntan och likaså förbrukningen av hushållsel. Men hur stor är energiåtgången i praktiken för att värma rummen och tappvattnet?

bild769
”Lappen i trappen”. Energideklarationen ska sitta på en väl synlig plats i flerbostadshus men den är inte helt lättolkad. Den lilla symbolen med huset visar det aktuella husets energianvändning. I Villa Trift 3.0 befinner sig symbolen i zonen närmast mitten. I mitten är energianvändning mycket liten och i den yttersta zonen är energiåtgången stor. Villa Trift 3.0 borde enligt beräkningarna legat i mitten men eftersom den uppmätta energiåtgången var 87 kWh/m2 halkar huset ner ett pinnhål. När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning 110 kWh/m2 i södra Sverige för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2. Liknande hus använder 126–154 kWh/m2 år enligt Boverket

Energideklarationen för Villa Trift 3.0 genomfördes i juni 2012. Sedan 2009 ska energiprestandan verifieras i nybyggda småhus inom två år från det att huset tagits i bruk och vid försäljning av befintliga småhus. På så sätt får fastighetsägaren möjlighet att jämföra verkligt utfall med antagen energiåtgång i tidiga beräkningar. Verifieringen behövs dessutom för att få slutbeskedet av byggnadsnämnden. Energibesiktningsexperten ska föreslå lönsamma energibesparingsåtgärder som vägledning för fastighetsägare som vill energioptimera sitt hus.

Lagen om energideklarationer kom 2006 och grundar sig på EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Det övergripande syftet är naturligtvis att minska energianvändningen i våra byggnader och påverkan på klimatet. En annan aspekt är energitryggheten. EU vill minska sitt beroende av omvärlden, t ex naturgas från Ryssland. Nyttan i förhållande till kostnaden för en energideklaration kan diskuteras men nyttan hänger i ihop med flera saker: energiexpertens förslag, hur förslagen kommuniceras (pedagogiskt och lättbegripligt även för lekmän?) och fastighetsägarens intresse av att verkligen genomföra energieffektiviseringar.

Mätperioden ska vara en sammanhängande 12-månaders period. För Villa Trift 3.0 användes mätstatistik från maj 2011 till och med april 2012. Mätvärden för uppvärmning normalårskorrigeras av energiexperten med hjälp av klimatstatistik för orten. På så sätt bortser man från klimatvariationerna från år till år. Vi har tyvärr ingen mätare för varmvattenanvändningen så den måste uppskattas för vårt hushåll på fem personer. I Villa Trift 3.0 ingår varmvatten till disk eftersom vi saknar diskmaskin och handdiskar. Diskmaskiner är normalt anslutna till kallvattnet som värms av el för att uppnå rätt temperatur. Elförbrukningen för en diskmaskin räknas som hushållsel i energiberäkningen medan varmvattnet i handdisk ingår i varmvattenanvändningen i byggnadens energiprestanda.

Beräkning 2009 (inför bygglovansökan) Uppmätt från 1/5-2011 till och med 30/5-2012 Normalårskorrigerad
Specifik energianvändning kWh/m2 Atemp år* 64 82,5 87
Varav fastighetsel 4,3 10 10

* Varken hushållsel eller solenergi ingår i energiprestandan (köpt energi) enl Boverkets definition. Atemp är uppvärmd användbar golvyta

Uppmätt från 1/5-2011 till  30/5-2012 Årsschablon enligt SVEBY för småhus och flerbostadshus Beräknad enligt Miljöbyggnad för småhus 2500+14xAtemp
(enligt hjälpfil energislag_indikator4, Manual Miljöbyggnad Nybyggnad version 2.1)
Användning i vårt tidigare radhus 191 m2 (energi-deklaration 2009)
Hushållsel
kWh/m2 Atemp år
18 30 33 35

Villa Trift 3.0: Atemp 132 m2, antal boende under året var i genomsnitt 4,7 personer

Tråkigt att konstatera att verklig energiåtgång för uppvärmning och varmvatten ligger en bra bit över beräknad. I gengäld är hushållselen nästan hälften så låg som uppskattat. Men hushållsel ingår inte i Boverkets definition av köpt energi. Man kan argumentera för att hushållselen borde ingå eftersom en del av spillvärmen bidrar till uppvärmningen. Å andra sidan minskar spillvärmen om man väjer eleffektiva vitvaror, belysning och hemelektronik. Total energianvändning inkl hushållsel i Villa Trift 3.0 är 105 kWh/m2 år. På bomässan i Malmö Bo01 var energikravet för total energianvändning också 105 kWh/m2 år (bara två hus uppfyllde kravet i uppföljningen). När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning i södra Sverige 110 kWh/m2 Atemp år för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2 Atemp år.

Till stor del kan avvikelsen från beräknad energiprestanda bero på att husets ytterväggar av lättbetong inte har torkat ut. Byggfukten i lättbetong (dvs inbyggd fukt från tillverkningen) måste bort för att uppnå de U-värden som legat till grund för energiberäkningen. U-värdet är ett mått på värmegenomsläppligheten för ett material eller en byggdel. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsgrad. Fuktig lättbetong isolerar sämre än torr lättbetong. Fuktexperter på Fuktcentrum tror att energiåtgången blir lägre i Villa Trift 3.0 det tredje boendeåret efter två hela uppvärmningssäsonger. Men hur mycket lägre den blir återstår att se i juni 2013 när vi gör en ny energideklaration av ren nyfikenhet.

Bild-029
Brompton 2012, min enda cykel för att underlätta kombinationsresor mellan tåg och cykel

En ”urban walker” som jag väljer tåget framför bilen för längre sträckor och tar cykeln vid enstaka tillfällen. Familjen äger en bil men jag kör den sällan. Har man tiden är förflyttning till fots är överlägset alla andra transportsätt. Man tankar dagsljus, vistas utomhus i friska luften, tränar avståndsseendet och får motion på köpet. Rörelse främjar dessutom tänkande och kreativitet eftersom hjärnan får mer syre. Förflyttning till fots ger heller inga klimatpåverkande utsläpp mer än den inbäddade energin för att tillverka ett par kraftiga och stadiga kängor.

En stad som är utformad för bra bekväm och säker cykling är oftast bra även för fotgängare. Det är tydligt i t ex MediaCityUK som är världens första miljöklassade stadsdel enligt BREEAM Communities. I mitt senaste inlägg i serien om MediaCityUK berättade jag om stadsdelens cykelvänliga utformning som är en av klassningssystemets miljöindikatorer.

För ca två veckor sedan deltog jag som besökare i en cykelkonferens ”Öresund som cykelregion”. Här kommer lite snabbfakta efter genomförda resvaneundersökningar och slutsatser som redovisades på konferensen. Enligt en internationell jämförelse (Noord-Holland, Schleswig-Holstein och Öresundsregionen) är en cykelresa i snitt 3 km (en genomsnittlig resa till fots är 2 km). I Amsterdam i Noord-Holland och i Köpenhamn sker ca 30 % av resorna med cykel. I Schleswig-Holstein är andelen 15 %. Amsterdam har som regionalt mål att öka andelen cykelresor till 70 %! En förutsättning som förenar Holland och Danmark är befolkningstätheten. I Holland bor 400 inv/km2, i Danmark är 129 inv/km2 och i Sverige 21 inv/km2. Stadens storlek och täthet är avgörande för hur mycket man cyklar.

Vad krävs då för att andelen cykelresor ska öka? Här är några av konferensens slutsatser med utgångspunkt från föregångsregionerna Noord-Holland och Köpenhamn i Danmark (källa: Benchmarking av Öresund som cykelregion – huvudrapport. Trivector, 2012):
– Bygg tätare städer (jfr Holland, med en högre befolkningstäthet blir investeringarna lönsammare).
– Mer investeringar i cykelnät (framgångsreceptet i Holland och Köpenhamn).
– Bättre samplanering för kombinationsresor mellan cykel och kollektivtrafik.

God jul från ett för det mesta snöfritt Skåne!

Bild-028
Vikbar med ganska låg vikt (12 kg) och hög komfort

I fredags 21 december var dagen som kortast och solvinkeln var den lägsta under året. Dagen har redan blivit två minuter längre. Fast det är inget som märks. Solen går fortfarande upp vid halv nio och ner vid halv fyra. Därför kan det vara skönt att bli påmind om ljusare tider. Det är nu vintersolen når som längst in i huset eftersom överkanten på fönstren i Villa Trift 3.0 är placerade högre upp än normalt, 2,50 m över golvet istället för 2,10 m. Det finns heller inga byggnader eller träd i söder som avskärmar den lågt stående solen.

Jag matade in våra värden i gratisverktyget SunAngle calculator som jag har skrivit om i tidigare inlägg. Man behöver veta breddgraden och mata in datum och tid (se utförliga instruktioner i tidigare inlägg) och vips så räknar kalkylatorn ut solvinkeln, jordaxelns exakta lutning, soluppgång och solnedgång. Solvinkeln var 10,84 grader fredag 21 december 2012 på Skördevägen i Lund. På sommaren när solen står som högst är vinkel ca 57 grader.

Bild-291

Fortsättning från föregående inlägg.

Bild-068
Spårvagnshållplatsen mitt i MediaCityUK. Ingen kapacitetsbrist precis men å andra sidan hade BBC:s sportredaktion tillfälligt flyttat till London för OS-bevakningen och studenterna vid Salford University hade fortfarande sommaruppehåll

TRA6: Cykling – serviceinrättningar
Aim – To promote cycling as a real alternative to the use of private cars for shorter journeys, whilst reducing the fear of crime.

Finns tillgång till säker service för cyklister, t ex cykelförvaring/parkering, skåp och duschar, i anslutning till lokala serviceinrättningar och vid trafikknutpunkter?
Poäng: 3 p (Best). För att få 1 poäng ställer klassningssystemet krav på att behovet av cykelinrättningar är utredda. För att få 2 poäng måste förslag till åtgärder genomföras. För att få 3 poäng måste dessutom pengar öronmärkas för behovsanpassningar när området är utbyggt.

Min kommentar:
Såg inte särskilt många cyklister under mitt besök i MediaCityUK men noterade att det finns moderna nergjutna cykelställ där cykelramen kan låsas fast.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-055

TR4: Allmänna transportmedel – Lokal service
Aim – To reduce any need or requirement to travel by car to essential facilities by having them within a reasonable walking distance. (Potential to be located within the PM Section)

Vilka av följande inrättningar finns tillgängliga längs gångstråk eller nära hållplatser/knutpunkter inom angivet avstånd från alla bostäder?
a) Livsmedelsaffär som säljer mat och färskvaror (500 m)
b) Postlåda (500 m)
c) Lekplats (500 m)
d) Postservice (1000 m)
e) Bank eller uttagsautomat (1000 m)
f) Apotek (1000 m)
g) Lågstadieskola (1000 m)
h) Vårdcentral (1000 m)
i) Fritidsaktiviteter (1000 m)
j) Samlingslokal/medborgarcentrum (1000 m)
k) Servering/matställe (Public house) (1000 m)
l) Grönområden eller stadsdelsparker (1000 m)
m) Förskola (1000 m)
n) Religiösa församlingslokaler (1000 m)

Poäng: 2 p (Good). Om A och C finns tillgängliga inom angivet avstånd ges 1 poäng. Om A, B och C finns tillgängliga inom angivet avstånd ges 2 poäng. Maximalt 3 poäng får stadsdelar där A, B och C samt fem av återstående punkter finns tillgängliga inom angivet avstånd.

Bild-054

Min kommentar: Tillgång till livsmedelsaffär och lekplats har värderats högst. En tuff utmaning för svenska nyplanerade stadsdelsprojekt eftersom närbutikerna ofta slår igen efter ett tag. Jag upplevde att en av svagheterna i MediaCityUK är bristen på social blandning. Här finns visserligen en del bostäder men knappast bostäder för barnfamiljer. Jag såg heller inga äldre människor röra sig i området. Då finns heller inget underlag för t ex skolor och vårdcentraler. Det är intressant hur indikatorn faktiskt kan spegla befolkningssammansättningen i stadsdelen.

TRA5: Cykling – Nät (zoner och stråk)
Aim – To promote cycling as a real alternative to the use of private cars for shorter journeys & To ensure that building frontages encourage pedestrian usage of streets contributing to vitality.

Finns ett säkert cykelvägnät till lokal service i anslutning till gator och trottoarer?
Poäng: 3 p (Best). Det betyder att MediaCityUK har anpassat befintlig infrastruktur för cykelstråk och cykelskyltning. Här finns dessutom säkra separata gång- och cykelstigar för att nå alla bekvämligheter. För att uppnå maxpoäng har MediaCityUK säkerställt att stadsdelens lokala GC-nät är sammankopplat med omgivande stråk.

Min kommentar: Hela stadsdelen är i princip bilfri. Angöring och parkering sker i stadsdelens utkant. Det finns till och med höj- och sänkbara grindar i gatorna för att hindra framkomligheten för bilister. När jag intervjuade planeringskonsulten Sheila Wright förklarade hon att den överdrivna säkerheten berodde på hyresgästen BBC som höjde beredskapen efter bombdåden riktade mot kollektivtrafiken i London 2005.

Stadsdelen är bra integrerad med omgivande stadsdelar. Den senaste gång-och cykelbron är en avgörande pusselbit för att knyta ihop båda sidorna av Manchester Ship Canal. Det var verkligen befriande att kunna röra sig längs kanalens kajkanter på alla sidor och få uppleva byggnaderna på både nära och långt håll. Jag gillar att cykelbanorna i utkanten av stadsdelen, t ex vid hållplatsen Broadway,  går längs med bilgatorna istället för att de är helt separerade från gatusystemet à la 60- och 70-tal. Det ger överblick och underlättar orienteringen.

Bild-080

Igår avslutades Musikhjälpens insamling för barn i slummen som har rätt till rent vatten. I Sverige är vi bortskämda med god tillgång på friskt vatten direkt från kranen. Därför kostar inte vatten särskilt mycket, mellan 10 och 30 kr per m3 beroende på den fasta avgiftens storlek. Vårt vatten i Lund produceras av Sydvatten (dvs de transporterar och renar vatten från i huvudsak Bolmen) och vattnet levereras av VA Syd. Kostnaden för vattenförbrukningen i vårt hushåll var det senaste året 23 kr/m3 vilket motsvarar en månadskostnad på ca 280 kr.

Bild-289
Värme, vatten och elektricitet – självklarheter i svenska bostäder sedan länge

Men priset för en vara speglar inte alltid dess värde för konsumenten. Vad är egentligen rent vatten värt för oss i ett välfärdssamhälle som Sverige? Östersunds tingsrätt beslutade nyligen om en kompensationsnivå för en hyresgäst som drabbades av otjänligt kommunalt vatten när parasiten kryptosporidium slog till i Östersund 2010. Hyresgästen som hade hoppats på 15 % fick rätt till en 5-procentig hyresminskning under de tre månader som vattnet var otjänligt. Fastighetsbolaget Östersundshem tyckte att 50 kr var mer skäligt. Om hyresgästen hade bott i en genomsnittlig lägenhet i Malmö med en genomsnittlig årshyra på 1029 kr/m2 innebär det en hyresminskning med ca 300 kr i månaden, dvs ungefär samma storleksordning som kostnaden för vatten per månad i mitt hushåll (källa SCB).

Hur värdesätter man tillgången till rent vatten? Är 5 % av hyran för mycket eller för lite? Man inser att det är komplicerat att värdera nyttor i pengar när man tänker på alla andra krav en bostad ska uppfylla. De mest grundläggande kraven är ett klimatskydd, värme (eller kyla i varma länder) för att hålla en innetemperatur på 20­-24 grader, elektricitet för belysning och apparater, sophämtning, avlopp, frisk luft, rent vatten utan legionellabakterier och kryptosporidium. Dessutom finns krav på brandskydd, en bullerfri ljudmiljö, dagsljus och utsikt. Bostaden ska vara säker och hygienisk utan tak som rasar, kackerlackor eller mögel. En funktionell bostad är minst lika viktig med avskilda rum för matlagning, måltider, samvaro, sömn, hygien och förvaring. Numera förväntar vi oss dessutom snabb bredbandsuppkoppling.

Kostnaden för en bostad ska täcka alla dessa egenskapskrav. Bostadens inre värden ska inte behöva rangordnas och vägas mot varandra. Viktning är alltid ett svårt kapitel och en av de största utmaningarna i t ex ett miljöklassningssystem. I nästa inlägg tar jag ett kliv tillbaka och fortsätter redovisningen av delpoängen för de olika indikatorerna i MediaCityUK, världens första miljöklassade stadsdel. Turen har kommit till området Transporter, ett av tre områden som har viktats högst i BREEAM Communities.

Bild-290
Odling på gemensamma odlingslotter, uteplatsen och balkongen – självklarheter i framtidens bostäder?
Till vänster: Lokal matproduktion på Rosengårdsfältet. Till höger: En del av årets skörd på Skördevägen 20

Jag har precis beställt Jan Gehls bok ”Cities for People” i julklapp till mig själv. Hans första bok ”Livet mellem husene” (1908) har följt mig sedan utbildningen på arkitektskolan i Lund. Den första utgåvan kom redan 1971. För några år sedan fick mitt exemplar sällskap av ”Nye byrum” (2001) där Jan Gehl sammanställt goda internationella planeringsexempel från nio städer.  I korthet står Jan Gehl och kontoret Gehl Architects för en humanistisk designfilosofi där design och planering utgår från människan som rör sig till fots till skillnad från den bilorienterade staden som kännetecknade funktionalismens planeringslogik.

Bild-287
Foto Stefan Thörnkvist. Jan Geh signerar mitt exemplar av ”Livet mellem husene”. Se en intervju med författaren från 2012 på You Tube

På gårdagens cykelkonferens i Börshuset i Malmö summerades projektet ”Öresund som cykelregion”. Jag passade på att få min gamla kursbok signerad av Jan Gehl som höll ett av föredragen. Han tipsade om ”Cities for People” (2010) där han sammanfattar allt sitt kunnande. Han visade mig ett exemplar och här hittar man graderingen av byggnaders framsidor som BREEAM Communities har använt sig av i indikatorn Active Frontages som jag skrivit om i tidigare inlägg.

Jan Gehl var själv fostrad i den funktionalistiska planeringstraditionen när han blev färdig arkitekt 1960. Hans fru var psykolog och hon kritiserade arkitekter för att de inte bryr sig om människan. Enligt Jan Gehl fick detta honom att tänka om och han ägnade 40 år av sin yrkesbana åt forskning innan han startade arkitektkontoret Gehl Architects med kollegan Helle Söholt år 2000. Spana gärna in kontorets blogg.

Jan Gehl är alltid uppvaktad av kollegor, beundrare och studenter. Därför fick jag aldrig tillfälle att ställa min fråga till honom. Det fanns inte ens utrymme för frågor från publiken eftersom konferensens schema tyvärr var alldeles för tajt. Gehl Architects förespråkar en mänsklig skala i våra städer med byggnader i max fem till sex våningar. Men hur löser vi den globala bostadsfrågan utan höghus om tre miljarder bostäder ska byggas i våra städer på 30 år? Jag är ingen förespråkare för skyskrapor och megastäder eller storskaliga bostadsområden av miljonprogramsmodell som på nytt växer upp runt om i världen men hur möter Gehl den globala utmaningen med framtidens växande städer och fortsatta urbanisering.