arkiv

Månadsarkiv: april 2014

bild-546
Lunds nya kommunhus Kristallen med 11 000 m2 lokalyta. En stilig byggnad ritad av Christensen o Co Arkitekter i Köpenhamn

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett annat exempel på genomförandegapet inom hållbar stadsutveckling är två stilfulla kommunala nybyggnadsprojekt. Den ena byggnaden har varit i full drift sedan mars 2014 och den andra invigdes igår. Jag tänker på det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta och Lunds nya förvaltningsbyggnad mitt i staden, Kristallen. Tengbom arkitekter har ritat kraftvärmeverket och Christensen och Co Arkitekter har utformat Kristallen. Projekten var resultatet av en tävling med inbjudna arkitektkontor och Lunds kommun är ägare till både Örtoftaverket (indirekt genom Kraftringen, fd Lunds Energi) och Kristallen.

När Kristallen projekterades gällde LundaEko som styrdokument, dvs kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling 2006-2012. På sidan 52 beskrivs åtgärden nr 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus: ”A. Från och med år 2006 ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. B. Från och med år 2006 bör en dialog föras, och där så är möjligt krav ställas, om att ansluta byggnaderna till fjärrvärmenätet i samband med upprättandet av exploateringsavtal.” I LundaEko var det ett uttalat mål att uppvärmning av nya byggnader ”sker via fjärrvärme inom planområde” för att åstadkomma en effektiv energianvändning. Men av någon anledning gällde inte kommunens egna mål när det var dags att planera en ny kommunal förvaltningsbyggnad på centralt läge med tillgång till fjärrvärme.

När Örtoftaverket producerar den efterlängtade miljövänliga bioenergin levereras tyvärr varken fjärrvärme eller fjärrkyla till Kristallen som istället utnyttjar värme och kyla från nyborrade energilager i marken.

Men det nya kommunhuset är en flott byggnad och med alla automatiska utvändiga solskydd på sydväst- och sydöstfasaden finns förutsättningar för ett behagligt inneklimat när solen skiner på Kristallen.

bild-545
Utvändiga solskydd på Kristallens sydvästfasad mot Bjerredsparken – en nödvändighet för att uppnå Silver- och Guldbetyg för indikatorerna Solvärmelast och Solvärmefaktorn (dvs behaglig temperatur sommartid och minskat kylbehov) i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad

bild-543
Takmonterade solceller tillgodoser en del av elbehovet i byggnaden. Under huset finns 40 borrhål som levererar värme och kyla istället för en systemlösning med kommunens egen fjärrvärme och sorptionskyla

Glappen i tillvaron (1)

28 april, 2014

hållbar stadsutveckling

1 kommentar

bild-542
Utsikt mot Holma och Kroksbäck från Emporias takpark i Hyllie

Efter att ha bläddrat igenom helgens ”tematidning” i lördagens Sydsvenskan om vår nya stadsutveckling finns det anledning att uppmärksamma genomförandegapet i hållbar stadsutveckling. Först några ord om bilagan som är förrädiskt lik en vanlig tidningsbilaga. Utgivaren är European Media Partner och deras affärsområde är ”redaktionell marknadskommunikation”. Affärsidén är ämnesorienterade tematidningar som skickas ut i den ledande dagspressen. Med andra ord en annonsbilaga där artikelförfattarna betalar för sin exponering. Jag läser den ibland för att bevaka vilka projekt som kommuner och företag prioriterar i sin marknadsföring. Texterna avslöjar även gällande trender och retorik inom olika områden.

Och nu till saken. Tyvärr ser man många exempel på genomförandegapet i stadsplaneringen, dvs att det glappar mellan ord och handling eller vision och verklighet. I helgens annonsbilaga finns åtminstone ett exempel. Katarina Pelin, fd miljödirektör i Malmö och numera kommunchef i Båstad, inleder med en ledare om att rädda världen och tjäna pengar. Jag har hört henne många gånger och hon säger kloka saker och imponerar alltid med sitt engagemang för miljö och hållbarhet. Ett av åtgärdsförslagen i hennes 47-punkts-lista för energi och klimat 2050 är att förtäta alla tätorter och spara åkermark och omgivande natur. Vi är många som håller med. På följande uppslag i annonsbilagan presenteras Malmö och Lunds senaste områden med hög miljöprofil – nya Hyllie i Malmö och Brunnshög i Lund. Men i både Hyllie och Brunnshög exploateras värdefull åkermark. Och två av framtidens stadsdelar tar framtidens matreserver i anspråk.

År 2012 gick länsstyrelsen Skåne ut med en nollvision för exploatering av åkermark. Se klippet på YouTube här

Fortsättning följer…

Växtkraft av värme och ljus

22 april, 2014

odling

Lämna en kommentar

bild-540
Utvecklingen har äntligen tagit fart i växthuset. Det är snart dags för utplantering av pak-choi, fänkål och mangold. Odlingslådorna ska bara förberedas med lite extra kompostjord från Sysav och vändas med grepen. Förra årets utplantering var 11 maj (det är en bra idé med loggbok för odlingarna). Tomaterna och basilikan är lite långsammare än övriga grödor. Förklaringen är kanske att jag hoppade över en storlek på krukan vid omplantering av tomaterna. Små plantor ska egentligen inte ha för stora krukor. Mindre krukor främjar rötternas tillväxt.

Vilka mål gäller i årets odlingsplan? Ett större potatisland och massor med gräslök i rabatten eftersom odlingslådan med kryddor inte räcker. Tåliga tomater i stora planteringskärl ska placeras utomhus under högsommaren för att undvika för höga temperaturer i växthuset.

bild-541

Dekorativa takytor

20 april, 2014

miljöanpassat byggande & boende

Lämna en kommentar

bild-539
Bild är tagen under ett av vårens Stockholmsbesök. Saltsjöqvarn byggdes 1890 och renoverades 2010 för hotellverksamhet. De dekorativa takytorna på Saltsköqvarn ser ut att vara av singel i olika kulörer. Stiligt men här saknas lite grönska. Om några dagar blir det studiebesök på Emporias gröna takpark i Hyllie, Malmö. Enligt leverantören Byggros tillhör Emporias tak de tio största takparkerna i världen.

Miljöbyggnad – påbyggnadsseminarium (3)

13 april, 2014

miljöklassning

1 kommentar

Fortsättning på tidigare föregående inlägg.

I förra inlägget nämnde jag några nyheter i certifieringsprocessen för Miljöbyggnad under 2014. En förbättring gällde möjligheten till förhandsbesked, t ex angående urvalet av rum som ska bedömas i de rumsvisa indikatorerna. Sedan tidigare gäller att sökanden får ställa tre kostnadsfria projektfrågor men då erbjuds bara tolkningar av kriterierna och inga lösningar. Vill man som sökande få lösningar godkända i det projektspecifika fallet är man hänvisad till förhandsbesked mot en mindre kostnad (2 500 kr + moms).

Projektrelaterade frågor besvaras av:

administratören hos SGBC,
kanslimöte eller
tekniska rådet.

Tänk på att man i ansökan kan åberopa tekniska rådets generella svar som finns på Miljöbyggnads hemsida under ”Frågor och svar”. Tekniska rådets projektspecifika svar får enbart aktuellt projekt ta del av och dessa svar hamnar alltså inte under ”Frågor och svar”. Vill man som miljöbyggsamordnare eller sökande få mer vägledning finns numera självorganiserade diskussionsforum på t ex LinkedIn. Här deltar granskare som bidrar till initierade diskussioner.

Vem sitter i tekniska rådet? Catarina Warfwinge och Linda Kjällén förbereder frågorna men fem ledamöter, valda av SGBC, fattar beslut om tolkning. Medlemsföretagen i SGBC kan påverka systemets utformning genom sina röster i Miljöbyggnadskommitén. Här sitter 12 personer som väljs på föreningsstämman.

Det finns även ett certifieringsråd som gör stickprov bland ansökningarna för att kontrollera om granskarna gör likartade bedömningar. Totalt finns för tillfället runt 20 granskare ute i landet på olika konsultföretag.

Fortsättning följer…

Miljöbyggnad – påbyggnadsseminarium (2)

4 april, 2014

miljöklassning

2 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

17 februari 2014 hölls det 4:e påbyggnadsseminariet för miljöbyggsamordnare i systemet Miljöbygggnad. Seminariet hölls av Catarina Warfvinge som är teknisk chef på Sweden Green building Council (SGBC). Just nu är ca 1100 byggnader inne i systemet, de flesta som registrerade byggnader i väntan på kommande certifiering. Före jul var 96 byggnader preliminärcertifierade men endast en byggnad hade ett verifierat slutresultatet (Villa Trift 3.0). I systemet Miljöbyggnad utgörs certifieringsprocessen av tre steg: registrering, certifiering och verifiering (inom två år från att byggnaden tagits i drift). Men tydligen har flera projekt fått dispens och kan vänta upp till tre år med verifieringen.

Det har hänt en hel del sedan certifieringen 2010 av Villa Trift 3.0 när det gäller formalia och certifieringsrutiner. De tekniska kriterierna är däremot i stort sätt oförändrade. En nyhet för i år är att SGBC har infört egenkontroll av ansökan för att ansökan med bilagor ska bli så bra och tydlig som möjligt för den externa granskaren. Fler formulär har tyvärr tvingats fram av för många ofullständiga och svårlästa ansökningar. Egenkontrollformuläret är utformat som en checklista där bilagor och intyg bockas av.

En annan nyhet är möjligheten att få en förhandsgranskning av en indikator eller urvalet av rum. Om man t ex är osäker på vilka rum som ska bedömas när det gäller solvärmelast, ljudmiljö, termiskt klimat vinter, termiskt klimat sommar och dagsljus kan man låta granskaren godkänna urvalet för en kostnad av 2 500 kr + moms. I och med förhandsbeskedet är den aktuella indikatorn eller urvalet av rum färdiggranskad och tas inte upp för bedömning i den kommande huvudansökan. En mycket bra förändring! Som miljöbyggsamordnare kan man vara osäker på t ex urvalet av rum och våningsplan och nu finns möjligheten att klargöra osäkerheten tidigt med hjälp av granskaren. När huvudansökan är inskickad har man som sökande bara rätt till ett par kostnadsfria granskningsomgångar och då är det skönt om motiveringen av val av rum redan är godkänd. Catarina gick även igenom onödiga missar i ansökningarna:

Det kan saknas uppgifter i formulären.
Olika uppgifter lämnas på t ex U-värde, luftflöden, luftläckage, energianvändning, värdet för ljustransmittans och rumsareor.
Uppgifter i ansökningsformulär och i bilagor överensstämmer inte.
Bilagor och styrkande dokument saknar koppling till byggnaden (dvs fastighetsbeteckning eller annan identifiering måste framgå på de styrkande dokumenten) eller var i processen intyget används (kravformuleringsskedet, projekteringen, uppförandet).

Fortsättning följer…