Jämför med fotot i tidigare inlägg (fotot ovan är taget en vecka senare)
Pak choi, eller sellerikål som den också kallas, är ätmogen och krispig. Sorten heter ‘Joi Choi’. Nu gäller det bara att hitta olika recept för variationens skull. Alla typer av gröna bladgrönsaker tillhör mina favoriter på middagsbordet, wokad eller i pastarätter. Två skördar verkar inte omöjligt i år…
Riklig skörd tack vare både värme och regn. Njöt av 25 grader sista dagen i maj
Förra veckan genomförde Utmaning hållbart Lund för andra året i rad sitt festivalarrangemang ”Planet Lund”. Förra årets breda tema var Hållbarhet och i år var det Stadsodling. Jag var en av 150 deltagare på fredagens kunskapsdag om stadsodling.
Flera lokala odlingsprojekt presenterades men även det sociala företaget Stadsjord i Göteborg som drivs av Niklas Wennberg. Biologen Anna Sofia Persson är vass på vildbin (både solitära vildbin och humlor som är sociala vildbin). Jag har tidigare fått många bra tips av Anna inför mina egna biprojekt. Projektet Ett grönare Lund är finansierat av Allmänna arvsfonden och drivs av ABC och LKF (Lunds kommunala fastighetsbolag) gemensamt. I korthet handlar det om stadsodling som metod i en demokrati- och ungdomsatsning på Linero. Vi i får se om det kan leda till bestående förändringar. Projektmedlen räcker till och med 2014 och därefter är det upp till LKF.
Efter en wokad ekologisk utomhuslunch var det dags för workshops. Själv sprang jag mellan två av dem: Lönsam stadsodling med citybonden Niklas Wennberg och Snabbkurs i odling med kunniga deltagare från Holma folkhögskolas lundabaserade kurs i stadsodling. Karin Jansson avslutade med den dystra upplysningen att glömma giftfri odling. Inte ens ekologiska odlingar kan undvika gamla gifter i marken och gifter som finns i utomhusluften.
Om en halvtimme börjar seminariet om Vägen till ett giftfritt byggande. I dagsläget är flera ämnen förbjudna men bara över en viss haltgräns. Frågan är om vi någonsin kommer att få uppleva en giftfri byggsektor. Jag lekte med tanken att införa en giftfri dag i almanackan. Skulle det gå att avstå från tveksamma kemiska ämnen eller vistas på ställen där det finns tveksamma ämnen en hel dag? Tror inte det…
Snart är maj månad slut som är min absoluta favortimånad. En pålitlig vän som aldrig sviker: vädret är för det mesta bra, knoppar på buskar och slår alltid ut, direktsådda och förgrodda plantor ger löfte om rika skördar. Dagens inlägg blir därför ett bildreportage med höjdpunkterna i maj på Skördevägen 20.
I förgrunden har sockerärterna kommit upp en vecka efter efter direktsådd
Den asiatiska Pak Choi-kålen förkultiverades och har överträffat alla mina förväntningar. Måste ha prickat in den optimala utplanteringsdagen. Provwookade första exemplaret åtta veckor efter sådd. Enda oron är kålfjärilarna som gillar den lika mycket som jag
I växthuset samsas koriander med chili och tomater
I mitten av maj blommar häggmispeln som solitärer och i häcken. Senare kommer bären, ätliga för människor och djur
Skördevägen är som vackras i maj tack vare grannarnas stora rikblommande körsbärsträd. Men nöjet är kort. Efter knappt en vecka är i stället gatan vackert rosafärgad av alla nedfallna blomblad. I bakgrunden till vänster har asktädet slagit ut. Avenboken väster om huset är trädgårdens enda bevarade träd från tiden före december 2009 när tomten var en vändplats
Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.
17. Nyboderskoles Multisal 2006
BBP Arkitekter. Byggnad och gatuorienterad bollplan placerad på en 700 m2 stor bunker anlagd av tyskarna under andra världskriget.
18. Infill på Stokhusgade 4b 2007
Holscher Arkitekter. Prisbelönat infillprojekt, 7-vånings bostadshus med en fasadbredd på bara 7 meter.
Infill på Stokhusgade
19. Sölvgadeskole 2011
C F Möller. Ombyggnad och tillbyggnad. Lågenergiklass 2 (energianvändningen överstiger inte 68 kWh/m2 år). Årskurs 0-9.
Mina intryck: Formspråket överraskar. Enligt beskrivningar på Copenhagen X är dessutom interiören okonventionell. Får ta mig hit en vardag när skolan är öppen…
Sölvgadeskolen
20. Tietgens Aergrelse 2010
Tony Fretton. Internationellt känd arkitekt som ritat en byggnad med lokaler och bostäder mittemot Marmorkyrkan. Tomten på 200 m2 ligger i en kulturhistoriskt känslig miljö och kraven var höga på den arkitektoniska utformningen. Läs mer på Copenhagen X http://www.dac.dk/en/dac-life/copenhagen-x-gallery/realized-projects/tietgens-aergrelse/
Byggnaden var gåturens sista planerade stopp men hit kom vi aldrig pga av ett reserverat bord som väntade i Vesterbro. Ser fram emot att se byggnaden en annan gång. Kanske startpunkten för en ny gåtur när det är dags att utforska andra spännande stadsdelar. Köpenhamn bjuder på sevärda projekt överallt och planering pågår hela tiden.
Gåturen är 1,5 mil lång och tar ca 6 tim med ungefär 10 minuters uppehåll vid varje hållpunkt. Gåturen finns utlagd på Google Maps.
Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.
16. Fyrtårnet 2007
Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma. 48 meter högt bostadshus klätt med skiffer precis som taken på de gamla grannhusen
Mina intryck: Superstiligt! Här finns till skillnad från Charlottehaven som är ritad av samma arkitektkontor ljusa fönstersnickerier som lyser upp den mörka skifferfasaden. Ett stilfullt och modernt landmärke men ändå anpassat till miljön runt omkring. Hann tyvärr bara se byggnaden på avstånd. Nästa gång tänker jag uppleva den på nära håll och se hur byggnadens bottenvåning samspelar med gatan, hur entréerna är placerade osv.
Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.
FN-huset syns till vänster om det gigantiska kryssningsfartyget som precis har passerat
14. FN Byen 2013
3XN (strukturplan och FN Byen), Kim Utzon (hotel). FNs danska verksamheter samlas i ett regionalt centrum här på piren Marmormolen. Steven Holl har ritat den kommande broförbindelsen (samma arkitekt som har ritat Chiasma i Helsingfors). Så småningom kommer bostäder att uppföras mot Nordhavnbassängen och lokalbyggnader längs den södra sidan av piren. Miljöprofilen i FN-huset är ambitiös med solceller och solfångare på taket och ett ljust reflekterande papptak med vegetabiliska komponenter. Det vita taket sänker temperaturen till max 45 grader vid taket för att minska behovet av kylning inomhus. Huset är utformat för högsta energiklass 1 (max 50 kWh/m2 år). Fler exempel på miljöanpassningsåtgärder: frikyla med havsvatten, regnvatteninsamling (regnvatten blir spolvatten i toaletterna eftersom det egentligen är ganska dumt att använda rent dricksvatten för toalettspolning) och golvmattor av återvunnet material. Läs mer om FN Byen här i Sydsvenskans artikel.
Mina intryck: Det stjärnformade FN-huset är ett miljömässigt kraftpaket. Tänk om solanläggningarna på taket hade varit ännu mer synliga på avstånd med glittriga reflexer soliga dagar? Men idag är det svårt att avgöra hur mycket av byggnaden som kommer att synas på håll. När Nordhavn är färdigbyggt finns här bostäder för 40 000 människor och arbetsplatser för lika många. Med andra ord kommer en hel del byggnader att uppföras under en längre tid. Nordhavn planeras tack och lov efter helt andra stadsbyggnadsprinciper än Örestad som planerades på 90-talet. Istället för storskaligheten i Örestad ska Nordhavn få en småskalig intimare prägel med ett myllrande folkliv, dvs planeringsinslag som känns igen från hållbara stadsvisioner även i Sverige. År 2050 när området är fullt utbyggt vet vi hur det blev…
Baksidan av FN-huset där man anar solenergiapplikationerna på taket. I framtiden kommer bostadshus uppföras på materialupplaget i förgrunden
15. Zinkhuset 2008
Holsö Arkitekter. 60 lyxlägenheter på Amerika Plads med fasadmaterial av zink.
Mina intryck: Folktom och steril utemiljö – stor kontrast mot vitala Superkilen som vi såg i början av gåturen. Den stora kvaliteten i närmiljön är blandningen av gammalt och nytt och de stiliga segelbåtarna vid kajen.
Saknar välkomnande bostadsentréer på de moderna flerbostadshusen i fonden och till vänster
Snygg grafik med den veckade zinkplåten
Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.
13. Charlottehaven 2001 (etapp 1), 2004 (etapp 2)
Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma. Bostadskvarter med 178 lägenheter och 44 servicelägenheter, servicecenter och förskola.
Mina intryck: Här är det stora mått som gäller. Gården är som längst ca 150 m och en fotbollsplan skulle lätt rymmas på gården. Men markplaneringen med upphöjda gräsytor och kantstöd av stål är dessvärre inte särskilt bollvänlig. Gissar att gården kommer bäst till sin rätt i slutet på sommaren när all olika sorters gräs har blivit höga. Saknar de ljusa accenterna på de mörka exteriörerna. Trots att ljuset når ner på större delen av gården känns den mörk. Restaurangen har en superfin terrass med västerläge. Vilken tillgång för de boende!
Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.
Vuggestuen Akvariet på Naestvedgade
11. Vuggestuen Akvariet 2005
Arkitekt Dorte Mandrup. Förskolebyggnad på Naestvedgade 3 i flera plan med takterrass och brant takfall.
Mina intryck: Elegant byggnad men gården var låst! (Jämför med den publika lösningen på gåturens första stopp, Guldberg Byplads.) Förskolor i flera våningar är inte särskilt vanliga i Sverige. Men vid förtätning måste man tänka flera våningar för att hushålla med marken. Ett annat alternativ är mångfunktionella byggnader. Om det finns tillräckligt med utrymme på bottenvåningen kan förskolan placeras i markplan och andra verksamheter eller bostäder ovanför.
Vuggestuen Akvariet på Naestvedgade
12. Vuggestue 2005
Arkitekt Dorte Mandrup. En lägre byggnad med hänsyn till grannarna. Det ursprungliga förslaget var en byggnad i fyra våningar. Byggnaden är helt gatuorienterad med fasadlivet i kvartersgräns till skillnad från förskolan Akvariet som är indragen från gatan. Men här är byggnadsmiljön tät kvartersstad istället för halvtät småhusbebyggelse. Från gatan syns rampen upp till gården på taket som är en integrerad del av byggnaden. Fasadmaterialet är delvis av kanalplast (förmodligen ouppvärmt förråd innanför). Tyvärr tål kanalplasten inte klottersanering. Byggnaden fick kommunens årliga utmärkelse för att den fungerar bra är och arkitektoniskt unik.
Mina intryck: Solljuset i bostäder och på friytor är en viktig må-bra-faktor. Jag har full förståelse för grannarnas synpunkter på byggnadshöjden. Kvarteret är inte mer än ca 40 m djupt och kringbyggt av 5–6 våningshus. Hade förskolan legat i en lika hög byggnad skulle solstrålarna varken träffa gården eller nå lägenheterna på bottenvåningen. Gården är uppskattningsvis 15–20 meter bred, dvs ungefär samma mått som byggnadshöjden på de befintliga husen. För att en kringbyggd gård ska få 5 timmars sammanlagd soltid vid höst- och vårdagjämning på denna breddgrad (55,7° N) krävs att gårdens bredd är åtminstone tre gånger större än byggnadshöjden (ur Byggekologi 2004). Men solen är inte bara en välsignelse. Oskuggade stora glaspartier utan utvändiga solskydd ger ofta höga inomhustemperaturer sommartid. Jag läste att här finns komfortproblem både vinter- och sommartid pga av de stora glaspartierna.
Vuggestuen på Krausevej
Fortsättning på tidigare inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.
9. Skatepark 2011
Nordarch och Bisgaard Landskap. En skatebana på 4 500 m2.
10. Rigshospitalet 1960-talet och 2017
3XN, Aarhus Arkitekterne, Nickl & Partner Architecten har gemensamt ritat tillbyggnaden, den norra flygeln. Bygget är beräknat att pågå till 2017.
Det blir en kort paus i gåturen i Nörrebro/Österbro. Just nu händer mycket i odlingsträdgården.
Den första chiliblomman 12 veckor efter sådd. Att odla chili kräver tålamod men belöningen är het
I söndags planterades fänkål och Pak Choi ut i odlingslådorna. Dagen efter kom ca 6 mm regn som på beställning
kirans blogg 
