arkiv

Månadsarkiv: november 2020

Fortsättning på föregående inlägg.

Jag har kommit till avslutningen i denna följetong och nu handlar det om att överföra ljusspelet i naturen till rumsinteriörer som ska ljussättas med elektrisk belysning.

Man börjar med att fundera över var man vill ha ljus. Ungefär som när en konstnär planerar en målning. Vilka partier ska vara ljusast? Hur ska karaktären på skuggorna vara? Vill man ha skarpa skuggor för att framhäva en dekorativ inredningsdetalj eller ett skulpturalt föremål krävs ett riktat ljus från t ex spotlights. Men hur utbrett ska ljuset vara? Ljuskällans spridningsvinkel är avgörande, men även avståndet mellan ljuskällan och föremålet. Det är likadant när en hel vägg ska belysas med spotlights. Man behöver dessutom fundera på hur tätt man sätter ljuskällorna om man vill undvika oavsiktliga mörka partier mellan ljusbubblorna på vägen.

Ett annat exempel är när man vill skapa dekorativa mönstereffekter på en vägg – ungefär som skuggorna från trädkronorna på marken. Då krävs en ljusarmatur med hål i skärmen så att ljuset från en klar ljuskälla kan leta sig fram genom hålen. Om ljuskällan har frostat glas uppstår däremot inga distinkta mönster på väggar och golv.

Ljussättningen påverkar dessutom tankar, känslor och stämningen i rummet. Ljusets psykologiska effekter var något som geniet Leonardo da Vinci var mycket medveten om. När da Vinci diskuterade dunkel och halvskugga menade han att en konstnär bör eftersträva att ”måla porträtt i mulet väder, gärna framåt kvällen”, av det enkla skälet att det dämpade ljuset gör ansiktena rättvisa. I detta mindre skarpa ljus upptäcker man nämligen ”all godhet och skönhet som går att se i dem”. Dunklet modellerar, dunklet gör ansiktsdragen mjukare.

Universitetsbiblioteket i Lund under helt olika ljus- och skuggförhållanden

 Mitt tips inför ljussättningen av ett rum är att börja med vilken stämning du vill skapa och fundera över ljusets uppgift. Var ska ljuset hamna för att du ska uppnå det du vill? Välj därefter en ljuskälla och ljusarmatur som kan åstadkomma den önskade effekten eller fråga om råd hos en ljusexpert i butiken. Man behöver inte kunna allt det tekniska kring belysning även om det underlättar. Tänk till exempel på en rabatt i trädgården som kan planeras på liknande sätt: man kan bestämma höjd, växtsätt, blomningstid, färger eller tema (t ex ätliga växter eller lokala växter) och sedan be experter föreslå de specifika växterna.

Ibland kan man tänka tvärtom och beskriva vad man inte vill ha, t ex flimrande eller bländande ljus. Upplevelse av bländning är individuell och dessutom åldersrelaterad. Man kanske inte vill ha ljusarmaturer som är svåra att hålla rena. Damm på bländningsskyddet eller glaskupan minskar ju ljusflödet och energieffektiviteten.

  1. Precis som ljusdesignern Richard Kelly sade krävs det tre saker för att planera med ljus, som är en form av magi: 1) ett tränat öga, 2) erfarenhet och kunskap om kulturella och psykologiska effekter av ljus på människor (här kan man dessutom lägga till de biologiska effekterna på dygnsrytm och sömn som inte var klarlagda när Kelly var verksam), och 3) erfarenhet och kunskap om tekniken.

Så träna ögat på att se vad ljuset gör med såväl den fysiska som den sociala miljön och lägg märke till hur du själv reagerar på ljuset i olika miljöer. Ta hjälp av experter om din erfarenhet och kunskap inte räcker. Det viktigaste av allt i dessa dagar är att prova sig fram och då måste man:

  • Spara kartongen och kvittot till lampan så att du kan byta om du inte är nöjd när den kommer på plats i sin rätta miljö (till exemplen pga fel ljusfärg, som mäts i Kelvin, pga av fel nyans av ljusfärgen eller för att lampan inte funkar tillsammans med den installerade dimmern i strömbrytaren).
  • Spara kvittot så att du kan reklamera lampan om livslängden är för kort (vissa tillverkare ger fyra eller fem års garanti) eller om den dimbara lampan börjar flimra pga av billig elektronik i lampsockeln. Det gäller även ljusarmaturer med inbyggd dimbar LED.

LED-belysningstekniken har fantastiska möjligheter men inget är längre självklart. Det enda som är säkert är att ljusstrålar egentligen är helt osynliga, precis som spindeltråden, tills ljusstrålarna träffar atmosfäriska partiklar, gaser och material som bryter eller reflekterar strålarna och gör fotonerna synliga för det mänskliga ögat.

Källor och vidare läsning

Läs mer om de olika kvalitetsaspekterna av ljus som är hämtade från:
PERCIFAL. Perceptiv rumslig analys av färg och ljus. Bakgrund och studiehandledning (SYN-TES rapport 2) (2011) av Ulf Klarén, 2011.

Lighting as an Integral Part of Architecture (1952). Artikel av Richard Kelly i College Art Journal, 12(1), 24–30.

Läs mer om da Vincis utforskande av ljus och skugga genom att observera och måla i den första stora biografin över Leonardo da Vinci på svenska:
Solen ser ingen skugga (2019) av Peter Glas.

Fortsättning på föregående inlägg.

Det mest bländande jag hittade på vandringen från Helsingborg till Mölle i oktober var bryggornas räcken som jag antog var gjorda av metall. Men på närmare håll visade de sig att det bara var grånat omålat trävirke som reflekterade den lågt stående solen (mycket snopet och något jag aldrig upplevt tidigare)

 

  • bländande ljusreflexer – när ljushetskontrasterna i synfältet är större än önskat och ögat inte kan anpassa sig kan detta ge upphov till obehagsbländning som t ex vita klippor, sand eller snö i starkt solljus.

En himmel i skymningen

 

  • ljusfärg – den upplevda färgen hos ljuset är ett resultat av ljusspektrumet, ytfärgen på element i naturen och personens förmåga att uppfatta färger. Ljusets spektrala sammansättning hänger samman med tiden på dagen, väderstrecken och luftens sammansättning. Ljuset vid soluppgång och solnedgång har en varm ton medan himmelsljus från norr har en kallvit ton. En mycket röd himmel vid solnedgången i städer kan skvallra om en hel del partiklar eller föroreningar i luften. Något som kanske överraskar är att gryningsljus (himmelsljuset vid tiden före soluppgång) och skymningsljus (himmelsljuset vid tiden efter solnedgång) innehåller mest kortvågigt ljus, dvs ljus i den blåa delen av ljusspektrumet, trots att det upplevs som orangefärgat.

    Färgerna på höstlöven förändras för att det gröna färgämnet klorofyll, som reflekterar de gröna våglängderna, bryts ner och försvinner in i trädets stammar och grenar. Kvar finns gula och röda färgämnen som gör att träd och buskar skiftar till höstdräkten i olika gul-röda nyanser

    Universitetsbiblioteket i Lund som har skiftat till höstskrud…

    … några veckor senare har vildvinet tappat alla sina blad och nu syns tegelfasaden igen i härligt morgondis

Fortsättning följer…

PS I helgen firades ljushögtiden Diwali i Indien och i många indiska hem världen över. Jag fortsätter hedra ljuset på bloggen och framtida inlägg i december är t ex ”Den mest demokratiska tekniknyheten för hembelysning med LED” och ”Min första egenbyggda ljusarmatur”.

Fortsättning på föregående inlägg…

  • ljusfläckar – kan orsakas av reflekterat solljus eller av infallande solstrålar som letar sig fram genom bladverket.

    Fläckvist ljus på bikuporna gör ytorna mer levande och mindre platta. Solljus som filtreras genom bladverk kan färga ljuset så att det blir grönaktigt



    Ljus och skuggspel på marken under träden. Tallar anses vara ljusa träd eftersom de släpper igenom mer ljus än t ex bokträd (de växer sällan örter på marken i en bokskog pga ljusbrist)



  • reflexer och blänk – speglingar av ljuskällor eller mycket ljusa blanka ytor kan göra en miljö mer visuellt intressant, något som glittrar till beroende på var man står.

    Ljusreflexer i vatten och det blir stora skillnader beroende på hur högt solen står och var betraktaren står

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg…

  • skuggor – skuggor kan avslöja om ljuset är skarpt eller diffust. Distinkta skuggor med tydliga kanter innebär att ljuset är skarpt och riktat, men om kontrasten mellan mörka skuggor och högdagrar är svag tyder det på att ljuset är diffuserat (dvs spritt och inte koncentrerat), t ex ljus från en mulen himmel eller om luften är disig.

    bild_1403

    Skuggor och dagrar på stenarna till vänster avslöjar att solen tittar fram och skuggorna modellerar formen, till skillnad från bilden till höger där solen några sekunder senare gått i moln och vissa stenar upplevs som ”plattare” 

    Karaktären på dagsljuset blir extra tydlig med en himmel som skiftar – från mulet till halvklart och direkt solljus– som i bilden nedan. Det tydligaste kännetecknet är återigen skuggorna som varierar från att vara nästan obefintliga till mörka med skarpa konturer.

    bild_1404

    Den långa slagskuggan på marken vittnar även om att solen står lågt på himlen. Fotot är taget mitt på dagen och skuggan är nästan dubbelt så lång som mina 162 cm. Man kan därför sluta sig till att fotot är taget närmare höstdagjämningen än sommaren. Fotot är taget 4 oktober och enligt Sun Surveyor Lite-appen står solen ca 30 grader över horisonten mitt på dagen. (Sista veckan i augusti står solen 45 grader över horisonten och slagskuggan blir då lika lång som kroppslängden)

    bild_1406

    Det diffusa ljuset från en disig himmel och luft mättad med vattenånga

    bild_1405

    Extremt diffust ljus så att horisonten nästan inte går att urskilja

    Om ljuset är extremt diffust går horisonten knappt att urskilja, som i bilden ovan. Pionjären och ljusdesignern Richard Kelly, som började sin bana på 30-talet, talar om denna effekt som ”ambient luminescence” – ett skugglöst jämnt ljus: ”Ambient luminescence is the uninterrupted light of a snowy morning in the open country. It is foglight at sea in a small boat, it is twilight haze on a wide river where shore and water and sky are indistinguishable. It is in any art gallery with strip-lighted walls, translucent ceiling, and white floor.”

Fortsättning följer…