&mdash; kirans blogg

Bild-029
Brompton 2012, min enda cykel för att underlätta kombinationsresor mellan tåg och cykel

En ”urban walker” som jag väljer tåget framför bilen för längre sträckor och tar cykeln vid enstaka tillfällen. Familjen äger en bil men jag kör den sällan. Har man tiden är förflyttning till fots är överlägset alla andra transportsätt. Man tankar dagsljus, vistas utomhus i friska luften, tränar avståndsseendet och får motion på köpet. Rörelse främjar dessutom tänkande och kreativitet eftersom hjärnan får mer syre. Förflyttning till fots ger heller inga klimatpåverkande utsläpp mer än den inbäddade energin för att tillverka ett par kraftiga och stadiga kängor.

En stad som är utformad för bra bekväm och säker cykling är oftast bra även för fotgängare. Det är tydligt i t ex MediaCityUK som är världens första miljöklassade stadsdel enligt BREEAM Communities. I mitt senaste inlägg i serien om MediaCityUK berättade jag om stadsdelens cykelvänliga utformning som är en av klassningssystemets miljöindikatorer.

För ca två veckor sedan deltog jag som besökare i en cykelkonferens ”Öresund som cykelregion”. Här kommer lite snabbfakta efter genomförda resvaneundersökningar och slutsatser som redovisades på konferensen. Enligt en internationell jämförelse (Noord-Holland, Schleswig-Holstein och Öresundsregionen) är en cykelresa i snitt 3 km (en genomsnittlig resa till fots är 2 km). I Amsterdam i Noord-Holland och i Köpenhamn sker ca 30 % av resorna med cykel. I Schleswig-Holstein är andelen 15 %. Amsterdam har som regionalt mål att öka andelen cykelresor till 70 %! En förutsättning som förenar Holland och Danmark är befolkningstätheten. I Holland bor 400 inv/km2, i Danmark är 129 inv/km2 och i Sverige 21 inv/km2. Stadens storlek och täthet är avgörande för hur mycket man cyklar.

Vad krävs då för att andelen cykelresor ska öka? Här är några av konferensens slutsatser med utgångspunkt från föregångsregionerna Noord-Holland och Köpenhamn i Danmark (källa: Benchmarking av Öresund som cykelregion – huvudrapport. Trivector, 2012):
– Bygg tätare städer (jfr Holland, med en högre befolkningstäthet blir investeringarna lönsammare).
– Mer investeringar i cykelnät (framgångsreceptet i Holland och Köpenhamn).
– Bättre samplanering för kombinationsresor mellan cykel och kollektivtrafik.

God jul från ett för det mesta snöfritt Skåne!

Bild-028
Vikbar med ganska låg vikt (12 kg) och hög komfort

Vintersolstånd

23 december, 2012

I fredags 21 december var dagen som kortast och solvinkeln var den lägsta under året. Dagen har redan blivit två minuter längre. Fast det är inget som märks. Solen går fortfarande upp vid halv nio och ner vid halv fyra. Därför kan det vara skönt att bli påmind om ljusare tider. Det är nu vintersolen når som längst in i huset eftersom överkanten på fönstren i Villa Trift 3.0 är placerade högre upp än normalt, 2,50 m över golvet istället för 2,10 m. Det finns heller inga byggnader eller träd i söder som avskärmar den lågt stående solen.

Jag matade in våra värden i gratisverktyget SunAngle calculator som jag har skrivit om i tidigare inlägg. Man behöver veta breddgraden och mata in datum och tid (se utförliga instruktioner i tidigare inlägg) och vips så räknar kalkylatorn ut solvinkeln, jordaxelns exakta lutning, soluppgång och solnedgång. Solvinkeln var 10,84 grader fredag 21 december 2012 på Skördevägen i Lund. På sommaren när solen står som högst är vinkel ca 57 grader.

Bild-291

MediaCityUK – Transport (29)

21 december, 2012

4 kommentarer

Fortsättning från föregående inlägg.

Bild-068
Spårvagnshållplatsen mitt i MediaCityUK. Ingen kapacitetsbrist precis men å andra sidan hade BBC:s sportredaktion tillfälligt flyttat till London för OS-bevakningen och studenterna vid Salford University hade fortfarande sommaruppehåll

TRA6: Cykling – serviceinrättningar
Aim – To promote cycling as a real alternative to the use of private cars for shorter journeys, whilst reducing the fear of crime.

Finns tillgång till säker service för cyklister, t ex cykelförvaring/parkering, skåp och duschar, i anslutning till lokala serviceinrättningar och vid trafikknutpunkter?
Poäng: 3 p (Best). För att få 1 poäng ställer klassningssystemet krav på att behovet av cykelinrättningar är utredda. För att få 2 poäng måste förslag till åtgärder genomföras. För att få 3 poäng måste dessutom pengar öronmärkas för behovsanpassningar när området är utbyggt.

Min kommentar:
Såg inte särskilt många cyklister under mitt besök i MediaCityUK men noterade att det finns moderna nergjutna cykelställ där cykelramen kan låsas fast.

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Transport (28)

18 december, 2012

3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-055

TR4: Allmänna transportmedel – Lokal service
Aim – To reduce any need or requirement to travel by car to essential facilities by having them within a reasonable walking distance. (Potential to be located within the PM Section)

Vilka av följande inrättningar finns tillgängliga längs gångstråk eller nära hållplatser/knutpunkter inom angivet avstånd från alla bostäder?
a) Livsmedelsaffär som säljer mat och färskvaror (500 m)
b) Postlåda (500 m)
c) Lekplats (500 m)
d) Postservice (1000 m)
e) Bank eller uttagsautomat (1000 m)
f) Apotek (1000 m)
g) Lågstadieskola (1000 m)
h) Vårdcentral (1000 m)
i) Fritidsaktiviteter (1000 m)
j) Samlingslokal/medborgarcentrum (1000 m)
k) Servering/matställe (Public house) (1000 m)
l) Grönområden eller stadsdelsparker (1000 m)
m) Förskola (1000 m)
n) Religiösa församlingslokaler (1000 m)

Poäng: 2 p (Good). Om A och C finns tillgängliga inom angivet avstånd ges 1 poäng. Om A, B och C finns tillgängliga inom angivet avstånd ges 2 poäng. Maximalt 3 poäng får stadsdelar där A, B och C samt fem av återstående punkter finns tillgängliga inom angivet avstånd.

Bild-054

Min kommentar: Tillgång till livsmedelsaffär och lekplats har värderats högst. En tuff utmaning för svenska nyplanerade stadsdelsprojekt eftersom närbutikerna ofta slår igen efter ett tag. Jag upplevde att en av svagheterna i MediaCityUK är bristen på social blandning. Här finns visserligen en del bostäder men knappast bostäder för barnfamiljer. Jag såg heller inga äldre människor röra sig i området. Då finns heller inget underlag för t ex skolor och vårdcentraler. Det är intressant hur indikatorn faktiskt kan spegla befolkningssammansättningen i stadsdelen.

TRA5: Cykling – Nät (zoner och stråk)
Aim – To promote cycling as a real alternative to the use of private cars for shorter journeys & To ensure that building frontages encourage pedestrian usage of streets contributing to vitality.

Finns ett säkert cykelvägnät till lokal service i anslutning till gator och trottoarer?
Poäng: 3 p (Best). Det betyder att MediaCityUK har anpassat befintlig infrastruktur för cykelstråk och cykelskyltning. Här finns dessutom säkra separata gång- och cykelstigar för att nå alla bekvämligheter. För att uppnå maxpoäng har MediaCityUK säkerställt att stadsdelens lokala GC-nät är sammankopplat med omgivande stråk.

Min kommentar: Hela stadsdelen är i princip bilfri. Angöring och parkering sker i stadsdelens utkant. Det finns till och med höj- och sänkbara grindar i gatorna för att hindra framkomligheten för bilister. När jag intervjuade planeringskonsulten Sheila Wright förklarade hon att den överdrivna säkerheten berodde på hyresgästen BBC som höjde beredskapen efter bombdåden riktade mot kollektivtrafiken i London 2005.

Stadsdelen är bra integrerad med omgivande stadsdelar. Den senaste gång-och cykelbron är en avgörande pusselbit för att knyta ihop båda sidorna av Manchester Ship Canal. Det var verkligen befriande att kunna röra sig längs kanalens kajkanter på alla sidor och få uppleva byggnaderna på både nära och långt håll. Jag gillar att cykelbanorna i utkanten av stadsdelen, t ex vid hållplatsen Broadway, går längs med bilgatorna istället för att de är helt separerade från gatusystemet à la 60- och 70-tal. Det ger överblick och underlättar orienteringen.

Bild-080

Värdet av rent vatten

17 december, 2012

1 kommentar

Igår avslutades Musikhjälpens insamling för barn i slummen som har rätt till rent vatten. I Sverige är vi bortskämda med god tillgång på friskt vatten direkt från kranen. Därför kostar inte vatten särskilt mycket, mellan 10 och 30 kr per m3 beroende på den fasta avgiftens storlek. Vårt vatten i Lund produceras av Sydvatten (dvs de transporterar och renar vatten från i huvudsak Bolmen) och vattnet levereras av VA Syd. Kostnaden för vattenförbrukningen i vårt hushåll var det senaste året 23 kr/m3 vilket motsvarar en månadskostnad på ca 280 kr.

Bild-289
Värme, vatten och elektricitet – självklarheter i svenska bostäder sedan länge

Men priset för en vara speglar inte alltid dess värde för konsumenten. Vad är egentligen rent vatten värt för oss i ett välfärdssamhälle som Sverige? Östersunds tingsrätt beslutade nyligen om en kompensationsnivå för en hyresgäst som drabbades av otjänligt kommunalt vatten när parasiten kryptosporidium slog till i Östersund 2010. Hyresgästen som hade hoppats på 15 % fick rätt till en 5-procentig hyresminskning under de tre månader som vattnet var otjänligt. Fastighetsbolaget Östersundshem tyckte att 50 kr var mer skäligt. Om hyresgästen hade bott i en genomsnittlig lägenhet i Malmö med en genomsnittlig årshyra på 1029 kr/m2 innebär det en hyresminskning med ca 300 kr i månaden, dvs ungefär samma storleksordning som kostnaden för vatten per månad i mitt hushåll (källa SCB).

Hur värdesätter man tillgången till rent vatten? Är 5 % av hyran för mycket eller för lite? Man inser att det är komplicerat att värdera nyttor i pengar när man tänker på alla andra krav en bostad ska uppfylla. De mest grundläggande kraven är ett klimatskydd, värme (eller kyla i varma länder) för att hålla en innetemperatur på 20-24 grader, elektricitet för belysning och apparater, sophämtning, avlopp, frisk luft, rent vatten utan legionellabakterier och kryptosporidium. Dessutom finns krav på brandskydd, en bullerfri ljudmiljö, dagsljus och utsikt. Bostaden ska vara säker och hygienisk utan tak som rasar, kackerlackor eller mögel. En funktionell bostad är minst lika viktig med avskilda rum för matlagning, måltider, samvaro, sömn, hygien och förvaring. Numera förväntar vi oss dessutom snabb bredbandsuppkoppling.

Kostnaden för en bostad ska täcka alla dessa egenskapskrav. Bostadens inre värden ska inte behöva rangordnas och vägas mot varandra. Viktning är alltid ett svårt kapitel och en av de största utmaningarna i t ex ett miljöklassningssystem. I nästa inlägg tar jag ett kliv tillbaka och fortsätter redovisningen av delpoängen för de olika indikatorerna i MediaCityUK, världens första miljöklassade stadsdel. Turen har kommit till området Transporter, ett av tre områden som har viktats högst i BREEAM Communities.

Bild-290
Odling på gemensamma odlingslotter, uteplatsen och balkongen – självklarheter i framtidens bostäder?
Till vänster: Lokal matproduktion på Rosengårdsfältet. Till höger: En del av årets skörd på Skördevägen 20

Cities for people och forskningsnära praktik

14 december, 2012

2 kommentarer

Jag har precis beställt Jan Gehls bok ”Cities for People” i julklapp till mig själv. Hans första bok ”Livet mellem husene” (1908) har följt mig sedan utbildningen på arkitektskolan i Lund. Den första utgåvan kom redan 1971. För några år sedan fick mitt exemplar sällskap av ”Nye byrum” (2001) där Jan Gehl sammanställt goda internationella planeringsexempel från nio städer. I korthet står Jan Gehl och kontoret Gehl Architects för en humanistisk designfilosofi där design och planering utgår från människan som rör sig till fots till skillnad från den bilorienterade staden som kännetecknade funktionalismens planeringslogik.

Bild-287
Foto Stefan Thörnkvist. Jan Geh signerar mitt exemplar av ”Livet mellem husene”. Se en intervju med författaren från 2012 på You Tube

På gårdagens cykelkonferens i Börshuset i Malmö summerades projektet ”Öresund som cykelregion”. Jag passade på att få min gamla kursbok signerad av Jan Gehl som höll ett av föredragen. Han tipsade om ”Cities for People” (2010) där han sammanfattar allt sitt kunnande. Han visade mig ett exemplar och här hittar man graderingen av byggnaders framsidor som BREEAM Communities har använt sig av i indikatorn Active Frontages som jag skrivit om i tidigare inlägg.

Jan Gehl var själv fostrad i den funktionalistiska planeringstraditionen när han blev färdig arkitekt 1960. Hans fru var psykolog och hon kritiserade arkitekter för att de inte bryr sig om människan. Enligt Jan Gehl fick detta honom att tänka om och han ägnade 40 år av sin yrkesbana åt forskning innan han startade arkitektkontoret Gehl Architects med kollegan Helle Söholt år 2000. Spana gärna in kontorets blogg.

Jan Gehl är alltid uppvaktad av kollegor, beundrare och studenter. Därför fick jag aldrig tillfälle att ställa min fråga till honom. Det fanns inte ens utrymme för frågor från publiken eftersom konferensens schema tyvärr var alldeles för tajt. Gehl Architects förespråkar en mänsklig skala i våra städer med byggnader i max fem till sex våningar. Men hur löser vi den globala bostadsfrågan utan höghus om tre miljarder bostäder ska byggas i våra städer på 30 år? Jag är ingen förespråkare för skyskrapor och megastäder eller storskaliga bostadsområden av miljonprogramsmodell som på nytt växer upp runt om i världen men hur möter Gehl den globala utmaningen med framtidens växande städer och fortsatta urbanisering.

En strålande vintermorgon med studiebesök från Centralasien

12 december, 2012

Efter dagens studiebesök passade jag på att ta en fotorunda runt Villa Trift 3.0. En förmiddag med frost och flera minusgrader men stålande sol. Jag var mest nyfiken på hur baksidan ser ut jämfört med förra året när jag tog ”termobilden”. När fasaden förra året var täckt med ett lager av iskristaller på fasaden var vissa partier utan is vilket skulle kunna tyda på ojämn uttorkning av väggen och ojämnt värmeläckage. I år när det är samma väderförhållanden är hela väggen åter täckt av ett tunt lager iskristaller men man anar balkarna ovanför fönstren. Fogarna mellan de stående lättbetongelementen är också synliga precis som förra året. Elementen limmas ihop med ett särskilt bruk som förmodligen leder ut lite värme. Skulle vara intressant med ett utlåtande från en byggnadsfysiker.

Bild-283

Bild-286
Norrfasaden på Villa Trift 3.0 är täckt med iskristaller 12 december 2012. Kombinationen av fuktig uteluft, temperatursänkning på natten med en kall klar himmel kan ge frost på fönsterglas och fasader. Den termiska strålningen mot himlen gör att temperaturen på oavskärmade ytor får lägre temperatur än luften och fukten som kommer i kontakt med de avkylda ytorna kondenserar eller fryser till is

bild639
Norrfasaden på Villa Trift 3.0 för ungefär ett år sedan 23 januari 2012. Då var fasaden fläckvis täckt med iskristaller vilket skulle kunna tyda på ojämn uttorkning

Bild-285 Bild-284

Vintertips: Vedställning för inomhusförvaring

11 december, 2012

Så här i vintertid väcks kanske längtan efter en vedeldad braskamin på nytt. Eller så finns en kamin redan på plats men det saknas funktionell förvaring för veden som helst ska torka inomhus ett tag före användning. Inför bygget av Villa Trift 3.0 funderade vi länge på den mest praktiska lösningen och bestämde oss till slut för en egendesignad lösning. Det finns precis lagom plats för ett tvåveckorsförråd bredvid den inklädda och isolerade insatskaminen.

Höjd överkant: 180 cm över golvet
Bredd: 80 cm
Djup: 30 cm
Material: 25 mm ihopsvetsade fyrkantsprofiler av stål
Tillverkad på beställning: Lunda-Smide
Pris: Ca 5000 kr
Kapacitet: 2 x ca 0,2 m3 = 0,4 m3 (38 cm vedlängd). Rymmer ca 700 kWh askved (värmevärde, se nedan)
Övrigt: Lättstädat utrymme under botten vid golvet (10 cm fritt). Optimal stapling eftersom ställningen saknar horisontella fack

Bild-281

Bild-280
Veden håller en maximal fukthalt på 20 %. Vedlagret är utomhus men förvaras inomhus minst en vecka för att bli av med ytfukten

bild748
Den vattenmantlade kaminen fick i somras en ny dubbelglaslucka som invigdes i slutet av oktober 2012. Värmestrålningen genom luckan har minskat som vi hoppades på. Så mycket som möjligt av värmen ska ladda ackumulatortanken istället för att värma rummet genom strålning. Just nu eldas askved från en två år gammal vedstack med ett energiinnehåll på 2 900 kWh per fast m3, 1 740 kWh per travad m2 (2 900 kWh x 0,6). Källa: Virkesmätarföreningen

MediaCityUK – Climate and Energy, Place Shaping, Community (27)

10 december, 2012