arkiv

Månadsarkiv: april 2013

Bild-330
Innegivaren flyttades nyligen från vardagsrummet till hallen i Villa Trift 3.0 för att förbättra värmeregleringen

I de tidigare inläggen har jag delat med mig av våra erfarenheter av innegivarens placering i Villa Trift 3.0. Jag bläddrade nyligen i en rapport från Statens Tekniska Forskningsinstitut (SP) och noterade att även hus med luftvärme kan råka ut för överraskningar som beror på temperaturgivarens placering. SP har följt upp 10 av 20 radhuslägenheter i de första svenska passivhusen som uppfördes 2001 i Lindås utanför Göteborg. Tio år senare har SP sammanställt erfarenhetsåterföringen om innemiljö, beständighet och brukarvänlighet i SP Rapport 2011:26.

Det mesta har fungerat bra men brukarna hade synpunkter på att värmebatteriet stängs av när torktumlaren är igång. Vad har då detta med värmereglering och temperaturgivare att göra? Passivhusen i Lindås har luftburen värme som sprids genom tilluftskanaler. ”Förorenad” luft förs bort genom frånluftskanaler till ventilationsaggregatet. Värmen i frånluften återvinns i en plattvärmeväxlare som överför ca 80 % av värmen till den inkommande uteluften. Under kalla vinterdagar när värmeväxlingen inte räcker för att hålla 20 grader i inomhusluften ger ett elbatteri (900 W) i ventilationsaggregatet extra tillskottsvärme. Tilluftstemperaturen styrs av en temperaturgivare i frånluftskanalen. När torktumlaren är igång avges spillvärme till inomhusluften som evakueras i frånluftskanalen. Temperaturgivaren i frånluftskanalen reagerar och stänger av elbatteriet trots att resten av huset har ett värmebehov. Författarna till rapporten föreslår istället en rumsvis placering av givaren, t ex på en innervägg i vardagsrummet. (Hallen är förmodligen inget alternativ eftersom den hamnar den kanske för nära ytterdörren.)

Villa Trift 3.0 har samma ventilationssystem som i passivhusen i Lindås men i Villa Trift installerades ett vattenburet värmesystem istället för luftvärme. Luftvärme fungerar bara i passivhus med ett välisolerat klimatskal med låga U-värden.

När jag ritade Villa Trift 3.0 inspirerades jag av husen i Lindås och valde ett takfönster för att få mer dagsljus i hallen men också för att kunna vädra ut överskottsvärme på sommaren. Brukarna i Lindås är särskilt nöjda med sina takfönster som har varit räddningen varma perioder på sommaren. Ett önskemål var automatisk stängning vid regn.

Läs gärna rapporten! Den innehåller även förslag till förbättringar som är användbara för både passivhus och lågenergihus.

bild332

Innegivaren är hjärnan i byggnaden som styr värmetillförseln. En del byggnader har både innegivare och utegivare. Syftet med att styra ventilations- och värmesystemet i en byggnad är att hushålla med värme och el och samtidigt säkerställa ett bra inomhusklimat. Jag är mycket nöjd med vårt snabbreglerade radiatorsystem som är bra på att ta till vara gratisenergin från solen, människor, apparater och belysning. I byggnader med ingjutna golvärmeslingor i betongplattan är förutsättningarna inte lika bra pga av systemets tröghet. Men golvvärmesystem har andra fördelar.

En känslig innegivare utan lång fördröjning kan spara många kilowattimmar. När solen värmer rummet där innegivaren är placerad skickas snabba signaler via en tunn ”telekabel” från innegivarens kretskort till shuntmotorn som reglerar framledningstemperaturen till radiatorsystemet. Om innegivaren är olämpligt placerad kan effekten bli sämre termisk komfort i t ex gavelrum med mycket yttervägg eller rum mot norr.

Ett alternativ är ett styrsystem med flera innegivare och ett medelvärde om det är det svårt att hitta en neutral placering. Men flera innegivare förekommer sällan i småhus och det känns onödigt komplicerat. Någonstans går gränsen för elberoende automatisk styrning. När Villa Trift 3.0 byggdes fick jag frågan av en reporter om varför här inte finns närvarostyrning för belysningen, dvs lampor tänds och släcks automatiskt när någon är i rummet. Jag svarade att i offentliga lokaler och kontorslokaler kan närvarostyrning spara pengar och energi om användarna är dåliga på att släcka. I hemmiljö är det billigare att släcka manuellt. En annan vinst är förhoppningsvis mer energimedvetna användare.

bild617
B
elysningen i skafferiet och alla andra rum i Villa Trift 3.0 tänds och släcks manuellt. Läs mer om styrningen i förra inlägget

Bild-326
I maj har vi bott tre år i Villa Trift 3.0. Intrimning av system och småjusteringar är inget ovanligt de två första åren i ett nytt hus. Vi har genomfört ett par viktiga förbättringar sedan huset byggdes: isolering av den vattenmantlade kaminen och installation av elektronisk styrning av elpatronen istället för mekanisk styrning. En isolerad kamin med en dubbelglaslucka ger betydligt mindre strålningsvärme till rummet. Efter åtgärden stämmer fördelningen av värme till vatten och luft bättre med utlovad prestanda, dvs 80 % av värmen levereras till ackumulatortanken och ca 20 % till luften. Tidigare höjdes rumstemperaturen drygt 3 grader efter någon timmes eldning i kaminen. Numera är rumstemperaturen max 1,5 grad högre efter ett eldningstillfälle. Innegivaren har till för en vecka sedan varit placerad på en hjärtvägg i allrummet ca 4 meter från kaminen. När rumstemperaturen stiger ger innegivarens mikroprocessor signal till shuntmotorn under ackumulatortanken att minska värmetillförseln till radiatorerna och så småningom stoppas värmetillförseln. Problemet var att värmen stängdes av lite för tidigt. Under kalla vinterdagar kan det bli för kallt i rummen längst bort i huset som inte får någon glädje av strålningsvärmen. Vi löste det genom att höja börtemperaturen på innegivaren manuellt i samband med eldning.

Bild-325
När rumstemperaturen stiger ger innegivarens kretskort signal till shuntmotorn under ackumulatortanken att minska värmetillförseln till radiatorerna och så småningom stoppas värmetillförseln helt

Jag har pratat med flera konsulter och installatörer i branschen och alla är överens om att det inte är lätt att hitta en bra placering av innegivaren. Den får inte träffas av direkt solstrålning eller vara för nära en radiator eller lampa. Förra veckan kom Jörn från Imtec (fd NEA) och vi flyttade gemensamt innegivaren till ett läge som jag tror kan vara mer optimalt från komfortsynpunkt. Här är den mindre påverkad av solinstrålning, strålningsvärme från kaminen och spillvärme från personer i allrummet. Det är alltid trist med utanpåliggande ledningar i ett nytt hus men tack vare husets smarta planering och undertak blev ingreppet ganska lindrigt. Men själva utförandet kan vara en rysare. Funkar dragningen av tomrören utan att stöta på hinder på vägen? Kommer dragfjädern att lyckas dra igenom tråden i 10 meter långa flexrör och VP-rör? Installationen kunde fullföljas och framöver blir temperaturen i hela huset förhoppningsvis jämnare.

Bild-324
Vänstra bilden: det nytagna ingångshålet i tvättstugan med halogenfritt VP-rör.
Högra bilden: med hjälp av rensningsluckan i hallen utanför badrummet kunde vi koppla ihop flexröret med VP-röret och fiska fram ledningen med en dragfjäder (4 mm platt nylonlina). Man tejpar fast ledningen på dragfjäderns ena ände av metall och skjuter fram dragfjädern i tomröret tills den visar sig i utgångshålet.  Därefter drar man igenom hela linan och den fasttejpade tråden

Bild-323Innegivaren monterades 1,5 m över golvet som tidigare och tråden är dold i en vitlackerad aluminiumskena infäst på lättbetongväggen

Bild-322

Återkommer med rapport när eldningssäsongen sätter igång igen i oktober. Installationen sammanföll nämligen med väderomslaget till varma vårtemperaturer. Sedan mitten av april står enbart solen för uppvärmningen och elpatronen stöttar mulna dagar.

Bild-321
Svårfångade trumpetande tranorna på väg norrut under gårdagen

Bild-319
Omplanterade korianderplantorna. Har aldrig odlat koriander men hoppas att de ska att trivas i växthuset i sommar tillsammans med basilika, chili och tomater. Gårdagens sol och 11 grader i uteluften fick termometern att stiga till nästan 30 grader i växthuset 

Bild-320

Har precis kollat på VA-Syds hemsida som har uppdaterats varje dag med anledning av envisa koliforma bakterier som funnits i lundabornas dricksvatten sedan 9 april. Vattnet är tjänligt! Efter fem dagar med en ovanligt aktiv vattenkokare konstaterar jag hur odramatisk veckan trots allt har varit i vårt hushåll med ungdomar och två vuxna. På dagis, i sjukvården och hos tandläkaren blir vardagen så klart mer omständlig när dricksvattnet måste kokas i stora mängder.

Men en tidig morgon i julas utbröt nästan vattenpanik när kommunen hade stängt av vattnet i gatan 100 meter bort utan förvarning. Toalettcisternen hade ett par spolningar kvar (tack vare snålspolningen) men det fanns inget vatten att borsta tänderna med eller tvätta ansiktet med, att duscha i eller koka te på… Anledningen var en vattenläcka som en god medborgare hade rapporterat till VA-Syd vid fyratiden samma morgon. Men kristillståndet varade bara fem timmar. Med vatten i kranen njöt jag kl 10 av varje tandborstdrag och mitt röda roiboste har aldrig smakat så gott.

Vad är fem dygn med lite bakterier jämfört med en tillvaro utan rinnande vatten? I världen saknar ca 800 miljoner människor tillgång till rent vatten.

Läs mer om vattenfrågan i ett av mina tidigare inlägg – om vattenhushållning, om värdet av rent vatten.

Sommaren kan kännas avlägsen men helt plötsligt är den här och en del fritidshusägare står kanske inför omfattande ändringsarbeten som inte kan skjutas upp ännu ett år.

Förra året gav jag några tips till en fritidshusägare när kök och badrum skulle byggas om. Vad börjar man med? Vad är bra att tänka på? Råden med e-post var uppskattade och vid fuktbesiktningen upptäcktes oväntade fuktskador som kunde åtgärdas innan kök och badrum byggdes om. Tänk på att 38 % av alla småhus har en fuktskada som kan påverka innemiljön enligt Boverkets BETSI-undersökning.

Så mår våra hus

Kirans tips till fritidshusägare för bygglovsfria åtgärder:
1. Skaffa originalritningar eller gör enkla uppmätningsritningar. De behövs till rumsbeskrivningen och ritningar underlättar för entreprenören.

2. Passa på att göra en fuktsäkerhetsinventering av huset och be om förslag till en fungerande ventilationslösning. Ofta saknas tillräckligt med uteluftsventiler. Anlita helst en diplomerad fuktkonsult.

3. När du har bestämt vilka ändringar du vill göra är det dags att ta fram ett anbudsunderlag som byggare kan räkna på. Ta gärna kontakt med en miljökompetent arkitektkonsult som kan formulera generella föreskrifter om hälsosamma och miljöbra produkter. Specificera materialval som är viktiga för dig i en rumsbeskrivning. Beskrivningen kan utformas som en tabell med en radindelning i golv, sockel, vägg, tak och övrigt (t ex utrustning). I kolumnerna är rubrikerna ytskikt/material, kulör och fabrikat/prisklass. Använd matrisen för varje rum för att minska risken att du glömmer ange sådant som kan påverka priset. Det verkar kanske ambitiöst men en tydlig rumsbeskrivning är en stor hjälp även för det lilla bygget.

4. Gör allt på en gång och välj totalentreprenad, vilket innebär att du har kontrakt med en entreprenör som är ansvarig för alla utförda arbeten och levererade material. Han kan i sin tur anlita underentreprenörer. Om du hellre vill dela upp entreprenaden så tänk på att det tar tid att upphandla flera entreprenader och det krävs framförallt en hel del tidskrävande samordning av dig som byggherre. Går något fel är det dessutom risk att det blir diskussion om vem som är ansvarig.

5. Om du ska göra en smart duschplats är mitt stående tips att välja en ftalatfri våtrumsmatta på golvet (lättstädat, tryggt att se fuktspärren och kostnadseffektivt), särskilt om det är ett träbjälklag. Orkar du rengöra fogarna kan du välja kakel på väggarna annars funkar målad glasfiberväv med lågstruktur utmärkt. Vill du ha en duschhörna med glasskärm/dörr eller duschkabin? Om du väljer det första alternativet kan du kombinera en fast glasskärm med ett draperi i framkant (lättstädat och billigare än en helglasad lösning). En duschkabin är lite jobbigare att hålla ren men är i gengäld en fuktsäkrare lösning eftersom väggar och golv inte utsätts för vattenspolning. En kabin funkar med klinkergolv eftersom golvet inte blir lika nedsmutsat som i en duschhörna med duschväggar..

6. Undvik infällda spotlights i vindsbjälklaget pga risk för otätheter och fuktproblem på vinden. Det är dessutom väldigt oflexibelt. Vill du byta armaturer i framtiden måste de anpassas till håltagningarna eller så tvingas du ta upp nya hål.

7. Kolla upp luftsolfångare, t ex solarventi, om du har en fri oskuggad södervägg. En bra lösning för bättre luft i sommarstugor.

Detta var några av mina viktigaste tips när det är dags för förnyelse och förbättringar i fritidshuset. Längre fram i vår kommer mina tips till egnahemsbyggare som ska bygga nytt

travad ved
Att trava 6 m3 askved (stjälpt mått) och flytta 1 m3 flis till odlingarna tog ca 5 mantimmar

chili "de Cayenne"
Åtta av nio chiliplantor har klarat sig och verkar trivas i de omplanterade krukorna. På dagarna är de i växthuset

pågatåg vid Norra ringen

Det är ingen lätt sak för familjer med spädbarn att välja en hälsosam bostad. Nybyggda eller nyrenoverade hus är normalt ingen lämplig boendemiljö för spädbarn. Luftvägarna är inte färdigutvecklade vilket bland annat gör dem känsligare för emissioner än vuxna. Det kan ta upp till två år för ämnen som avges från byggmaterial att klinga av till acceptabla nivåer. Ofta står ett småhus högt upp på önskelistan för en nybliven familj. Men 38 % av småhusen i det befintliga byggnadsbeståndet har fuktskador som kan påverka innemiljön enligt Boverkets rikstäckande undersökning BETSI.

Är en äldre lägenhet i ett flerbostadshus ett bättre alternativ? Ofta är äldre flerbostadshus centralt lokaliserade nära trafikerade vägar. Enligt ny forskning kan barn som utsätts för trafikrelaterade luftföroreningar under det första levnadsåret få besvär med luftvägarna upp till åtta års ålder. Mycket tyder på långvariga effekter ända upp till 12 års ålder. Ett gammalt flerbostadshus i en småort på landet är kanske ett bra alternativ. Men segregering av småbarnsfamiljer är knappast förenlig med idén om den hållbara blandstaden. (Det finns förstås möjlighet som aktiv konsument att ställa krav på sundare nya bostäder med lågemitterande byggmaterial och inredning). Läs hela inlägget på Hållbar stad

växthus i Villa Trift 3.0

Läste precis väderstatistiken för mars. Lund som normalt har 105 soltimmar i mars hade i år 200 soltimmar! Normal solskenstid i Lund är ca 1700 timmar på ett år. Men medeltemperaturen i Skåne var 2–3 grader lägre än normalt, –1,2 °C i Lund. Högsta marstemperatur i Lund var +12,7 °C och lägsta var –12, °C.

Med solrekord i mars borde solfångaren ha laddat mer än förra året 2012. Kollade loggboken med månadsstatistik som är inne på det tredje boendeåret. I mars 2012 uppgick antalet laddningstimmar till 104 och i mars 2013 laddade solen tanken totalt 98 timmar. Det borde varit betydligt mer. Men laddningstiden påverkas dels av solinstrålningen och av temperaturen i botten av tanken. När temperaturen i solfångaren är 8 grader högre än temperaturen i botten av tanken startar solkretsens cirkulationspump för att flytta värme från taket ner till tanken i tvättstugan. Flera dagar i mars när dygnsmedeltemperaturen var under noll grader eldade vi i den vattenmantlade kaminen både morgon och kväll. Är tanken full med 60–70 gradigt varmvatten finns det inget utrymme kvar för solen att värma eftersom temperaturen i solfångaren inte blir högre än drygt 60 °C i mars.

Hade vi haft solceller på taket hade solelproduktionen direkt speglat antalet soltimmar som i Bengts solelanläggning i Gäddeholm. Men den generösa marssolen gav i alla fall fantastiskt många vistelsetimmar i växthuset och solvärme genom de södervända fönstren.

solinstrålning
Figuren visar solinstrålningen i alla väderstreck vid sommarsolståndet och vintersolståndet. Solskenstid är den tid när den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2