arkiv

Månadsarkiv: april 2012

Odlingsstatus i växthus och lådor

29 april, 2012
odling
Lämna en kommentar

Det har gått en vecka sedan utplantering av de förkultiverade grödorna. Veckan var blåsig med en del regn och mellan 10 och 15 grader i luften på dagarna. Sockerärtsplantorna ser ut som slagna hjältar på marken – knockade av vinden men redo att resa sig och börja klättra på det flätade pilstödet så snart vindarna avtar och när värmen kommer. Det verkar finnas liv i åtminstone några fänkålsplantor (tur att jag sådde mer fänkål förra helgen). Mangolden verkar tuff och kommer nog att överleva precis som squashplantorna. Solrosorna står fortfarande upprätta vid planket.


Tomatplantor i växthuset, 6 veckor sedan frösådd

I den skyddade miljön i växthuset mår tomaterna i alla fall utmärkt. Alla chiliplantor planterades om i eftermiddags i stora krukor fyllda med ekologisk E-jord. I år överger jag U-jorden. I 50 liter U-jord har man tillsatt i huvudsak naturgödsel (10 kg) men även en del NPK, dvs handelsgödsel (1,5 kg). I E-jorden har man däremor enbart tillsatt naturlig växtnäring: 10 kg hönsgödsel, 2 kg kalkstensmjöl, 2 kg dolomitmjöl, 0,5 kg tångmjöl och 0,5 kg gips. Tången bidrar med extra spårämnen och gipsen med svavel. Ska bli spännande att se om chiliplantorna kan prestera lika bra i E-jorden som förra årets plantor i U-jord. En flaska Biobact med flytande växtnäring finns annars nära till hands.


Chiliplantor i växthuset, 6 veckor sedan frösådd

Tomma boställen

26 april, 2012
odling
2 kommentarer


Fjärilsholk i förgrunden

Det är lite frustrerande att se humlor på tomten som tydligt söker ett boställe men inte hittar (eller underkänner) de fina holkarna. Jag har till och med lagt in lite lösull av glasfiber på botten som jag minns att biologen Anna rekommenderade. Beror det på placeringen? Jag har flyttat en av humleholkarna från planket till baksidan av förrådet. Fladdermusholken har jag dessutom flyttat högre upp för att den ska bli lättare att hitta. En lämplig placering är på 2–4 meters höjd i söderläge enligt Naturskyddsföreningen. Hittade fler bra instruktioner för placeringen av fladdermusholkar på Naturhistoriska riksmuseets hemsida. Det är alltid tragiskt med tomma bostäder när det är bostadsbrist.


Nederst en humleholk och överst en fladdermusholk

Dorma 9132 vs Assa C2002

23 april, 2012
mätning & uppföljning
7 kommentarer


Assa C2002


Dorma 9132

Låset i entrédörren har bytts ut för andra gången! Samma problem som förra gången. Tryckkolven eller fallregeln som den också kallas fastnar och dörren måste låsas med nyckel eller vred för att hållas stängd. Det är känt att Assa har haft problem med sina C2002 lås. Men Assa ställer upp med snabb service och skickar nya lås – varje gång. Tydligen gjordes en större förbättring i september men vi chansar inte längre utan har istället valt ett lås från Dorma. Dorma 9132 känns mer rejält och låssmeden har enbart bra erfarenheter av Dormas lås. Vredet kan kopplas bort via knapp och det återkopplas automatiskt när man låser upp. Assa har samma funktion. Den tydligaste synliga skillnaden är att Dormas lås har en hakregel som fälls ut och går neråt när dörren ska låsas medan Assas går uppåt. Låsljudet är annorlunda. Dorma låser med eftertryck och Assa låter lite spädare.


Dormas slutbleck är något smalare än Assas och får plats utan att karmen behöver anpassas

Idealisk dag för utplantering

22 april, 2012
odling
Lämna en kommentar


Den mest tacksamma grödan är nog sockerärt. Hoppas att den kommer att trivas vid det nyinköpta klätterstödet av pil (som den händige och tålmodige lätt gör själv). Sorten heter ”Carouby de Mausanne” från Runåbergs fröer

Igår kom alla förkultiverade plantor ner i jorden, en del i planteringsrabatter och några i odlingslådorna. I år fuskade jag och hoppade över omplanteringsstadiet, dvs flytta över plantorna till kärl med näringsrik jord för att stimulera rötter och ge mer plats för växterna. Min gröna bibel (Starta från frö av Nancy Bubel) har lärt mig att experimenterandet är en självklar del i ett odlingsprojekt. Annars har jag följt bokens stegvisa instruktioner från groning till utplantering.


Squashplantorna planteras i år i en av odlingslådorna. Förra årets plats vid planket var alldeles för skuggig och lerig. Squash är en solälskande växt som förmodligen har bättre förutsättningar att ge rik skörd i den solexponerade odlingslådan med näringsrik mulljord

Det räckte med ca tre timmar under gårdagen för både sådd, utsättning av plantor flyttning av spaljé och ny frösådd i växthuset (nysådd av mer basilika och fler solrosor eftersom några bröts vid utplanteringen). Jorden var förberedd sedan en vecka och temperaturen i jorden verkade bra. En av fördelarna med upphöjda planteringsbäddar/odlingslådor är att jorden värms upp snabbare. I år satte jag planteringsraderna lite tätare. Dagen var perfekt – ganska varm (14 grader) med lätt duggregn emellanåt. Blomsterkrassens fröer har legat i vatten över natten och kom ner i jorden vid spaljén för en timme sedan.

Plågade plantor ute i vinden

19 april, 2012
odling
Lämna en kommentar


Squash- och solrosplantorna är färdiga för utplantering men först måste de härdas, dvs vänja sig vid vind och UV-strålning som tillvaron i växthuset är helt befriad från. Vårvinden är fortfarande stark och byig. Platsen för härdning måste därför väljas med omsorg. Man vill ju slippa brutna stjälkar. Låg utomhustemperatur är inte lika allvarligt för de tidiga plantorna. Hoppas kunna plantera ut dem till helgen och frigöra odlingskärlen för sådd av fler grönsaker.

En torr kallvind med returglas

17 april, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar


På vindsbjälklaget ligger 50 cm lösullisolering – InsulSafe. Ca 70 % består av återvunna glasflaskor (InsulSafe). Dessutom lokalt producerat i Isovers fabrik i Billesholm utanför Bjuv i nordvästra Skåne. På bilden syns solvärmeslingan, avloppsluftaren, skorstenen till kaminen, antennkabel och belysningskabel i gröna skyddsrör

Då var det dags för den årliga inspektionen av vinden. Villa Trift 3.0 har en vind med begränsad ventilation för att förhindra kondensproblem som ofta uppstår på kalla välisolerade vindar. Fuktproblem kan inträffa kalla klara nätter när fuktig uteluft kommer in genom en traditionellt ventilerad takfot eller när fuktig inneluft läcker upp på vinden genom otätheter. När den fuktiga luften träffar den nedkylda undersidan av den papptäckta råsponten eller motsvarande underlagstak bildas kondens. Taktäckningsmaterialet och underlagstaket har lägre temperatur än uteluften pga värmeutstrålningen mot den kalla klara himlen. Lösningen är att antingen begränsa ventilationen på vinden eller höja temperaturen på underlagstaket genom att lägga 5–10 cm isolering under takpappen. Ett annat alternativ är att installera en fuktstyrd fläkt som ventilerar bort överskottsfukt.

I gamla hus med 10–15 cm vindsisolering och en varm skorstensstock blir temperaturen på vinden inte lika låg som på nya välisolerade vindar. Men när vinden tilläggsisoleras och värmesystemet förändras, t ex när fjärrvärme eller värmepump ersätter eldning i panna, finns risk för kondens på vinden. Särskilt om vindsbjälklaget saknar ett lufttätt skikt. Jag har själv varit på vinden till ett hus som anslutits till fjärrvärme där det bokstavligen droppar från undersidan av råsponten! Det finns flera forskningsrapporter om kalla vindar och läs gärna boken Vandrande fukt. Strålande värme av Carl-Eric Hagentoft.


Ventilgallret ovanför vindsluckan är stängt men finns där för säkerhets skull ifall fukt från t ex läckage skulle behöva ventileras bort

Den enkla dörren på gavelspetsen är en inspektionslucka till vinden. Jag valde en utvändig lucka istället för en invändig för att slippa perforera vindsbjälklagets tätskikt. En invändig vindslucka är dessutom ofta en fuktrisk under byggtiden. En invändig lucka måste tätas direkt och hållas stängd under hela byggtiden för att undvika att fuktig byggluft strömmar upp på vinden. Nedanför luckan på taket finns taksteg för att underlätta inspektion av kallvinden.


Det är inte helt lätt att inspektera runt takfönstret eftersom ljusschaktets väggar är isolerade med stenullsmattor

Vinden var som jag hoppades helt torr. Den såg likadan ut som vid slutbesiktningen för ca två år sedan (26 maj 2010). Inga oroande mörka partier eller tecken på läckage i det 2 mm tjocka underlagstaket av  sammanlimmade pappskikt eller på takstolarna. Jag tror att det är en stor fördel med ett diffusionsöppet underlagstak. Det enda jag behövde fixa var att byta glödlampa. Istället för en traditionell klar 60-watt glödlampa som numera inte får säljas sitter där en 11-watt lågenergilampa.

Transparenta solskydd av ETFE och kväve i Media TIC

13 april, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar


Luftfyllda solskydd av ETFE (ethylen tetrafluorethylen) som en extra hud utanpå stålskelettet

Media TIC i Barcelona är en 38 meter hög kubisk byggnad med säregen exteriör i 9 våningar. Jag har aldrig sett något liknande. Ihåliga kuddar av plast täcker en ljusgrön stålkonstruktion som fylls med kvävgas och fungerar som solskydd för att minska behovet av aktiv kylning.


På sydvästfasaden till vänster fylls de vertikala plastkanalerna av kvävgas. Sydöstfasaden till höger är täckt av luftfyllda plastlinser eller plastkuddar. En kudde innehåller tre lager plast och två fack som reglerar solljusinsläppet. Det innersta plastlagret i den trekantsformade plastkudden är helt genomskinlig, mellanlagret och det yttersta lagret har både genomskinliga och halvgenomskinliga partier. Beroende på vilket fack som är luftfyllt blir hela plastbubblan helt eller halvt transparent

Alla fasader har olika uttryck och utformade med hänsyn till väderstrecken och behovet av solskydd. När solskyddsfunktionen med kvävgas är aktiverad är solfaktorn så låg som 0,10, dvs endast 10 % av solvärmen passerar. En mellangrå screenmarkis har ungefär samma solfaktor. Tyvärr såg jag bara byggnaden från utsidan eftersom verksamheten hade påskstängt. Media TIC innehåller både kontor och publika undervisningslokaler. Nästa gång jag är på besök är det förhoppningsvis möjligt att uppleva byggnaden inifrån och se ut genom plastbubblorna. Adressen är korsningen Sancho de Àvila och Roc Boronat. Absolut värt ett besök om man är intresserad av det senaste inom hållbart byggande!

Jag hittar inga uppmätta eller beräknade siffror för energi- och miljöprestandan men vill ändå nämna några av projektets miljöanpassningsåtgärder (källa BZFC, dvs konsortiet som är exploatör i utvecklingsområdet):
– 20 % lägre kostnader för kylning tak vare solfiltret av ETFE,
– yttre solskydd i fasaden av ETFE, 2 500 m2, i kombination med områdets närkyla,
– solcellsmoduler och terrass på taket,
– regnvatteninsamling.

Byggnadsfakta
Byggnadshöjd: 38 m
Byggnadsarea: 16 000 m2 ovan mark i nio våningar och 7 100 m2 med 200 p-platser under mark
Lokalyta: 14 000 m2
Användning: undervisningslokaler och kontor

Diagonaler, soliga kvartershörn och kantfria övergångsställen

12 april, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Är precis hemkommen från en varm påskvecka med familjen i Barcelona. Upplevde nya sidor av den moderna urbana staden när jag gå-tränade längs havet till klubbmusik från närradiokanalen Maxima FM – vardagstrivsel och hemkänsla. Den fyra kilometer långa strandanläggningen är en given favoritplats. Andra favoritinslag i stadens typiska rutnätslayout är:
– de diagonala gröna avenyerna för gena förflyttningar,
– de breda kantfria övergångsställena som förenklar för skejtare, barnvagnar, rullstolar och snabbfotade,
– kvarterens fasade hörn mot gatan som formar generösa öppna ytor för källsortering, parkering och coffe-shops.


Utsikt från La Pedrera (Casa Milà) i stadsdelen Eixample till vänster och MACBA till höger (museet för modern samtida konst) ritat av Richard Meier 1996

I Barcelona är det lätt att ta sig fram till fots. Aldrig någon besvärande trängsel på de breda trottoarerna. Tillgängligheten för cyklister har jag ingen erfarenhet av eftersom jag forfarande inte har hyrt cykel trots tre besök. Har man bråttom eller ska förflytta sig längre sträckor finns tillgång till stiliga spårvagnar. När det är dags för en paus är det aldrig långt till en plats i solen även om kvarteren i stadsdelen Eixample är drygt 100 meter långa. Byggnaderna är inte högre än att solen når ner på gatan mellan kvarteren. I den urpsrungliga planen från 1859 av Cerdà var byggnaderna i flera kvarter hälften så höga. Men när det gäller den privata boendemiljön i Eixample saknas flera självklara kvaliteter, t ex gröna gemensamma gårdar med användbara friytor och direkt dagsljus till alla sovrum i de djupa ensidiga lägenheterna.


Synliga OSB-skivor i undertak och på väggarna inomhus i det kommunala sportcentrumet vid Zoo

Konstfulla byggnadsverk och modern byggnadsdesign finns överallt. Jag passerade av en tillfällighet verk av Richardo Bofill och Rafael Moneo på väg till området Poble Nou. Båda är kända i Sverige för Södra station 1991 respektive Moderna museet 1998 i Stockholm. Poble Nou är i ständig förnyelse och vid Placa de les Glòries Catalanes reser sig det kulörta landmärket av Jean Nouvel, Torre Agbar. Ett av de senaste tillskotten är energieffektiva Media TIC av spanska kontoret Cloud 9 som belönades med priset World Building of the Year 2011 vid World Architecture Festival (WAF) som hålls varje år i Barcelona. Enligt juryn ett bra exempel på hållbar arkitektur som symboliserar det växande miljötänkandet i Barcelona. Mer om Media TIC i nästa inlägg…


Offenlig konst längs stranden

Fler miljöklassningssystem på väg

4 april, 2012
miljöklassning
Lämna en kommentar

Den här bloggen är både en projektblogg och en temablogg. Jag berättar om erfarenheter från projektet Villa Trift 3.0 (landets första miljöklassade bostad enligt Miljöbyggnad), ger exempel på miljöklassade byggnadsprojekt, delar med mig av tankar kring en hållbar livsstil och ett miljöanpassat boende.

Det senaste på miljömärkningsfronten är två CEEQUAL-certifierade väg- och anläggningsprojekt. Skanska är först med att certifiera två väg- och anläggningsprojekt i Sverige enligt det brittiska systemet CEEQUAL som lanserades i januari 2011. Den ena projektet är utbyggnaden av trafikplatsen Järagård vid Jönköping och det andra är Å-kvartren i Lomma hamn. Syftet med märkningen är att bidra till ökad hållbarhet i väg- och anläggningsarbeten. I systemet bedöms:
1. projektstrategi
2. projektledning (miljöledningssystem)
3. påverkan på människor och relationen med lokalsamhället
4. markanvändning och landskapsfrågor
5. bevarande och kulturmiljön
6. ekologi och biologisk mångfald
7. vattenmiljön
8. resursanvändning (LCA)
9. transporter i samband med anläggningsarbeten

En annan nyhet som jag läste om i senaste numret av Bygg & Teknik (nr 2, 2012) är att EU håller på att utveckla ett eget miljöklassningssystem för i första hand kontorsbyggnader som bygger på indikatorer i redan framtagna och etablerade klassningssystem LEED, BREEAM, DGNB m fl. Systemet kallas Open-House och innehåller fem kategorier miljöaspekter, sociala och ekonomiska aspekter samt tekniska lösningar, processkvalitet och byggnaden lokalisering. Idag ingår 56 indikatorer med underindikatorer. Ett ganska omfattande system med andra ord om man jämför med Miljöbyggnads 15 indikatorer för nybyggnad. I år pilotklassas 68 byggnader runt om i Europa. Läs mer på Open-House hemsida.

Håll utkik i slutet av augusti efter min reseberättelse från världens första miljöklassade stadsdel, Media City i Manchester. Studiebesök och intervjuer planeras för fullt. Redan nu har kontakter etablerats med olika intressenter. Spännande!

Bara små garantifel i Villa Trift 3.0

3 april, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar

Härom veckan kom ett brev från Gar-Bo med information och erbjudande om en frivillig garantibesiktning eller tvåårsbesiktning. Priset för en besiktning av ett hus i vår storlek och prisklass är 7 600 kr (priset följer försäkringssumman i byggfelsförsäkringen). Vid besiktningstillfället undersöks vilka fel som inträffat under reklamationstiden, dvs två år från godkänd slutbesiktningen. Men en garantibesiktning känns inte nödvändig för vår del eftersom totalentreprenören och leverantörerna har varit hjälpsamma och ersatt skadade byggvaror. Entreprenören har ett lagstadgat felansvar för sina arbeten under reklamationstiden. Ansvaret omfattar enbart nya fel som har uppstått efter slutbesiktningen. Man får inte ta upp kvartstående punkter från slutbesiktningen (dessa fel ska i bästa fall redan vara åtgärdade). Det vore intressant att se statistik över hur många tvåårsfel som upptäcks och rapporteras i nybyggda hus.


Skadad originaldörr till vänster och ny dörr med mer rundad glasningslist till höger

Ett av våra anmälda fel var en av ytterdörrarna som leverantören Dooria ersatte förra veckan. Anledningen var en fuktskada som orsakat sprickbildning i färgen pga glasningslistens utformning. Den nya dörren har produktutvecklats och listen har bland annat fått en mer avrinningsvänlig profil som hindrar vattnet från att står kvar. Därför är det bra att påpeka fel och dålig funktionalitet för tillverkarna. Det handlar om hänsyn till både miljön och kommande kunder som ska slippa samma. Kvalitetsbrister och dåliga produkter bidrar till onödig resursförbrukning, utsläpp i samband med tillverkningen och meningslöst avfall. Tack Dooria!

Andra åtgärdade mindre fel under tvåårstiden:
– plusflödesventiler i sparblandare som inte återfjädrar (åtgärd: ny fjäder och gängtejp runt spännskruven för bättre återfjädring)
– limmad dörrtröskel som spruckigt pga av rörelser i parkettgolvet (åtgärd: montage med skruv istället för lim)
– svårstängd förrådsdörr (åtgärd: dörrbladet hyvlades ner några mm)
– tryckkolv som fastnat i två st ASSA C2002 (Åtgärd: byte till nya lås men samma modell)
– ringknapp som slutade fungera pga av fuktinträngning (mjukfog vid mellan vägg och knapp)

I slutet av maj är det två år sedan inflyttning i Villa Trift 3.0. Sammanfattningsvis har vi bara råkat ut för mindre fel de första två åren och haft tur med leverantörerna som tagit sitt ansvar. Det är skönt att t ex ha sluppit allvarliga brister och fel i radiatorsystemet och energianläggningen.