Arkiv

Monthly Archives: februari 2017

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_1045
Skördevägen 24 den 9 februari 2017 – andra omgången snö som fick bambuhäcken att lägga sig. Bilden är tagen en halvtimme efter soluppgången (soluppgång 7:10, solnedgång 17:30)

Förra ljusreflektionen handlade om ljussättning i hemmiljöer. Dagens fundering spinner vidare på den tråden. De nytagna snöbilderna är utgångspunkten. Här i Skåne är det ovanligt med snö som ligger kvar mer än en vecka. Den vita snön lyser upp de gråa och ganska ljusfattiga dagarna eftersom snön reflekterar det naturliga februariljuset. Nyfallen snö har ungefär samma reflektans (0,8) som ett vitt papper, dvs den vita ytan återkastar 80 % av ljuset. Helt plötsligt kommer alltså en hel del av ljuset underifrån och inte bara från solen och himlen som vi är vana vid i Skåne. En effekt är att ljuset utomhus blir mer enhetligt och jämnt fördelat ungefär som ett rum med lysande tak och golv. Mer dagsljus studsar dessutom vidare in i rummen tack vare den ljusa markytan.

bild_1046
9 februari 2017 – första omgången februarisnö som låg kvar ovanligt länge och dagen var ca en timme kortare (soluppgång 7:44, solnedgång 17:00)

Detta fick mig att fundera på betydelsen av ljusets riktning – om det kommer uppifrån eller nerifrån – och hur det kan påverka stämningen i ett rum. Ett enhetligt ljus kan vara ganska ointressant och stämningssänkande i vissa sammanhang, som t ex en typisk skolmatsal eller lunchrestaurang, men behagligt och lugnande i andra, t ex utställningsrummet med indirekt takljus och vita väggar med tavlor eller skulpturer. Ljusets spridning, riktning och mängden ljus samt materialytornas struktur och färg har tveklöst stor betydelse för upplevelsen av en miljö. Men även människors förväntningar, erfarenheter och ljuspreferens (t ex ljusfärg och ljusstyrka). Och vilken aktivitet som pågår förstås. På en restaurang eller hemma vid matbordet med gäster och familj uppskattar många av oss, medvetet eller omedvetet, särskilda ljuskvaliteter.  Gärna varmt sken från ljuskällor på bordet eller hängande från taket ungefär 50–60 cm över bordsytan. Ljuskällor på bordet kan vara levande ljus, bordslampor med elektisk belysning eller till och med fotogenlampor som jag senast såg på en nyöppnad restaurang i hemstaden Lund (jag sparar miljöaspekterna kopplade till olika ljuskällor till ett annat tillfälle). Med rätt ljussättning vid bordet blir maten godare och sällskapet gladare. Ingen vill bli bländad, färgerna på tallriken ska gå att urskilja och vi vill se de glada ansiktena runt bordet. Då duger inget allmänljus från högt sittande ljusarmaturer i taket som ger konstiga skuggor under hakan och näsan. Om bordsytan dessutom är ljus eller har en vit duk är fördelen att de reflekterar ljuset upp i ansiktet. Precis som den nyfallna snön en februaridag i Skåne.

bild_1044
Stämningsfullt varmt ljus som kommer underifrån

 

bild_1042
Kusamas överraskande prickar på Moderna Museet i augusti 2016

Nu i februari när morgonnivåerna av pigghetshormonet kortisol börjar stiga och ljuset återvänder är det lättare att planera framtida sommarledighet. Detta inlägg vänder sig till gångtokiga låglandsvandrare som jag, t ex de som vill ha tips på egensnickrade rutter för snabba fötter med lätt packning, övernattningsställen med säng och stadig frukost. Det finns säkert några som har gjort liknande vandringar och har goda råd till mig.

En dröm sedan några år är att ta dagsetapper längs Skåneleden och övernatta på hotell, vandrarhem eller i campingstuga. Om allt går som planerat inträffar detta i sommar – fast i norra Tyskland. Vi tar oss från Lund till Waren/Müritz nästan halvvägs till Berlin. På land till fots och med färja över Östersjön från Trelleborg till Rostock (med ett litet undantag – buss en halvtimme från Lund till Torups bokskog där 9-dagarsvandringen inleds).

Så här ser resplanen ut (en av oss går raskt medan den andra springer i ultramaraton-tempo och kommer därför fram lite tidigare till dagsmålet):

Dag 1: Lund – hållplats Holmeja väg 108 (direktbuss 165 mot Svedala).
Torup – Trelleborg (29 + 5 km längs Skåneleden Nord till Syd nr 2, övernattning i Trelleborg).

Dag 2: Trelleborg – Rostock (färja 6 timmar, ca 8 km till övernattningsställe i Rostock).

Dag 3: Rostock – Schwaan (22 km, övernattning på campingställe i Schwaan) .

Dag 4: Schwaan – Mistrof – Lüssow – Güstrow (25 km, övernattning två nätter i Güstrow. Ett alternativ är att gå via Bütsow men det blir en betydligt längre sträcka).

Dag 5: Güstrow (vilodag).

Dag 6: Güstrow – Lalendorf – Raden – Görzhausen – Karstorf – Schorssow (35,6 km, övernattning i Seeschloss Schorssow). Från Raden gick vandringen igenom Mecklenburgische Schweiz und Kummerower naturpark.

Dag 7: Schorssow – Dahmen – Ulrichshusen –Hinrichshagen – Waren/ Müritz (knappt 30 km, övernattning tre nätter i Waren/ Mürits).

Dag 8: Waren/Müritz (vilodag).

Dag 9: Waren/Müritz (25,6 km, halvmarathonlopp i Müritz nationalpark).

Dag 10: Hemfärd (efter ca 160 km till fots + halvmara) från Waren/ Müritz med tåg till Rostock, färja till Trelleborg och tåg till Lund.

Recension av sträckans terräng, natur och kulturbygd kommer i slutet av sommaren.