Arkiv

Monthly Archives: augusti 2014

bild-614

bild-610
Bösmöllan vid Kävlingeån, en pärla på vägen till Örtoftaverket från Lund

Fortsättning på föregående inlägg.

Att gå till 1,4 mil till Örtoftaverket från Skördevägen 20 och ta tåget tillbaka till Lund C blev precis så bra som jag hade förväntat. Vandringen och studiebesöket i Örtoftaverket var en del av ett högtidsfirande som avslutades med en återförening av deltagarna vid grillen senare på kvällen.

bild-612

Men varför välja det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta som slutdestination på en vandring genom Lundaslättens istället för en picknick i en naturskön slottspark? För mig symboliserar Örtoftaverket sådant som jag värderar högt som miljöarkitekt och medborgare: samarbete, kollektiv nytta och systemtänkande. Därför kunde jag inte tänka mig en bättre present till mina vänner på runt 50 personer.

Örtoftaverket är ett samarbete mellan fyra ägarkommuner: Lund, Eslöv, Lomma och Höör. Verket uppfördes, ägs och drivs av det kommunalägda energibolaget Kraftringen (fd Lunds Energi). Det biobränsleeldade Örtoftaverket producerar både el och fjärrvärme och ger kommunernas invånare möjlighet att välja ett förnybart energislag för uppvärmning av sina bostäder. Vi förväntar oss att kommunen ska underlätta vår klimatvardag och miljövänlig energi är ett sätt. Eftersom det är ett kommunalägt bolag går vinsten tillbaka till kommunerna. Örtoftaverkets fjärrvärme är även ett exempel på ett systemtänkande eller helhetstänkande med både miljöfördelar och effektivare värmeproduktion. Det är bättre att elda i en stor panna än i flera små eftersom rökgaserna i en större anläggning kan hanteras så att utsläppen blir mindre och verkningsgraden högre (rökgasrening och rökgaskondensering). En annan systemfördel med fjärrproducerad värme till skillnad från centralvärme i de enskilda husen är att miljöambitiösa energibolag lättare kan välja klimatsmarta förnybara bränslen. Att elda fastigheter med pellets och ved är inte alltid självklart i tätbebyggda områden. Privata kortsiktiga pay-back kalkyler, brist på utrymme i huset eller krav på enkel drift gör dessutom att många väljer värmepumpar framför klimatsmart förbränning i kombination med solvärme.

Jag har skrivit om Örtoftaverket i flera tidigare inlägg och länkarna finns här:
Glappen i tillvaron (2)
En sockerbit på slätten
En sockerbit på slätten (forts)
Tips på tätortsnära gåtur för lundabor

En del kanske undrar varför Örtoftaverket förtjänar så mycket uppmärksamhet på bloggen. Men för mig är det självklart att lyfta fram ambitiösa miljösatsningar där man dessutom hållit både tidsplanering och budget. Något som vi lundabor inte är bortskämda med. I lokalpressen förknippas Lunds kommunala projekt normalt med fuktskadade förskolor och skolor, tekniska brister i badhus osv. Det är förvånande att så lite har skrivits om Örtoftaverket som måste ses som ett exempel på framgångsrikt projektgenomförande med ett resultat att vara stolt över.

bild-613
Utmärkt guidning av Lennart Friberg från Kraftringen. Lennart var delansvarig för projektets genomförande och höll i den adminsitrativa delen. Hans inledande presentation i matsalen på sjunde våningen var levande och personlig. Intressant att få höra lite om processen fram till byggstart med överklagande och vikten av rätt kommunikation. På rundvandringen klarnade bränslets väg genom kraftvärmeverket. 
Sällskapet vägde sig på vågen (ca 3 ton) där fullastade lastbilar med bränsle vägs före stjälpning av lasten (flis, returvirke, torv och lite sekunda stamvirke som flisas på plats i krosshuset)

bild-615
Utsikt från 50 meters höjd över bränsleupplagen, stickspåret från Södra stambanan, slätten, Turning Torso och Öresundsbron. Planen är att ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016

bild-616
Bränslegången med skruvar och ett 63 m långt transportband som matar fram bränslet. Ifall det blir
 stopp på transportbandet ska verket klara 2 timmars ytterligare drift med bränsle från ett mellanlager i byggnaden. Här på området finns ingen ackumulatortank för att lagra värmen. Istället utnyttjar man ackumulatortanken på Gunnesbo där fjärrvärmen från Örtoftaverket dessutom kan höja temperaturen ytterligare. Värmepumparna som plockar värme från kilometerdjupa geotermihål ger maximalt 82 °C men  framledningstemperaturen till fastigheterna i Lund och Lomma behöver vara högre vintertid. Ingen lundabo kan ha missat den svarta ackumulatortanken vid Gunnesboverket som rymmer 20 000 m3. Volymen i ackumlatotrtanken i vårt hus, Villa Trift 3.0, är 0,5 m3 som jämförelse

bild-611
Turbinhallen. Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme. Ångan som kokas i pannan driver en turbin och en generator som producerar el. Värmen i rökgaserna blir fjärrvärme. Men vi slapp uppleva hettan från turbinen och pannan eftersom anläggningen inte är i drift under sommaren när värmebehovet i fastigheterna är så litet. Högst upp på nionde våningen fick vi se den jättelika värmepannan ”upphängd” i taket för att stålet inte ska deformeras när pannan utvidgas vid eldning 

bild-601
Det var dags för Helsingfors igen men den här gången var anledningen inte Passivhus Nordenkonferensen utan Helsingfors Marathon 2014. Som vanligt var jag bara spejare och påhejare. Provgick en mil av banan dagen före loppet och upptäckte nya vattennära och natursköna stadsdelar. Hälften av banans sträckning går längs vattnet men bjuder även på uppförsbackar.bild-602

bild-603
Flott målgång för löparna på Olympiastadion

bild-604bild-605
Finlandiahuset av Alvar Alto med genomritade interiörer (kakel- och marmorklädda tidlösa  väggar, läderklädda handledare, specialarmaturer, koppardetaljer osv)

bild-606
Mer sightseeing: Tempelplatsens kyrka finns runt hörnet på bergknallen och till höger syns entrén till det fantastiska moderna museet Kiasma ritat av Steven Hall. En jättefin utställning om Tove Jansson pågår till september i Ateneum

bild-609
Restaurant Day inföll på avresedagen. Under en dag kan vem som helst kan öppna en pop-up restaurang. Restaurangdagen startade på finskt initiativ 2011 här i Helsingfors och har spridits över världen sedan dess. Andra mattips är Johan Nyström på Kanalkajen 7 som serverar fika och supergoda raw-food kakor. Den nyrenoverade Gamla saluhallen ligger dessutom i närheten på Södra kajen

bild-607
Frisörsalong i konsekvent retrostil

bild-608
Finska Pelago Bycycles med Brooks lädersadlar för cykelentusiaster har butik i Helsingors

Fortsättning på tidigare inlägg.

I mars påbörjade jag en serie inlägg där jag rapporterar från ett påbyggnadsseminarium om klassningssystemet Miljöbyggnad. Det har varit ett långt uppehåll men min ambition är fortfarande att dela med mig av tolkningar och erfarenheter från seminariet om ett nationellt frivilligt miljöklassningssystem som har varit i bruk sedan 2010.

Raskt till saken. När jag hänvisar till kriterierna i manualen avses Miljöbyggnad version 2.1 (2012-02-02). Mina exempel gäller flerbostadshus om annat inte anges. Systemet utvecklas av föreningen SGBC (Sweden Green Building Council). Samma förening miljöcertifierar även projekt enligt Miljöbyggnads kriterier.

I ett ombyggnadsprojekt kan det vara trixigt att avgöra när manualen för befintliga byggnader eller när manualen för nyproducerade byggnader ska användas. Utgångspunkten ä densamma som i Boverkets byggregler (BBR): nyproduktionsreglerna gäller även när ett hus byggs om. Men det kan finnas möjlighet att göra avsteg från de hårdare nybyggnadskraven och då kan bedömningskriterierna för befintlig byggnad användas. Anta att bara ventilationssystemet i en befintlig byggnad ska byggas om. Då kan projektet använda sig av manualen för befintliga byggnader. Ta till exempel indikator 7, Ventilationsstandard. För att uppnå bronsnivån i manualen för befintliga byggnader är kriteriet en genomförd OVK (obligatorisk ventilationskontroll) men i nybyggnadsmanualen krävs minst 0,35 l/s, m2 i uteluftsflöde. Enligt ombyggnadsmanualens kriterier för silvernivån godkänns kolfilterfläkt i ett självdragshus för forcering av frånluftsflöde vid spis. Men enligt nybyggnadsmanualen accepteras däremot inte kolfilterrening.

Om ombyggnadsåtgärderna i ett projekt blir olönsamma eller om hänsyn till kulturmiljön påverkas tillåter BBR avsteg från nybyggnadsreglerna. Ta tillexempel indikator 1 Energianvändning. Om byggherren i projektet vill uppnå guldnivån vilken maximal energianvändning gäller då? Mindre än 110 kWh/m2 år (kriterier för befintlig byggnad) eller max 65 % av BBRs energikrav (kriteriet enligt manual för nyproducerad byggnad). Kanske kan byggherren motivera en specifik energianvändning någonstans mellan dessa värden och SGBC får ta ställning till vald nivå.

Enligt manualen för nyproducerade byggnader ska 15 indikatorer eller kontrollpunkter bedömas. Enligt manualen för befintliga byggnader ska 14 indikatorer bedömas (indikator 14 och 15, Dokumentation av byggvaror respektive Utfasning av farliga ämnen utgår men indikator 16, Sanering av farliga ämnen tillkommer).

Notera att i ett ombyggnadsprojekt måste kriterierna för indikator 9 Fuktsäkerhet uppfyllas enligt både manualen för befintliga byggnader och manualen för nyproducerade byggnader.

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.

En annan sevärd utställning besökare i Norrköping är Framtidsland på Arbetets museum om morgondagens arbets- och vardagsliv. Här kommer några glimtar med miljöfakta och aktuella livsstilsfrågor (med några personliga kommentarer och faktatillägg).

bild-595
Andelen fossila bränslen är i alla fall på tillbakagång och utgör 33 % av Sveriges totala energitillförsel på ca 600 TWh enligt Energimyndighetens statistikrapport Energiläget i siffror 2014.

bild-594
Industrin står för ca 40 % av all energianvändning och transporter för ca 25 % och så har det sett ut i Sverige den senaste tiden. Enligt aktuell statistik i Energiläget i siffror 2014 används 145 TWh (38 %) i industrisektorn, 86 TWh (23 %) i transportsektorn och 146 TWh (39 %) i sektorn bostäder och service. Transportsektorn är den minsta men tyvärr den sektor som använder störst andel fossila energislag. El och förnybara bränslen utgör inte mer än ca 12 % av energibärarna i transportsektorn – resten är bensin och naturgas. I industrisektorn används bara ca 20 % fossila bränslen och i bostadssektorn ca 10 %.

bild-593

bild-596
50 % av resorna mellan bostaden och jobbet är max 5 km långa och skulle därför kunna göras på cykel. Då tar resan inte mer än 15–20 min. Förutsättningarna är förstås cykelvänligt väder, säkra och gena cykelstråk samt cykelställ nära målpunkten.

bild-597
En fråga som är särskilt aktuell så här i valtider: Hur många timmar ska vi, eller vill vi jobba per dag? Själv förespråkar jag 6 timmars arbetsdag för ett mer hållbart och hälsosamt liv (fritiden behövs för att hinna förflytta sig på ett miljöanpassat sätt, handla medvetet och laga hälsosam mat, delta i föreningslivet, städa, träna, odla och umgås). Men hur ska välfärden finansieras? Jag anser att det finns utrymme för högre skatter,  på både kapital och arbete, och större utjämning av inkomstskillnaderna. Förhoppningsvis sjunker samhällets vårdkostnader när medborgarna mår bättre. Det är möjligt att vi i västvärlden inte kan räkna med samma inkomstnivåer i framtiden men vi kommer i gengäld att leva ett rikare liv.

bild-588

Här kommer lite semestertips för dem som ännu inte återvänt till jobbet och vardagslunken. Hem Längtan är en tänkvärd och rolig utställning som pågår till januari i favoritstaden Norrköping. Byggnaden färdigställdes 1946 och ritades av dåvarande stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Museet är ett fint exempel på svensk modernistisk arkitektur med specialritade byggnadsdetaljer och värd ett besök bara för byggnadsdesignen. Passa också på att besöka det närliggande brutalistiska stadsblioteket från en helt annan arkitekturperiod med råa materialytor och ännu mer avskalad design. Biblioteket ritades av Sten Samuelsson och stod färdigt 1972.

bild-589

bild-590
Installationen KÖK av Johan Strandahl,, 2013. Bilden under visar köket under ytan. Ganska fantasieggande och visst är det tänkvärt hur brokigt och levande allt egentligen är under den vita kliniska ytan på köksskåpen, kaklet, bordsskivan och kylskåpet

bild-591

bild-592
Fler oväntade installationer: ”Vad minnet väljer” av Meta Isaeus-Berlin, 2001. Möblerna från 60-talet är itusågade och sammanfogade igen men utan mittendelen. Fortfarande igenkännbara möbler men knappast särskilt användbara. Mina första associationer är halverad resursförbrukning, eller handlar installationerna mer om tingens essens (hur mycket av ett föremål som kan reduceras innan det blir något annat)… Jag såg hennes roliga och obehagliga installationer på Bo01 Ett vattenhem med t ex ett vattenfyllt badrum, 2001

Fortsättning följer…