Arkiv

miljö

Fortsättning på föregående inlägg.

Dag 6: Güstrow – Lalendorf – Raden – Görzhausen – Karstorf – Schorssow (35,6 km). Från Raden gick vandringen igenom Mecklenburgische Schweiz und Kummerower naturpark. En av de mest natursköna sträckorna. Övernattade i ett gammalt nyrenoverat slott, Seeschloss Schorssow. Lite dyrare boende än de tidigare nätterna och det märktes på hotellgästernas medelålder som var högre än på tidigare ställen. Här fanns fina vita badrockar för den som ville utnyttja spa-anläggningen istället för att bada vid bryggan. En sagolikkväll vid vattnet efter den längsta sträckan hittills. Sov bra trots oljudet från ventilationsanläggningen.


Skulpturbygd på väg till slottet

Dag 7: Schorssow – Dahmen – Ulrichshusen – Hinrichshagen – Waren/ Müritz (knappt 30 km, övernattning tre nätter i Waren/ Mürits). Såg bara en cyklist och några traktorförare när jag lämnat det populära turistmålet Ulrichshusen som är ett av tre slott i närheten av varandra. På slutet i en ovanligt stor skog följde jag vandringsskyltarna istället för att titta på min fina papperskarta från Rostock. Det var sista sträckan före slutmålet och då kopplade jag antagligen av lite för mycket och missade såklart markeringarna. Det som skulle vara 25 km blev istället 30 km.


Fika vid slottet Ulrichshusen


Sista biten genom skogen före Waren 

Dag 8: Waren/Müritz (vilodag). Hyrde cykel på vårt cykelhotel och såg Waren från sadeln.

Dag 9: Waren/Müritz (stadslopp 26,5 km).
Efter 160 km till fots borde man inte vara så sugen på att delta i ett lopp i Müritz nationalpark. Men oväntat nog så längtade jag efter att få gå några mil till fast UTAN ryggsäck. I mitt lopp var vi bara tre som gick. Resten (över hundra deltagare) var löpare. Jag lyckades hålla ett högre tempo än planerat tack vare en lång man som gick med stavar framför mig nästan hela loppet. Riktigt skönt att ta sig i mål i hamnen i Waren vid sjön Müritz efter 3 timmar och 41 minuter. Först nu var resan fullständig.


Buss från Waren till starten i Röbel 26,5 mil från Waren


Stadsloppet gick från Röbel i sydvästra hörnet till Waren i norr

Dag 10: Hemfärd från Waren/ Müritz (med tåg till Rostock, färja till Trelleborg och tåg till Lund). När vi till slut tog hjälp av ett annat fortskaffningsmedel än den egna kroppen blev vi stående ett par timmar på grund av elfel på tåget. Men vi hann ändå precis med den bokade färjan från Rostock till Trelleborg och halv tio på kvällen gick pågatåget från Trelleborg till Lund. Konstigt nog började jag drömma om vandringar först efter hemkomsten. Det sätter sina spår att gå drygt 18 mil på nio dagar med endast två vilodagar. Min mans prestation blev jag imponerad av. Han sprang med god fart 23 mil med ett ultramaraton inräknat, större delen av sträckan med ryggsäck!

Packlista, 3 kg för vandring:
0,25 l termos
fickkniv och spork i titan
laddare
mobil
papperskarta över Mecklenburg-Vorpommern
necessär
kort tvättlina med sugproppar
regnbyxor och jacka
lättvikslångbyxor (bomull/syntetblandning)
tunn skjorta
två linnen (merino-tencel blandning + bomullslinne)
trosa + behå
strumpor
varm och lätt kashmirsjal
två tunna men kompakta pocketböcker


Nu är det genomfört – årets vandring med ringa höjdskillnad i böljande slättbygd och lövrik skog, på slätmark med omväxlande betong eller asfalt och på grusade skogsvägar, mellan medeltida städer och småsamhällen i norra Tyskland som förr tillhörde Östtyskland.

Jag och min man tog oss fram med egna kroppar och all packning på ryggen (3 repektive 4 kilo). Han skriver löparromaner (Dekius Lack) och är ultralöpare och sprang som vanligt i förväg ut på egna vägar och egna äventyr – hans mål med färden var Müritz Lauf (76 km), men han gjorde det lite svårare för sig genom att flytta tillbaka startlinjen till Lund. Ett projekt som han lyckades genomföra utan problem. För egen del vandrade jag 5 km/h. På kvällen möttes vi på det förbokade övernattningsstället. På sjunde dagen var vi framme vid slutmålet Waren/Müritz, som ligger nästan halvvägs till Berlin, efter sex dagars förflyttning och två vilodagar. Dag nio vilade vi upp oss för att kunna avsluta resan med det årliga Müritz-loppet. Jag valde den kortare sträckan 26,5 km. Vi hade obeskrivlig tur under hela resan – inga skador och perfekt väder utan regn när vi förflyttade oss på dagarna i ca 20 grader. Jag gick ofta helt ensam flera timmar i sträck. På vissa sträckor fanns det gott om semestrande cykelturister, men inga vandrare.

Dag 1: Lund – hållplats Holmeja väg 108 (ca 30 min med direktbuss nr 165 mot Svedala).
Torup – Trelleborg (30 + 5 km längs Skåneleden Nord till Syd nr 2, övernattning).
En helt okej sträcka men det finns finare etapper av Skåneleden. Gillade att gå den här årstiden när det är aktivt på fälten med jordbruksmaskiner. Rapsen skördades för fullt.

Dag 2: Trelleborg – Rostock (vilodag, bortsett från 8 km gång från färjeläget till centrum). Överfarten med färja tog 6 timmar. En sovhytt fast det var dagtid var räddningen. Rostocks färjeläge ligger en bra bit utanför stadskärnan. Prickade in Hansa-veckan med gamla segelfartyg som visade upp sig i hela inre hamnen. Vi tog oss ca 8 km till en nybyggd friggebod för uthyrning som låg mycket centralt i en privat trädgård. Lyckades få tag på en detaljerad vandrings- och cykelkarta över regionen. Sov skönt och njöt av doften av nytt trävirke.

Dag 3: Rostock – Schwaan (22 km). Övernattade i ännu en ny liten trästuga men denna gång på en campingplats vid en stilla sjö. Vänlig personal i campingens enkla servering som fixade en specialsallad. Traditionell gatuköksmat var nämligen det enda som fanns på menyn.

Dag 4: Schwaan – Mistrof – Lüssow – Güstrow (25 km). Ett alternativ var att gå via Bütsow men det skulle blivit en betydligt längre sträcka. Gick tyvärr lite vilse i ett skogsparti och förlorade lite tid. Men slapp i alla fall bilvägarna större delen av sträckan.

Dag 5: Güstrow (vilodag). Hyrde cykel i närheten av det nybyggda hotellet och tog mig in till den medeltida stadskärnan med gammalt gatunät, slottt från 1500-talet, en domkyrka med delar från 1200-talet och skulpturer av Ernst Barlach.



Fortsättning följer…

 

 

bild_1042
Kusamas överraskande prickar på Moderna Museet i augusti 2016

Nu i februari när morgonnivåerna av pigghetshormonet kortisol börjar stiga och ljuset återvänder är det lättare att planera framtida sommarledighet. Detta inlägg vänder sig till gångtokiga låglandsvandrare som jag, t ex de som vill ha tips på egensnickrade rutter för snabba fötter med lätt packning, övernattningsställen med säng och stadig frukost. Det finns säkert några som har gjort liknande vandringar och har goda råd till mig.

En dröm sedan några år är att ta dagsetapper längs Skåneleden och övernatta på hotell, vandrarhem eller i campingstuga. Om allt går som planerat inträffar detta i sommar – fast i norra Tyskland. Vi tar oss från Lund till Waren/Müritz nästan halvvägs till Berlin. På land till fots och med färja över Östersjön från Trelleborg till Rostock (med ett litet undantag – buss en halvtimme från Lund till Torups bokskog där 9-dagarsvandringen inleds).

Så här ser resplanen ut (en av oss går raskt medan den andra springer i ultramaraton-tempo och kommer därför fram lite tidigare till dagsmålet):

Dag 1: Lund – hållplats Holmeja väg 108 (direktbuss 165 mot Svedala).
Torup – Trelleborg (29 + 5 km längs Skåneleden Nord till Syd nr 2, övernattning i Trelleborg).

Dag 2: Trelleborg – Rostock (färja 6 timmar, ca 8 km till övernattningsställe i Rostock).

Dag 3: Rostock – Schwaan (22 km, övernattning på campingställe i Schwaan) .

Dag 4: Schwaan – Mistrof – Lüssow – Güstrow (25 km, övernattning två nätter i Güstrow. Ett alternativ är att gå via Bütsow men det blir en betydligt längre sträcka).

Dag 5: Güstrow (vilodag).

Dag 6: Güstrow – Lalendorf – Raden – Görzhausen – Karstorf – Schorssow (35,6 km, övernattning i Seeschloss Schorssow). Från Raden gick vandringen igenom Mecklenburgische Schweiz und Kummerower naturpark.

Dag 7: Schorssow – Dahmen – Ulrichshusen –Hinrichshagen – Waren/ Müritz (knappt 30 km, övernattning tre nätter i Waren/ Mürits).

Dag 8: Waren/Müritz (vilodag).

Dag 9: Waren/Müritz (25,6 km, halvmarathonlopp i Müritz nationalpark).

Dag 10: Hemfärd (efter ca 160 km till fots + halvmara) från Waren/ Müritz med tåg till Rostock, färja till Trelleborg och tåg till Lund.

Recension av sträckans terräng, natur och kulturbygd kommer i slutet av sommaren.

 

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-837

När bilföretaget, som tillverkar bilar för folket, fuskar med utsläppsnivåerna av kvävedioxider och koldioxid blir man påmind om att lagar inte räcker. För att komma till rätta med miljöproblemen behövs strategier och ändringar inom flera områden: teknik, beteende, idéer och lagar. Men Volkswagenexemplet visar att kontroll och uppföljning är lika viktigt – inom alla områden. Med utsläppsskandalen har (bil)företagens miljöansvar tyvärr fått en ihålig klang.

Men vad har då Volkswagen med Amsterdam att göra? En av turistattraktionerna i huvudstaden är förstås Rijksmuseum. Förutom alla kända nederländska bildkonstnärer från 1600-talet finns här en avdelning på översta våningen med 1900-tals design. I ett av rummen hittade jag den första skissen från 1947 till Folkabussen gjord av en holländsk generalagent för det nya bilmärket Volkswagen. Läs om alla detaljer här.

bild-840

bild-841

Fortsättning följer…

bild-828

I september erbjöd den ganska nybildade föreningen, Sydsvenska miljörättsföreningen, sina medlemmar på ett studiebesök i Ringsjöverket. Miljöintresserad som jag är tecknade jag ett medlemskap så fort programmet dök upp i flödet på sociala medier. Alla resursflöden intresserar mig och jag hade gärna följt med på vattnets resa ända från Bolmen (hmm, ett bra uppslag till en tredagarsvandring, knappt tre mil/dag). I programmet på Ringsjöverket ingick en presentation och rundvandring för ett tjugotal medlemmar från bl a advokatbyråer, energisektorn och kommuner. Produktionschefen Barne Johansson var kvällens guide. I entrén fanns en ”luktprovningsstation” där vattenkvaliteten regelbundet snabbkontrolleras.

Fakta:

  • Ringsjöverket ligger vid Ringsjön eftersom sjön förr var en huvudvattentäkt.
  • Det kommunägda bolaget Sydvatten, som bildades 1966, äger och driver Bolmentunneln (1986), Ringsjöverket (1963) och Vombverket (1949). I Vombverket framställer man grundvatten på ”konstgjord väg” genom infiltration. Lunds tätort får sitt mjuka vatten från Ringsjöverket och Malmö får hårdare vatten från Vombsjön.
  • Bolmentunneln invigdes 1986 och sedan 2010 är Bolmentunneln den enda dricksvattenanläggning som har utpekats som riksintresse. Vattenbrist i Skåne på 60-talet var orsaken till beslutet att anlägga Bolmentunneln. Tunneln är drygt åtta mil långa lång och vattnet rinner med självfall ända från Bolmensjön.
  • Sydvatten försörjer 900 000 skåningar med dricksvatten: ca 500 000 med bolmenvatten och ca 400 000 med Vombvatten.
  • Ringsjöverket fick pris 2013 som Energieffektivt vattenverk av branschorganisationen Svenskt vatten.

bild-829
Utomhusfiltrering

Innan vattnet renas ”fotograferas” det inkommande råvattnets fingeravtryck varje halvtimme med en fotospektrometer. Fotograferingen säkerställer få rätt dosering av kemikalier i den efterföljande reningsprocessen. Vattnet renas i tre steg: 1) kemisk flockning, 2) långsam filtrering utomhus, 3) klorering. I det första steget tillsätts järnklorid och det bildas flockar som inte får sedimentera för snabbt. Optimalt Ph-värde är 5,1 för att det ska flocka sig. Därefter tillsätts kalk som höjer pH-värdet för att skona ledningarna. Kalk som inte löses upp hämtas av traktens jordbrukare och används som jordförbättring på åkrarna. I det andra steget renas vattnet tack vare mikrobiologisk aktivitet i filtren. Efter kryptosporidiumfallet i Östersund började man diskutera rening med UV-ljus istället för klorering. Därför byggs det just nu en UV-ljus anläggning som till stor del kommer att ersätta kloreringen.

bild-827
Pågående bygge av UV-ljusanläggningen

Men hur sårbar är vår dricksvattenförsörjning? Det har förekommit tre ras i Bolmentunneln sedan den togs i bruk: 1986, 1995 och 2008. Men Ringsjöverket har en vattenreservoar som klarar 6 timmars vattenförsörjning. Därefter kan vatten tas från Ringsjön på tio minuter men det tar flera månader för vattenverkets processer att anpassas till den nya vattenkvaliteten. Fullgott vatten kan ändå levereras under hela omställningstiden. Redundans kännetecknar vattenverket vid Ringsjön, dvs det finns reservutrustning för elproduktion mm. Just nu pågår en dricksvattenutredning, ”Trygg dricksvattenförsörjning”, som ska vara klar i april 2016 och belysa vattenförsörjningen med hänsyn till klimatförändringarna, skydd av vattentäkter, krisberedskap och ekonomiska konsekvenser.

bild-826
Guiden Barne Johansson visar oss runt i vattenverket

När jag steg av bussen i Lund kände jag mig så otroligt tacksam för lyxen att få dricksvatten ur kranen. Studiebesöket var en bra påminnare. Vatten är inte ”bara” vanligt vatten.

    bild-796
Botanisk Have bjöd på häger vid dammen. Missa inte Palmhuset (gigantiskt växthus med tropiskt klimat) och avsluta med Statens Museum för konst som ligger alldeles i närheten

Helgens Köpenhamnsvistelse var den tredje på kort tid. Som lundabo har man flera förmåner: centrumnära bostäder (max 3 km till centrum från tätortens ytterområden), Malmö på 10 minuter med tåg och närheten till huvudstaden Köpenhamn. Öresundståget tar lundaresenären till centrala Köpenhamn på runt 50 minuter tack vare Öresundsbron som blev klar år 2000.

Att gå på upptäcktsfärd i Köpenhamn kan rekommenderas som ett alternativ till weekend-resor längre bort. Fredagen 8 maj fick jag uppleva Köpenhamn på cykel med FastighetsQuinnorna, 23–25 maj var det Marathonhelg där man som åskådare förflyttar sig längs bansträckningen genom centrala Köpenhamn (banan täcker ett mindre område eftersom löparna tar ungefär samma varv två gånger) och den sista helgen i juli tillbringade jag med familjen. Framför mig har jag en spännande studiedag den 19 augusti med exkursioner till energieffektiva och hållbara byggnader arrangerad av PassivhusNorden*.

Vad kan en weekend med två nätters övernattning på Wakeup Copenhagen på Borgergade innehålla? Kolla bilderna.

bild-794Papiröen revisited. Det är tredje gången i år jag besöker Köpenhamns populära foodcourt och den här gången i solstolarna på första raden i solnedgången

bild-793
Rawfood-lunch på 42Raw på Pilestræde 32. Utsökt chailatte, smakrik quinoasallad med tranbär och persiljepesto, smaskiga bakverk

bild-795
Elegant träpavijong i Kongens Have omtyckt av barn och vuxna

bild-801
Här följer en svit bilder från utställningen om det kända arkitektkontoret Snøhetta på DAC (Dansk Arkitektur Center) som pågår till 27 september. Kontorets långbord används till allt: parallella möten i smågrupper (samtidigt!), lunch, fika och catwalk på företagsfesten

bild-799
I utställningen fanns även delar av kontorets inredning. Snöhettas rullbara möbler för besökare bidrar förmodligen till en informell atmosfär och hemlik ”stökighet”

bild-802
Modeller och mock-ups är viktiga redskap i kontorets designprocess

bild-797
”…mindre toppstyrt och mindre varumärkesorienterat…” Jag gillar företagskulturen och kontorets arkitekturideologi

bild-800
Lundabor kan se ett av Snöhettas uppförda verk vid MAX IV. Arkitektkontoret står för landskapsplaneringen. Modell av anläggningen (3-D skrivare)

bild-798
Planschvägg med audio och rörliga bilder. Fondväggen lsom man ser en skymt av längst bort till vänster är en fullskalemodell av fasaden till ett av kontorets byggprojekt

bild-803
Mästerverket som jag tyvärr inte har sett i verkligheten. I Oslos operahus förenar sig hus, mark och natur till en skön helhet. (Vilken kontrast jämfört med Köpenhamns märkliga operahus vid kanalen som jag har skrivit om tidigare). I Umeå ligger kulturhuset Väven som också är signerat Snöhetta i samarbete med White Arkitekter

Vi missade tyvärr Snoop Dogg på Tivoli. Efter 20 minuter i kön insåg vi att det var dags att ge upp. Grindarna stängdes när konserten hade börjat och 33 000 besökare fick se honom uppträda. Vi fick nöja oss med att höra ett par låtar på avstånd från en takterrass mitt emot Tivoli.

* Tips till alla som är intresserade av hållbart byggande: den sjunde PassivhusNorden konferensen i Bella Center, Köpenhamn, 19–21 augusti. Jag har varit med som åhörare på alla konferenser, utom en, sedan starten 2008. De skandinaviska länderna turas om att arrangera konferensen som brukar ha 400-500 deltagare. Konferensspråket är svenska, danska, norska eller engelska. Höjdpunkten har alltid varit studiebesöken som för min del har varit en viktig källa till praktisk kunskap om energieffektiva passivhus. Fördelen med årets konferens är det korta avståndet för oss i Skåne: en halvtimmes resa med direkttåg från Malmö C till Bella Center i Örestad, Köpenhamn. Årets konferens kan bli riktigt bra och borde intressera fler arkitekter eftersom de har breddat temat och samarbetar med arkitektskolan på den Kongelige Danske Kunstakademi. En av konferensens inledningstalare är den inspirerande österrikiska arkitekten med inriktning på hållbarhet – Walter Unterrainer!

bild-728
Sjätteklassare från hela Skåne testar sina solcellsbilar före tävlingen

I den specialbyggda bilbanan lyser åtta glödlampor med en sammanlagd effekt av 8000 W. Men det är bara 5 % av elenergin som blir ljus. Resten blir värme. Lamporna tänds när loppet startar och under högst 30 sekunder laddas solcellerna på tävlingsbilarna som ska köra så fort och rakt som möjligt. Det är hög spänning, koncentration och stark publiksupport från 40 deltagande skolklasser på läktaren i Baltiska hallen i Malmö. Det är dags för Solracet 2015 – en tävling med solcellsbilar för 6:e klassare i Skåne.

Skolklasserna deltar i tre tävlingar under en dag: ett solrace, en kunskapstävling och en designtävling. Jag var en av tre domare som fick det tuffa uppdraget att utse en vinnare för bästa design och en andrapristagare. Bilarna bedöms utifrån materialval, originalitet, kvalitet på utförandet. Men även användning av material på ett kreativt sätt och att designen speglar tanken bakom utformningen. Det var helt fantastiskt att se så många unika och påhittiga lösningar! Egentligen borde alla ha fått pris.

bild-729
Två meter lång bilbana, 8 glödlampor med 20 000 lux i belysningsstyrka (som jämförelse: en mulen dag är det ca 5000 lux, en solig sommardag 100 000 lux och min dotters ljusterapilampa har en belysningsstyrka på 10 000 lux)

bild-731
Bilens mått får vara max 20 cm i bredd, 20 cm i höjd och 30 cm i längd. Flera fantasifulla lösningar deltog i tävlingen. Södervångskolan använde grillpinnar och en vinklad front för att minska luftmotståndet. Andra skolor valde en mer slimmad lösning med ”solceller på hjul”, t ex Prästavångsskolan 6b

bild-732
Bara två elever från de tävlande klasserna får delta i själva tävlingen nere på golvet, inga lärare är tillåtna. Varje klass får delta i flera lopp. Internationella Engelska Skolan i Lund använde frigolit och tvättsvamp för att göra bilen så lätt som möjligt. Tångvallaskolan valde frigolit som dekorerades med blommor från mjölkkartonger

bild-733

bild-734
Byggsatsen tillhandahålls av arrangören Solar Region Skåne och innehåller en solcellsdriven motor med växellåda, kopplingstråd, och två solceller. Bilen i balsaträ av Sövestads skola vann årets solrace och var med bland topp-fem i designtävlingen. Dold men inspekterbar motor, egentillverkade hjul och högt placerade solceller ovanpå taket för att fånga mer av ljuset. Freinetskolan i Lund satsade på hjul av flirtkulor och återanvänd mjölkkartong till bilchassit. Östra Karup placerade solcellerna på en miljömärkt flugsmällare

bild-730
Bilarna som gick vidare till final i Solracet var gjorda av Sövestads skola och Össjö skola där Sövestads skola vann med 3–1

Läs mer på Solracets webbsida.