arkiv

Månadsarkiv: oktober 2012


Passivhus i Granåsen i utkanten av Trondheim. Fasad mot norr

Ett vanligt försäljningsargument för golvvärme är att golvärmesystem behöver tillföra mindre värme än radiatorsystem för att uppnå samma upplevda innetemperatur. Henrik Karlsson/SP visade på en av sessionerna på Passivhus Norden 2012 att detta inte stämmer i lågenergihus, dvs hus med lågt värmebehov. Laboratoriemätningen genomfördes i ett enskilt rum (11 m2) under kontrollerade vinterförhållanden. Tillförd effekt var konstant  (12,9W/m2), liksom tilluftstemperaturen (+ 16 °C) och luftflödet (0,9  l/s m2). Utetemperaturen var satt till -14,5 °C. Det enda som varierade i de olika fallen var golvvärme eller radiatorvärme, fönstrets placering (horisontell eller vertikal) och två olika U-värden på fönstret (1,1 resp 0,8 W/m2K). Målet var att undersöka om temperaturen skiljer sig i olika delar av rummet och eventuella luftrörelser. När vi vistas i ett rum är det flera faktorer som påverkar upplevelsen av den termiska komforten: lufttemperatur, luftdrag, strålningsdrag, ojämn vertikal temperatur, kalla eller varma golv. Men även kädsel och fysisk aktivitet förstås. Sommarklädsel på vintern kräver högre temperatur. Våra beteendevanor påverkar alltid i slutändan energibehovet.


Passivhus i Laerkhaven utanför Århus. Fotot är från studiebesöket på Passivhus Norden 2010 

Bakgrunden till laboratorietestet på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är att stora glaspartier i kombination med golvvärme istället för radiatorer under fönstren är vanliga i nybyggda bostadshus. Ett vanligt problem är kallras och dålig värmekomfort. I passivhus ersätts vanligtvis radiatorer under fönstren med luftburen värme.

Mätresultaten och experimentet finns noggrant beskrivet i SP Rapport 2012:13. I korta drag kom Henrik Karlsson fram till att det var mer drag vid golvet i fallet med ett vertikalt fönster med golvvärme. Med denna kombination var även golvet närmast det golvstående fönstret lite kallare än resten av rummet. Det var små skillnader mellan högre och lägre U-värde på fönstret. Valet av värmesystem och orienteringen av fönstret påverkar innekomforten mer än U-värdet på fönstret. Den operativa temperaturen är i huvudsak densamma vid golvvärme och radiatorvärme. Golvärmen höjer bara golvytans temperatur.

Slutsatserna ovan gäller lågenergihus med ett lågt värmebehov. Jag frågade Henrik Karlsson om han tror att slutsatserna även gäller nya hus som ”bara” uppfyller Boverkets byggregler (BBR). Han menar att den operativa temperaturen bör bli lite högre med golvvärme jämfört med radiatorer om man ser till hela rummet men förmodligen inte närmast fönstret. Ju högre värmebehov desto större skillnad i operativ temperatur om man jämför golvvärme med radiatorer. Detta beror på att det högre effektbehovet ger en högre golvtemperatur vilket ger mer strålningsvärme och högre operativ temperatur samtidig som lufttemperaturen är lite lägre. I äldre hus med högre värmebehov kan alltså golvvärme ge mer komfort för samma mängd tillförd värme. Han hänvisar till tidigare studier gjorda på 80-talet. Men effektbehovet i dessa studier är förmodligen betydligt högre jämfört med dagens BBR-hus.

I mitt eget hus, Villa Trift 3.0, valde vi radiatorer under fönstren för bättre värmekomfort och för snabbare reglering. Ett golvärmesystem är för trögt om man vill ta tillvara den passiva solvärmen genom de stora fönstren mot söder. Radiatorerna är dimensionerade för lågtempererad värme. Villa Trift 3.0 är långt ifrån ett passivhus och har ett beräknat effektbehov på 26 W/m2 när det är som kallast i Lund (dimensionernade utetemperatur, ca -10 °C)

Trondheim är Norges tredje största stad och har landets andra största universitet. Trondheim var platsen för årets Passivhus Norden 2012 som hölls för fjärde gången mellan 21 och 23 oktober. Jag var där och rapporterade förra veckan direkt från Trondheim. I de kommande inläggen tänker jag göra några nedslag i sessionerna på konferensen.

Norge är det mest ambitiösa nordiska landet när det gäller framtida krav på nybyggnationen. Från 2015 måste alla nya byggnader i Norge klara passivhuskraven, dvs vara välisolerade, lufttäta och återvinna värmen ur frånluften. Passivhus har ett lågt värmebehov eftersom de in princip är självuppvärmda (solvärme, kroppsvärme, spillvärme från apparater och belysning). Statssekreteraren vid norska kommunal- och regionaldepartementet Dag-Henrik Sandbakken betonade i ett av inledningstalen att det dessutom inte blir någon övergångstid i reglerna. Marknaden måste ställa om redan nu.

EU:s krav är att energiprestandan i nya byggnader från år 2020 ska motsvara medlemslandets egna definition av nära-noll-energi-hus. Sverige har ännu inte kommit fram till någon sådan definition berättade Åsa Wahlström från Chalmers (CIT Energy Management) på det avslutande plenumföredraget om ”Towards Nearly Zero Energy Buildings”. Förslaget från Boverket var att dagens krav i byggreglerna motsvarar en energianvändning nära noll. Men 55 kWh/m2 år för elvärmda hus och 90 kWh/m2 år för övriga hus i södra Sverige är ganska långt från noll. Stora delar av bygg-Sverige och Energimyndigheten reagerade och tyckte att kraven måste skärpas. Ett fåtal företag som t ex JM och Ramböll var däremot nöjda med Boverkets låga ambitioner.

Jag är imponerad av Trondheim och Norge. År 2008 när jag deltog på den första Passivhus Norden konferensen kunde Trondheim inte erbjuda någon studieresa eftersom det inte fanns några genomförda passivhusprojekt. Fyra år senare har Trondheim och Norge vässat sina ambitioner och de finns flera uppförda och stora pågående projekt att visa upp.

I nästa inlägg tar jag upp en färsk forskningsrapport från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) om skillnaden mellan golvvärme och radiatorvärme i lågenergihus…


P-Hotels Brattöra är den grå byggnaden i två våningar som knappt syns bakom den vita stationsbyggnaden i förgrunden. Fotot visar baksidan av hotellet som vetter mot bangården men från hotellrummet har man ändå utsikt över fjorden och snöklädda fjälltoppar. Ljudet från tågen är inget problem. Men jag är ju van eftersom jag alltid har bott nära järnvägsspår

Vill bara kort tipsa om ett bra budgethotell, P-Hotels Brattøra, för den som kommer till Trondheim. Hotellet blev färdigbyggt i våras. Fogarna i de kaklade väggarna och klinkergolvet i WC/D har fortfarande sin ursprungliga ljusgrå färg. Tvål fylls på i vägghängda behållare vid både vasken och i duschhörnan, inga engångsförpackningar med tvål och lotion som annars är vanligt på hotell. Istället för tvättställskommod finns här ett lättstädat hyllplan under handfatet.

Men hur miljömässigt bra är det med den förpackade frukosten i papperspåsen som hänger på handtaget varje morgon? Pratade med hotelldirektören i morse som menade att en stor frukostbuffé skulle ge mycket mer matavfall. P-Hotels har ingen servering resten av dagen och kan därför inte använda den mat som blir över. För mig passade frukostpåsen bra. På konferensanläggningen (Clarion Hotel & Congress) där jag har tillbringat dagarna serverades rikligt med frukt och fika redan på morgonen. P-Hotels lägger gärna undan frukostpåsen i kylen om man istället vill ta den på kvällen som jag. Den här gången hoppade jag nämligen över den dyra konferensmiddagen i Petter Stordalens nyligen invigda och påkostade Clarion Hotel & Congress. Valde istället att lägga tusenlappen på två lågintensiva yogapass på Zenit Yogasenter, en orgelkonsert i Nidarosdomen, en biofilm och två pulspass på SATS utspritt över fem dagar. Både P-Hotels och konferenshotellet Clarion Hotel & Congress överraskad med en turistkarta över Trondheim med inritade promenadslingor/joggingspår av varierande längd.



Lyxhotellet Clarion Hotel & Congress, platsen för konferensen Passivhus Norden 

På tidigare konferenser har jag alltid bott på vandrarhem. Men det går att hitta hotell med lågprisdagar för den som har tid att leta och är lite flexibel. Hotelldirektören berättade att de är nöjda med beläggningen med tanke på att det är hotellets första år i drift. Hit kommer utländska affärsmän som är mer prismedvetna än norrmännen. Hotellets läge kan inte vara bättre, precis invid järnvägsstationen och bussterminalen och dessutom fem minuter från centrum. Idag invigdes den nya gångbron över till Brattørkajen och då tar det inte mer än ca fem minuter att gå till museet Rockheim (ett nationellt museum för populärmusik), Pirbadet eller Skybaren i Clarion Hotel & Congress med fantastisk utsikt över staden och fjorden. Vid gångbrons andra sida på Brattørkaia har Snøhetta m fl ritat och planerat Powerhouse, ett plusenergihus som kräver ändringar i detaljplanen. Det storstilade projekt presenterades på konferensen men ligger på fel plats enligt Trondheims kommun som hade en representant i publiken. Bygghöjden har överskridits för att takytan ska få plats med så många solcellspaneler som behövs för att täcka byggnadens elbehov. Får se om de kan enas eller kompromissa.


Pirbadet i skuggan av Clarion Hotel & Congress


Rockheim, ett nytt nationellt musikmuseum för populärmusik med utställningar om musik från 50-talet och framåt (ritat av arkitektkontoret PIR II, färdigställt 2010)


Idag blev det mest turisttips (och en del har jag inte själv hunnit) med men i nästa inlägg berättar jag om några av konferensens highlights och nya insikter. Bl a om myten att hus med golvvärme behöver mindre energi för att hålla samma innetemperatur. Dessutom kommer nytagna foton eftersom jag är tillbaka på Skördevägen i Lund och kan ladda över bilder från kameran.

Fortsättning följer…


Gårdagens höjdpunkt på studieresan i Trondheims omgivningar var studenbostadshuset Teknobyen med 104 korridorrrum som delar på ett kök! Totalt finns det 116 sängplatser eftersom 12 enheter är för parboende. Studentboendet är populärt med 100 studenter som står i kö. Teknobyen är resultatet av en europeisk arkitekttävling (europan9) för unga arkitekter. Vinnaren var arkitekttrion MEK Architects från Madrid och projektet färdigprojekterades med hjälp av det norska arkitektkontoret Link Signatur AS. (Nytagna foton kommer så småningom när jag är tillbaka i Lund och kan ladda över bilderna. Kolla på länken så länge.) Fasader och tak är klädda med svensk brandsskyddsbehandlad träpanel . Köket var överraskande rent och studenten som guidade oss försäkrade att det inte enbart berodde på vårt besök Det krävs städdisciplin när 116 personer samsas om ett kök. WC/D prefabricerades i Finland och har lättstädad plåtbeklädnad på väggarna och PVC-matta på golvet.


Färgstarkt med robusta räcken i trapphuset och lättstädad plåtbeklädnad på väggarna och PVC-matta på golvet i WC/D

Mer bofakta:
– Lägenhetsstorlek ca 13 m2 och 30 m2
– Hyra 4 600 NOK resp 5 800 NOK
– Total bruksarea 4 576 m2 varav 905 m2  i källaren med åttta p-platser, tvätt och teknikrum
– Passivhusstandard, men till skillnad från många passivhus i Sverige värms varmvatten och tilluft med fjärrvärme och rummen med en elradiator


Alla 104 rum har varsitt kylskåp och egen låda. Kokande vatten direkt ur kranen till höger!


Planritning på plan 2 i Teknobyens studentbostadshus, kanske lite svårläst. Rummen till vänster är enpersonsrum och rummen i den högra halvan är samborum. Den tomma stora ytan i mitten är det gemensamma uppehållsrummet och längst till höger finns köket med diskbänkar och kyskåp

Det första passivhusprojektet på studieresan var Miljøbyen Granåsen med 300 lägenheter i friliggande egnahem, radhus och flerbostadshus. Enligt byggherren och fastighetsutvecklaren Heimdal Bolig är Granåsen det största passivhusprojektet i Norden. I Trondheim är det ett kommunalt krav på att husen ska anslutas till fjärrvärmenätet. Enbostadshusen är relativt stora med 5 rum och køk på 180 m2. Radhusen har 4 rum och kök och en boyta på 140 m2. Bostadsstorleken är särskilt intressant när ambitionen är energisnåla hus. Man minskar den specifika energianvändingen (kWh/m2 år) men är desto mer generös med boytan. När blir energianvändningen per person ett lika självklart nyckeltal som energianvändningen per kvadratmeter? Det borde vara lika naturligt som att diskutera koldioxidkvoter per person där ca 1 ton CO2 per person anses vara en långsiktigt hållbar nivå.

Fortsättning följer…


Miljøbyen Granåsen


Tillbaka efter en power-walk längs Nidelva, älven som flyter genom Trondheim. Tur att jag köpte knälånga ullstrumpor igår annars hade halvlånga capribyxor aldrig funkat i fem plusgrader. Turen blev kortare än planerat eftersom Gatsby hindrade mig från att komma iväg tidigare. Kunde inte lägga ifrån mig boken Den store Gatsby av F Scott Fitzgerald som nyligen kommit ut i pocket. Fascinerande hur man kan uppslukas av en skildring av societetsvärlden i 20-talets Amerika. Fast en del har inte förändrats sedan dess. För många står fortfarande förmögenhet och kändisskap högt på önskelistan. Karaktärerna och miljöerna i boken är fullständigt övertygande och slutet magnifikt. Boken var helt enkelt ”great” som man säger på norska.

Dags att lämna det bekväma hotellet och ge sig av på dagens studiebesök i norska lågenergihus. Ser fram emot utflykten. År 2008 när Passivhus Norden arrangerades första gången hade Trondheim inga genomförda lågenergihusprojekt att visa upp. Tar med mig påsen med grab-and-go frukost som hängde på handtaget i morse.

Fortsättning följer…


Nidelva med Nidarosdomen i bakgrunden som är Nordens näst största domkyrka

Sitter uppkopplad i Trondheim vid hotellreceptionens dator. Det var fyra år sedan jag var här som deltagare på Passivhus Norden när konferensen arrangerades för första gången. Sedan dess har fyra städer (Göteborg, Ålborg, Helsingfors och Trondheim) turats om att vara värd för konferensen som återkommer varje år. Årets tema är ”Från lågenergihus till plusenergihusbebyggelse”. År 2008 hann jag inte med särskilt mycket av Trondheims sevärdheter men det tog jag igen idag, dagen före registrering och studiebesök i traktens lågenergihus.

Efter incheckning strax efter lunch på ett nybyggt men enkelt hotell (precis i min smak) hann jag precis med några timmar kultur i expressfart. På lördagar stänger de flesta kulturinstitutioner vid tre-tiden. En mäktig orgelmeditation en halvtimme i Nidarosdomen, fika i solen utanför butiken vid Nidarosdomen, en kvarts besök på öppningsdagen av Ole Sjölies utställning i Trondheim Kunstmuseum och en vernissage av ”Empty Mixup Frame” med superfina verk av olika illustratörer på GONG (Nedre Bakklandet 20B). Trondheims folkebibliotek sparar jag till sista dagen när konferensen är över. På seneftermiddagen passade jag  på att kolla upp schemat på Zenit Yogasenter. Har planerat att inleda måndagen med Ashtanga Yoga Kickstart tidigt på morgonen. Fast det är kanske för ambitiöst. Annars är morgonyoga ett bra komplement till en hel dags stillasittande i konferenslokaler. Ett tips till konferensarrangörerna är bodystretch mellan föredragen. 500 deltagare behöver inte vara något hinder. Kvällen avslutades med en bra men tragisk österikisk biofilm: Paradiset.

Nedre Bakklandet med låg pittoresk trähusbebyggelse

Redan första gången upplevde jag en skön hemmakänsla  i Trondheim. Staden är lite större än Lund med ca 177 000 invånare plus en hel del studenter och har en pampig domkyrka. Går man klädd som jag med rejäla kängor, funktionsplagg och ryggsäck så smälter man in! Trondheims studenter tar sig fram med cykel precis som i Lund. Men cykelkulturen är sämre än hemma. Om det saknas separata gång- och cykelbanor väljer cyklisterna trottoaren istället för gatan.

Synd att jag missade värmen i Lund, 17 grader enligt väderkartan. Här i Trondheim var det inte mer än 6 grader. Men en stad som Trondheim har naturligtvis flera outdooraffärer som säljer varma knästrumpor i ull.

Fortsättning följer…

Dagens inlägg har en koppling till förra inlägget även om det inte handlar om MediaCityUK. (Jag avvaktar med de sista inläggen om MedaCtiyUK tills jag har fått klassningsrapporten som Frank Mills har lovat att skicka). Jag nämnde Orkanenbiblioteket i Västra Hamnen som vänder sig till såväl lärarstudenter på Malmö högskola som allmänheten och de som arbetar i stadsdelen. I september tittade jag hastigt in i Örestad bibliotek som färdigställdes i juni 2012. Örestad bibliotek ska fungera på samma sätt som Orkanenbiblioteket. Det danska arkitektkontoret KHR har ritat byggnaden som inrymmer både skola (årskurs 0–9), fritids och 1 300 m2 bibliotek i två av totalt åtta våningar. Samma kontor har ritat Citytunnelstationen Triangeln i Malmö.

Visionen är att biblioteket ska fungera som en kulturell samlingsplats i stadsdelen. Ett nytänkande inslag i biblioteket är självbetjäningen på morgon och kväll när biblioteket är obemannat. Stadsdelen Örestad saknar flera av de kvaliteter som jag förknippar med en modern hållbar promenadvänlig blandstad. Men jag är glad för att det var en självklarhet att bygga ett mångfunktionellt bibliotek öppet för alla så gott som alltid.

I slutet på veckan återser jag biblioteket på en ny studieresa. Här kommer programmet för den som är intresserad av att tillbringa en eftermiddag/kväll i Byen på egen hand och vill ha en färdigkomponerad resa med målpunkter, färdsätt och hålltider.

Tid och aktivitet

14.41 – Avgång från Lunds centralstation med Öresundståg mot Köpenhamn.

15.20 – Ankomst till Örestad. Promenad 745 m till VM Husene för att se balkonglösningar mm (arkitekt Bjarke Ingels, 2005). På vägen passerar vi även Örestad bibliotek (arkitekt KHR, 2012).

ca 15.50 – Vidare 350 m till hållplats Bella Center och metro till hållplats Christianshavn. 322 m gångavstånd till Dansk Arkitektur Center, Strandgade 27 B: Utställning Show me your model.

17.00 – Avfärd tillbaka till hållplats Christianshavn och vidare med metro till Nörrebro
station. Fika/aperitif på saluhallarna, Torvehallerne på Fredriksborggade 21, ca 150 m från Nörrebro station.

ca 18.15 – Avfärd till Laundromat Café, Elmegade 15, 1 100 m gångväg. Vi tittar bara in och får en glimt av en originell tvättinrättning. Därefter vidare till restaurangen, ca 400 m.

18.45 – Middag på Nörrebro Bryghus, Ryesgade 3.

ca 21.00 – Hemfärd till Nörrebro station, ca 1 000 m gångväg. Metro till Kastrup och byte till Öresundståg eller Öresundståg direkt från Nörrebro.

Länktips:
Baeredyktige Byer (med exempel på hållbar stadsutveckling runt om i världen)


WM husene ritade av Bjarke Ingels (2005)


Torvehallerne i Nörrebro (2011)


Det finns många spektakulära byggnader att se i Örestad, t ex hotellskyskrapan Bella Sky Comwell Hotel ritat av 3XN (2011)

Fortsättning från föregående inlägg.

MediaCityUKär en miljöklassad stadsdel med starkt fokus på de ekologiska aspekterna av hållbarhet. Den ideala hållbarhetscertifierade stadsdelen tar lika mycket hänsyn till de sociala och ekonomiska frågorna: social mångfald, integration, möjligheter till lokalt entreprenörskap och lokala arbetsplatser, samverkan på olika plan osv.

Tillfälliga kontorsbyggnader i MediaCityUk för småföretag konstruerade av byggbodar för att hålla nere byggkostnader och hyror

Ett av problemen i nybyggda stadsdelar är både höga lokalhyror och bostadskostnader. Den bästa marken för exploatering är den redan hårdgjorda marken, ofta gammal industrimark eller nedlagda hamnområde som kräver omfattande kostsam marksanering. Men hur ska cykelhandlaren ha råd med lokal? Var hittar kulturarbetare ateljéer eller småföretagare lokaler med överkomliga hyror? Hur uppnår man en social blandning när det inte finns bostäder för mindre betalningsstarka grupper i MediaCityUK i Manchester, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm eller i Masthusen i Malmö?

När jag besökte stadsdelen Vauban i södra Freiburg 2006 kom jag för första gången i kontakt med Baugruppen eller byggemenskaper, dvs egnahemsbyggare som slår sig samman och bygger ett flerbostadshus. Vauban ligger i ett tidigare nedlagt kasernområde och är internationellt känd som ett lyckat exempel på en hållbart utvecklad stadsdel (1993–­2006). I en byggemenskap kan byggkostnaderna bli lägre och man får verklig möjlighet att påverka boendets utformning. Ett exempel på deltagande planering på byggnadsnivå som inte bara handlar om att välja inredningsstilen Milano, Köpenhamn, Lissabon eller andra tillvalspaket.

Man kan även fundera på om alla befintliga byggnader i ett omvandlingsområde måste uppgraderas till påkostade lyxlokaler för banker, mäklare och reklambyråer. Låt en del av de gamla byggnaderna stanna vid en basnivå så att hyresnivån blir rimlig för mindre företag. Allmänna byggnader och lokala arrangemang gör en stadsdel tillgänglig för stadens alla invånare. Planerarna kan skapa förutsättningarna men någon måste ta ansvar för verksamheten och driften. Kommunen tar som tur är fortfarande på sig en del samhällsfunktioner men utvecklingen går mer och mer mot samverkansprojekt eller bidragsstödda föreningsinitiativ. I Västra Hamnen finns t ex den allmänna badplatsen och lärarhögskolans bibliotek i Orkanen. Orkanenbiblioteket är öppet för allmänheten till och med på vardagskvällar och lördagar (men tyvärr stängt på söndagar). I MediaCityUK är ambitionen att hålla regelbundna utomhusarrangemang på piazzan.


The Lowry, teater och galleri,  på Salford Quays mittemot MediaCityUK

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


I det 22-våningar höga huset the Heart finns ungefär hälften av lägenheterna i MediaCityUK

Här kommer en sammanfattning av energiprestandan i en av lägenheterna i MediaCityUK där bostadsarean är 30 m2. Uppgifterna är hämtade från energideklarationen (EPC) som utfärdades 22 mars 2010.

Element Description Current performance
Energy Efficiency Environmental
Walls Average thermal transmittance 0.30 W/m²K Good Good
Roof (other premises above)
Floor (other premises above)
Windows Fully double glazed Good Good
Main heating Room heaters, electric Compliant Compliant
Main heating controls Programmer and appliance thermostats Good Good
Secondary heating Room heaters, electric
Hot water Community scheme with CHP Very Good Very Good
Lighting Low energy lighting in 80% of fixed outlets Very Good Very Good
Air tightness Air permeability 8.2 m³/h.m² (assumed) Average Average
       
Current energy efficiency rating B 81  
Current environmental impact (CO2) rating   B 89

Förklaringar och egna kommentarer:
“Thermal transmittance” är värmeförlusterna genom klimatskalet. Ju lägre värde desto bättre. I de svenska byggreglerna anges att väggar inte får ha högre U-värde än 0,18 W/m²K som ett alternativt krav till energianvändning per kvadratmeter uppvärmd golvarea. Ytterväggar i ett hus med riktigt låg energianvändning bör ha ett U-värde på 0,10 W/m²K.

Golv och tak saknar U-värden eftersom bostaden finns i ett flerbostadshus med andra lägenheter både ovanför och nedanför.

Varje byggnadsdel är värderad enligt en skala: Compliant / Average / Good / Very good (uppfyller lagkrav/genomsnittlig/bra/mycket bra).

I den här bostaden använder man tvåglasfönster. Nybyggda hus i Sverige har som standard energieffektiva treglasfönster, ofta gasfyllda isolerglasfönster med lågemissionsskikt.

I England premieras kraftvärmeproduktion, CHP (Combined Heat and Power), dvs samtidig produktion av värme och el. Energislaget anses ha mindre betydelse. I MediaCityUK drivs kraftvärmeanläggningen av naturgas.

Notera att man lägger stor vikt vid energieffektiv fast belysning. I mars 2009 infördes EU en förordning om ekodesign av ljuskällor för att fasa ut vanliga glödlampor som bara omvandlar 10 % av tillförd el till ljus (resten blir värme). I ett hushåll står belysningen för 25 % av hushållselfanvändningen. Det finns en hel del att tjäna på lågenergibelysning som är fem gånger effektivare än de förbjudna glödlamporna.

”Air tightness” är lufttätheten i klimatskalet, dvs golv, väggar och tak. Enheten för luftläckaget i England är m³/h.m², dvs kubikmeter luft per timme och kvadratmeter golvarea. Eftersom man i Sverige mäter antal liter per sekund och omslutande area i klimatskalet (l/s,m²) är det svårt att jämföra. Men jag gjorde en omräkning av luftläckaget i mitt eget hus, Villa Trift 3.0, som uppgick till 1,44 m³/h.m² när huset provtrycktes. Det är känt att engelska hus är dragiga och det verkar som kraven på lufttäthet i nybyggda engelska bostäder inte är särskilt höga.

Fortsättning följer…