arkiv

Etikettarkiv: Villa Trift 3.0

Bild-443
Solrosen – just nu kung i trädgården på Skördevägen 20 i Lund

Vill du
– spara pengar på lång sikt,
– minska ditt klimatavtryck,
– värna din hälsa och vår miljö?

Tisdag 8 oktober tipsar jag om vad småhusägare och egnahemsbyggare kan tänka på inför en ombyggnad eller nybyggnad. Mitt eget hus, Villa Trift 3.0 i Lund, är den första miljöklassade bostaden enligt systemet Miljöbyggnad och Sydsvenskan Nybyggt följde hela bygget i en serie med elva artiklar. I föredraget delar jag med mig av mina erfarenheter både som byggherre och arkitekt med miljöinriktning.

Fortsättning på föregående inlägg.

I förra inlägget redogjorde jag för kostnaderna i samband med miljöklassningen av ett småhus (miljösamordning och avgifter till SGBC Sweden Green Building Council som ansvarar för certifiering och utveckling av systemet Miljöbyggnad). En mindre kostnad för obligatoriska mätningar tillkommer, se nedan.

Obligatoriska mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider inomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Radon, långtidsmätning under uppvärmningssäsongen, 2 provtagare (2011–2012) 625 kr
Summa 2 875 kr

Jag valde frivilligt att komplettera med fler mätningar på uppmaning av professor Jan Levin på Fenix Environmental i Umeå. Vill man veta inomhusmiljöns kvalitet är provtagning av radon, VOC, bensen (ingår i VOC-mätningen), formaldehyd och kväveoxid ett minimum, dvs samma provtagningar som gjordes i Boverkets rikstäckande undersökningen BETSI 2007-2008 (Byggnaders energiprestanda, tekniska status och innemiljö)

Frivilliga mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider utomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Kvävedioxider inomhus sommartid, 2 provtagare à 875 kr (sept 2011) 1 750 kr
Lättflyktiga organiska ämnen, TVOC, 1 provtagare (jan 2012) 2 500 kr
Formaldehyd, 1 provtagare (jan 2012) 1 125 kr
Ljudmätning – trafik och installationer (maj 2012) 12 056 kr
Summa 19 681 kr

Läs mer här om resultatet av innemiljömätningarna.

Bild-434
Provtagare för mätning av formaldehyd (modell UMEx)

Bild-435
VOC-mätning med passiv provtagare

Fortsättning på föregående inlägg. Frågor och svar:

Bild-385
De takintegrerade solfångarna i Villa Trift 3.0 i juni 2013. Samtigt som solen gör nytta på taket måste vi skydda rummen från övertemperaturer under soliga perioder. Räddningen är vertikala screenmarkiser som håller inomhustemperaturen under 24 grader. På sikt ska den klättrande vinrankan hjälpa till att avskärma solen

Kvar att önska?
Framdraget tappvarmvatten till tvättmaskinen för att kunna utnyttja solen maximalt under sommaren. Det händer ju att tappvattenuttaget varierar pga av att alla i hushållet inte är hemma och behöver duscha eller att vi diskar mindre än normalt. Då har vi överskott på varmvatten i tanken. Emellanåt förbrukar vi helt enkelt för lite varmvatten i förhållande till vad solen kan ge. Då hade det varit smart med en omkopplare i tvättmaskinen från enbart kallvattenanslutning till varmvattenanslutning. I traditionella tvättmaskiner värms normalt kallvatten upp av el till önskad tvättemperatur. Maskinen ska heller inte vara för stor, max 5 till 6 kg.

Det finns företag som numera tillverkar fjärrvärmeanslutna tvättmaskiner, läs mer här. Men ofta är dessa maskiner onödigt stora för privatbruk.

Fortsättning på föregående inlägg.

Är i Karlskrona och precis tillbaka från lugnt kvällsyogapass på Wellness Studio som varmt kan rekommenderas. Efter sju års yogaträning skulle man kunna tro att man behärskar grundpositionerna. Men på Gerdahallen i Lund har instruktörerna ingen möjlighet att korrigera runt 50 deltagare på ett yogapass. Därför passar jag alltid på när jag är på annan ort att klämma in lite yogaträning i en mindre studio. Oftast är det ett fåtal utövare och helt plötsligt blir det handpåläggning från instruktören för att uppnå den rätta vridningen eller fördjupa positionen. I love it! Ständig förbättring även om det är långt mellan gångerna. Med denna inledning från solhälsningar i yogastudion tänker jag glida över i annan praktisk soldyrkan.

Solvärmeanläggningen i Villa Trift 3.0 som installerades i april 2010 är den första anläggning jag har personlig erfarenhet av. Som arkitekt med miljöinriktning hade jag designat solenergilösningar till flera småhuskunder innan jag själv blev anläggningsägare. Ett par av kunderna valde vakuumrör. I andra uppdrag installerades eller planerades huset för plana solfångare. En av kunderna har installerat en tredje spännnade variant, ett sk dränerande system där värmebäraren är vanligt vatten. Solfångarna på taket töms på vätskan när systemet inte är i drift. Vätskan lagras tillfälligt i ett uppsamlingskärl i närheten av tanken. När solen strålar igen pumpas vätskan upp i solfångarna på taket. Systemet kräver ett noggrant utförande med självfall i solfångarna på taket och en något kraftigare solkretspump. Fördelen är att vätskan inte behöver glykol som gör värmebäraren frostsäker eftersom systemet töms automatiskt på vätska vid både överhettning, när solfångaren inte levererar någon värme och vid frysrisk. Men självdränerande system är än så länge inte lika vanlig som traditionella solfångarsystem. Läs mer om olika solvärmesystem här.

Bild-384
Den högtidliga avtäckningen i maj 2010. Det enda som återstod var täckplåten över framledning och returledning till solfångaren längst till höger

Jag fortsätter med några frågor och svar.

Några överraskningar när solvärmeanläggningen driftsattes?
Ett oväntat fenomen inträffade redan på hösten 2010. Upptäckte att solfångarna var delvis fyllda med imma på insidan av glaset. Jag ringde såklart återförsäljaren som lugnade mig. Det kan inträffa vid fuktig väderlek. Men solfångarlådan är inte helt tät så efter tag ventileras ånga ut.

Oro för överhettning som inträffar flera gånger under den varma sommarperioden?
Återförsäljaren säger att systemet klarar av överhettning ett tiotal gånger per år. Händer det för ofta bryts glykolblandningen ner vilket sliter på komponenter och ledningar. Bästa sättet att kontrollera vätskans tillstånd är att tappa ut en liten droppe genom en av ventilerna. Använd lackmuspapper för att kolla pH-värdet som inte ska sjunka under 7 eller titta på färgen som ska vara ljusrosa. Om vätskan är mörk och luktar är det dags att byta. Vid leveransen är pH-värdet mellan 9 och 10,5 den färdiga glykolblandningen Tyfocor. Jag har inte gjort det än med det rekommenderas med 3 till 5 års mellanrum. På att-göra-listan i sommar.

Minnesvärt?
Tillfredsställelsen att se solen ladda tanken första gången och premiärduscha i solvärmt vatten. Och än idag!

Bild-383Skickliga installatörer med erfarenhet av solvärmeanläggningar är helt nödvändigt. Till vänster Ismail från Solrike Energi och till höger Dan från Lundabygdens Rörservice

Bild-381
Villa Trift 3.0 är ett egenritat kataloghus som färdigställdes för tre år sedan i maj 2010

I helgen var Jacob på besök i Villa Trift 3.0 inför ett reportage om solvärme i tidningen Hus & Hem. Tänkte därför passa på att presentera vår solvärmeanläggning lite närmare på bloggen. Nedan följer en frågelista med de vanligaste frågorna som jag brukar få och mina svar.

Solvärme eller solel?
Verkningsgraden är bättre för solfångare som värmer tappvatten än för solceller som producerar el, ca 40 % respektive 12–15 %. Solfångare är alltså effektivare på att omvandla den instrålade solenergin till användbar energi. Men husets södervända takyta är planerad för framtida solceller när de har sjunkit i pris. Fick en offert förra året för en 20 m2 stor solelanläggning med takintegrerade solcellsmoduler av monokristallint kisel. Prisförslaget var runt 100 000 kr och den årliga elproduktionen beräknades till ca 2 500 kWh. Med 20 års avskrivningstid blir elpriset alldeles för högt, ca 3,50 kr/kWh. Men det händer mycket på solelfronten. I dagsläget kan mikroproducenter som är anslutna till Lunds Energis elnät sälja överskottsel till Lunds Energi för 1 kr/kWh.

Plana solfångare eller vakuumrör?
Hos oss föll valet på plana solfångare eftersom jag ville ha en takintegrerad lösning. Ett annat skäl var att de funnits på marknaden längre än vakuumrör. Det årliga energiutbytet för båda varianter är ungefär detsamma.

Varför solenergi?
Eftersom jag är arkitekt med miljöinriktning var det en självklarhet när jag byggde mitt eget hus att utnyttja solen både aktiv och passivt (solinstrålning genom fönstren). Energikällan är gratis, koldioxidneutral, förnybar och solfångarna har extremt låg miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv (dvs miljöpåverkan kopplad till utsläpp, resursförbrukning och avfall vid tillverkning, drift och kvittblivning när produkten tjänat ut).

Men kostnaden?
Även om investeringskostnaden är hög så är energipriset fast och den rörliga kostnaden är försumbar, ca 60 kr per år för solkretspumpens drifttid. Och är det någon som tror på sjunkande energipriser i framtiden?

Bild-295
20 januari 2013 fyllde solfångaren på 30-gradig värme i botten av tanken

Att tänka på vi planeringen av nybyggnad eller ombyggnad

  1. Solorientera huset för maximalt solenergiutbyte. 45 graders avvikelse från rakt söderläge minskar solutbytet med enbart ca 10 %. Även om du som fastighetsägare avstår från att installera solvärme idag är det kanske aktuellt för framtida fastighetsägare.
  2. En takvinkel mellan 25 och 45 grader är perfekt för en solvärmeanläggning.
  3. Håll den södervända takytan fri från takhuvar och skorstenar för att underlätta för installation av solfångare på taket.
  4. Planera för ett vattenburet värmesystem för störst flexibilitet och se till att det finns plats för en lämpligt placerad ackumulatortank.

Att tänka på vid installation av en solvärmeanläggning

  1. Välj en modell som är kvalitetsmärkt med t ex Solar Keymark.
  2. Välj en tillverkare med återförsäljare som kan ge lokal support.
  3. Välj en installatör som har erfarenhet av solvärmeinstallationer. Fråga tillverkaren om tips.

Mer fakta finns på Svensk solenergi

bild336
Solvärmekomponenterna finns i den kombinerade tvättstugan och teknikutrymmet. Från vänster i bild: ackumulatortanken, den isolerade solkretspumpen med framledning och returledning (den svarta lådan), 12 l förkopplingskärl och ett 40 l expansionskärl längst till höger ovanför korgarna. Det vita vägghängda skåpet mellan expansionskärlen är ventilationsaggregatet med en roterande värmeväxlare

Kort solfakta för Villa Trift 3.0
Hushållets storlek: 4-5 personer

Systemlösning: Kombisystem med solfångare kopplad till en ackumulatortank för både uppvärmning och tappvarmvatten

Solorientering: Långsida och takyta mot sydväst (42,5 graders avvikelse från rakt söder läge)

Solfångare: Plana takintegrerade solfångare

Total solfångararea: 6,9 m2, tre moduler à 2,3 m2

Modellbeteckning: Vitosol 200 F

Solenergiutbyte vid optimala förhållanden: 976 kWh per år

Tillverkare: Viessmann, tillverkade i Tyskland

Kvalitetsmärkning: Solar Keymark

Solvärmestöd: 7 320 kr (investeringsstödet är numera borttaget. I dagsläget finns endast möjlighet för befintliga hus att utnyttja ROT-avdraget)

Installationsår: Våren 2010 (nyproducerat småhus)

Installatör: Lundabygdens Rörservice

Byggentreprenör: ByggSpecialisten

Total faktisk kostnad för hela solvärmeanläggningen (solfångare, ackumulatortank, övrigt material för solvärmeanläggningen, arbetskostnad): 82 548 kr

Storlek acktank: 500 liter, 700 x 700 x 2000 mm (inkl isolering 45 mm på sidorna och 95 mm i toppen) Nordic Värmeberedare TBA500, 20 meter varmvattenslinga och 10 meter solslinga

Expansionskärl: Förkopplingskärl 12 liter (för att ångan ska svalna) + expansionskärl med gummiblåsa 40 liter

Värmebärare: Tyfocor G-LS (propylenglykol och vatten)

Solkretspump: 60 W, i drift ca 1 000 timmar per år

Energipris: 1,5 kr/kWh (beräknat årligt energiutbyte 2 400 kWh, investeringskostnad exkl acktank och med avdraget solvärmestöd, 4 % kalkylränta, avskrivningstid 20 år. Obs! Det finns anläggningar från 80-talet som fortfarande producerar värme. Det något höga priset beror på högre inköpspris är de billigaste varianterna på marknaden och den takintegrerade lösningen)

Täckningsgrad: Från maj till september täcker solvärmen i princip hela vårt uppvärmningsbehov av tappvatten. Men solfångaren ger ett betydande tillskott redan i mars och oktober

Kundnöjdhet: Hög (snyggt integrerad på taket, bra service, inga driftstörningar på tre år)

Bild-382Pedagogisk reglercentral från Viessmann. En glad smiley i displayen betyder att systemet fungerar. När solfångarna överhettas och temperaturen är kring 140 grader blinkar en varningstriangel men eftersom smileyn fortfarande ler finns ingen anledning till oro. Överhettning inträffar när ackumulatortanken är fulltankad med 90 gradigt vatten pga för lite varmvattentappning. Solkretspumpen stängs av automatiskt för att undvika överhettning i tanken och temperaturen stiger i solfångaren på taket. Ångan som bildas pressas ner i expansionskärlen. När solen gått ner svalnar systemet och temperatur och tryck återgår till normala driftförhållanden. Nästa dag kan solfångarprocessen starta igen

Dagens inlägg skulle egentligen handla om giftfritt byggande men det är svårt att motstå bilder av oväntade odlingsframgångar. Särskilt när förra årets odlingsansträngning var ganska misslyckad. Giftfritt får vänta till nästa inlägg. Då ska jag försöka sammanfatta en del av seminariet Vägen till ett giftfritt byggande som hölls av IVL och BASTA i Stockholm i maj.

Bild-378
I förgrunden vid pergolastolpen syns frilandstomaten ‘Sibirjak’ från Runåbergs fröer. Den beskrevs i katalogen som en tålig sort och därför tackade jag ja till ett par fröer från min odlingskompis Åsa. Den har klarat av kraftiga regnskyar och friska sydvästvindar i flera veckor. Nästa år kommer jag garanterat att dra upp fler plantor. Växthuset rymmer ju inte allt man vill odla och drivhusplantor kräver mer skötsel (regelbunden vattning och ventilation).
Bild-375
Fågelskrämman är på plats och håller skatorna borta från jordgubbar och frilandssådda grönsaker. Vinrankan ”Solaris” klättrar villigt vidare upp mot himlen och har många druvklasar på gång.

Bild-376
Vinrankan har efter tre år äntligen nått överkanten på den två meter höga stolpen. Tanken är att den ska följa pergolabjälken, förgrena sig och fungerar som ett grönskande solskydd utanför allrummet på sommaren.

Bild-377
I förgrunden syns potatissorten Maris Bard. Har aldrig odlat den förr och hoppas att den får fina potatisblommor. Alla potatissorter får nämligen inte blommor. Till höger tittar indiankrassen ‘Jewel of Africa’ fram. I kryddlådan längst bak blommar gräslöken men dragonplantan måste delas för att inte ta över helt.

Alla odlingar är synliga från vilstolen på terrassen eftersom odlingslådor och bärbuskar placerades i den bästa delen av trädgården framför södersidan. När bygglovet till Villa Trift 3.0 skickades in sommaren 2009 föreställde jag mig en gräsmatta på södersidan och odlingsytan var placerad på traditionellt vis lite avsides på tomten väster om huset. Men med exjobbaren Joakim Wenners hjälp på SLU i Alnarp förändrades hela tomtens finplanering. Våra önskemål var en trädgård med häggmispel som friväxande häck, vintergrön bambu som insynsskydd mot gatan, mer nyttoträdgård än prydnadsträdgård, stort inslag av ätliga växter och en lättskött trädgård.

Så här såg förslaget ut…Bild-380

”Ett gestaltningsförslag till en miljövänlig trädgård”, kandidatarbete av Joakim Wenner, Alnarp 2010

Bild-379Vidareutvecklat förslag inför tomtens finplanering (stensättning, stenmjöl och matjord). Kiran M Gerhardsson, mars 2010

Tanken på en nyttoträdgård i blickfånget på bästa platsen var en fullpoängare. Därför utökade jag odlingsytan till hela fasadbredden. Kompostbehållarna hade en givet läge i Joakims förslag som har visat sig vara helt optimalt. Här finns lagom med skugga för att hålla komposten och garantera hög mikrobiologisk aktivitet.

Årets sista inlägg speglar ett av syftena med bloggen: att dela med sig av erfarenheter från ett miljöklassat småhus, dvs planering, byggande och boende. I erfarenhetsåterföringen ingår mätning och uppföljning de första boendeåren. Innemiljömätningarna visade positiva resultat över förväntan och likaså förbrukningen av hushållsel. Men hur stor är energiåtgången i praktiken för att värma rummen och tappvattnet?

bild769
”Lappen i trappen”. Energideklarationen ska sitta på en väl synlig plats i flerbostadshus men den är inte helt lättolkad. Den lilla symbolen med huset visar det aktuella husets energianvändning. I Villa Trift 3.0 befinner sig symbolen i zonen närmast mitten. I mitten är energianvändning mycket liten och i den yttersta zonen är energiåtgången stor. Villa Trift 3.0 borde enligt beräkningarna legat i mitten men eftersom den uppmätta energiåtgången var 87 kWh/m2 halkar huset ner ett pinnhål. När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning 110 kWh/m2 i södra Sverige för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2. Liknande hus använder 126–154 kWh/m2 år enligt Boverket

Energideklarationen för Villa Trift 3.0 genomfördes i juni 2012. Sedan 2009 ska energiprestandan verifieras i nybyggda småhus inom två år från det att huset tagits i bruk och vid försäljning av befintliga småhus. På så sätt får fastighetsägaren möjlighet att jämföra verkligt utfall med antagen energiåtgång i tidiga beräkningar. Verifieringen behövs dessutom för att få slutbeskedet av byggnadsnämnden. Energibesiktningsexperten ska föreslå lönsamma energibesparingsåtgärder som vägledning för fastighetsägare som vill energioptimera sitt hus.

Lagen om energideklarationer kom 2006 och grundar sig på EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Det övergripande syftet är naturligtvis att minska energianvändningen i våra byggnader och påverkan på klimatet. En annan aspekt är energitryggheten. EU vill minska sitt beroende av omvärlden, t ex naturgas från Ryssland. Nyttan i förhållande till kostnaden för en energideklaration kan diskuteras men nyttan hänger i ihop med flera saker: energiexpertens förslag, hur förslagen kommuniceras (pedagogiskt och lättbegripligt även för lekmän?) och fastighetsägarens intresse av att verkligen genomföra energieffektiviseringar.

Mätperioden ska vara en sammanhängande 12-månaders period. För Villa Trift 3.0 användes mätstatistik från maj 2011 till och med april 2012. Mätvärden för uppvärmning normalårskorrigeras av energiexperten med hjälp av klimatstatistik för orten. På så sätt bortser man från klimatvariationerna från år till år. Vi har tyvärr ingen mätare för varmvattenanvändningen så den måste uppskattas för vårt hushåll på fem personer. I Villa Trift 3.0 ingår varmvatten till disk eftersom vi saknar diskmaskin och handdiskar. Diskmaskiner är normalt anslutna till kallvattnet som värms av el för att uppnå rätt temperatur. Elförbrukningen för en diskmaskin räknas som hushållsel i energiberäkningen medan varmvattnet i handdisk ingår i varmvattenanvändningen i byggnadens energiprestanda.

Beräkning 2009 (inför bygglovansökan) Uppmätt från 1/5-2011 till och med 30/5-2012 Normalårskorrigerad
Specifik energianvändning kWh/m2 Atemp år* 64 82,5 87
Varav fastighetsel 4,3 10 10

* Varken hushållsel eller solenergi ingår i energiprestandan (köpt energi) enl Boverkets definition. Atemp är uppvärmd användbar golvyta

Uppmätt från 1/5-2011 till  30/5-2012 Årsschablon enligt SVEBY för småhus och flerbostadshus Beräknad enligt Miljöbyggnad för småhus 2500+14xAtemp
(enligt hjälpfil energislag_indikator4, Manual Miljöbyggnad Nybyggnad version 2.1)
Användning i vårt tidigare radhus 191 m2 (energi-deklaration 2009)
Hushållsel
kWh/m2 Atemp år
18 30 33 35

Villa Trift 3.0: Atemp 132 m2, antal boende under året var i genomsnitt 4,7 personer

Tråkigt att konstatera att verklig energiåtgång för uppvärmning och varmvatten ligger en bra bit över beräknad. I gengäld är hushållselen nästan hälften så låg som uppskattat. Men hushållsel ingår inte i Boverkets definition av köpt energi. Man kan argumentera för att hushållselen borde ingå eftersom en del av spillvärmen bidrar till uppvärmningen. Å andra sidan minskar spillvärmen om man väjer eleffektiva vitvaror, belysning och hemelektronik. Total energianvändning inkl hushållsel i Villa Trift 3.0 är 105 kWh/m2 år. På bomässan i Malmö Bo01 var energikravet för total energianvändning också 105 kWh/m2 år (bara två hus uppfyllde kravet i uppföljningen). När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning i södra Sverige 110 kWh/m2 Atemp år för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2 Atemp år.

Till stor del kan avvikelsen från beräknad energiprestanda bero på att husets ytterväggar av lättbetong inte har torkat ut. Byggfukten i lättbetong (dvs inbyggd fukt från tillverkningen) måste bort för att uppnå de U-värden som legat till grund för energiberäkningen. U-värdet är ett mått på värmegenomsläppligheten för ett material eller en byggdel. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsgrad. Fuktig lättbetong isolerar sämre än torr lättbetong. Fuktexperter på Fuktcentrum tror att energiåtgången blir lägre i Villa Trift 3.0 det tredje boendeåret efter två hela uppvärmningssäsonger. Men hur mycket lägre den blir återstår att se i juni 2013 när vi gör en ny energideklaration av ren nyfikenhet.