arkiv

Månadsarkiv: juli 2014

bild-582
bild-581

Underhåll eller permanenta lösningar? Vårt hus på Skördevägen i Lund, Villa Trift 3.0, var inflyttningsklart i maj 2010. Jag byggde odlingslådorna samma sommar inspirerad av pallkrageodlingarna i Seved i Malmö. Men nu när odlingarna på Skördevägen är inne på den femte säsongen inser jag plötsligt att lådornas livslängd är kortare än förväntat: flera hörnreglar har ruttnat, de rostfria skruvarna har knäckts och de längsta sidobrädorna lever sitt eget liv. Konstruktionen var inte tillräckligt hållbar. Borde haft spontade brädor, stag över mitten i de längsta lådorna (105 x 200 cm) och bättre virke. De mindre lådorna har klarat sig bättre (ca 100 x 100 cm). Nästa år är det dags att göra något åt de stora lådorna och jag funderar på en murad variant med smala lecablock eller tegel. Fördelen med trälådor är flexibiliteten, priset och att konstruktionen tar mindre plats. Men efter fem år inser jag att jag föredrar odling i lådor framför friland och vågar mig därför på en mer permanent lösning.

På Naturhistoriska museet i Stockholm pågår i sommar en utställning ”Odla staden” på innergården med flera bra tips för stadsodlaren. Passa på om ni är i Stockholm och behöver inspiration. Turistar man i Berlin är det självorganiserade odlingsprojektet i Prinzessinnengärten också värt ett besök.

bild-583
Vindruvan Solaris har några veckor kvar före mognad

bild-585
Storklas heter vinbärssorten i trädgårdens halvskuggiga hörn. Den mognar sent till skillnad från den andra söta sorten Titania (vet inte om den goda smaken beror på det soliga läget)

bild-586
Rabarbern tog sig fint efter om plantering i kompostjord. Sorten heter Spangsbjerg och den får rikligt med stjälkar. Den är inne på andra omgången och den här gången utan löss. Vet inte riktigt hur storväxt den blir men hoppas slippa en monsterplanta

 

bild-587
Purpurvindan i rabatten och på terrassen ger äntligen blommor

bild-584
Cocktailtomaterna Black Sweet Cherry mognar efterhand. De är både vackra och goda. Riklig skörd tack vare utomhusläget (en sådan här sommar är det alldeles för varmt att ha tomaterna i växthuset)

bild-577
Ombyggd gårdsbyggnad som blev naturcentrum med utställning, möteslokal och kafé år 2006 (Gunilla Svensson Arkitektkontor). Solfångarna framför huset värmer i huvudsak tappvarmvattnet

Vilken överraskning! Anläggningen i Fulltofta naturcentrum är helt kretsloppsanpassad. Här finns solfångare, en vedeldad kamin värmer huset på vintern + bergvärmepump som värmer ackumulatortanken när solen inte räcker, urinseparerade vattentoaletter, lokal avloppsrening med rotzon, utvändiga fasta solskydd på den uppglasade gavelväggen mot söder och vatten från egen brunn.

bild-575
Bild höger: Utvändiga fasta solskydd på gaveln mot söder. Bild vänster: snygga räckesdetaljer bild-576
Rotzonsanläggningen i förgrunden, markbädden syns precis bakom vassen. Här renas avloppsvattnet från naturcentrumets toaletter och kök efter att fekalier avskilts från urin i de urinseparerade toaletterna. Fekalierna förmultnar i en cementbrunn som töms varje år  bild-579
Principskiss över byggnadens energiförsörjning och den småskaliga avloppreningsanläggningen

Första julihelgen i Fulltofta blev kickoff för ett långtidsprojekt som funnits på önskelistan sedan länge: att avverka Skåneledens alla etapper med övernattning i antingen vindskydd eller mer ordnat i hotellsäng. Projektet startade med buss från Lund till Hörby och en uppvärmningsvandring från Hörby till Fulltofta naturcentrum (5 km) lördagen 5 juli. Men det finns helgbussar till ända fram om man vill spara på krafterna. Dagen efter övernattning i vindskyddet vandrade jag ensam med en snitthastighet på knappt 5 km/h i fem mil med fyrakilospackning mellan kl 9 och 19.45. Vikten kan tyckas vara blygsam men som jämförelse tror jag att en maratonlöpare ogärna hade sprungit 4,2 mil med två 2-kilos hantlar i händerna.

Nu är etapp 10, 11, 12 och 13 av Ås till ås-leden avverkad. Skåneledens drygt hundra mil är uppdelad i fem vandringsleder med 80 etapper.

bild-580
Övernattning i ett av naturcentrumets två fina vindskydd. Men natten var inte så fridfull som jag hade föreställt mig eftersom vägtrafiken från väg 13 når ända hit. Söndag morgon var fantastisk med fågelsång, vindsus och frisk luft

Omdöme: Varierad terräng, bra blandning av blå och röd svårighetsgrad, Fjällmossen är en höjdpunkt, ingen besvärande stigning (från ca 111 till 193 meter över havet). Vandringen var en fysisk prövning och naturupplevelse som varmt rekommenderas om man är någorlunda tränad. Alternativet är förstås att dela upp sträckan på två dagar. Men några kilo mindre packning hade gjort strapatsen ännu mer njutbar, dvs skippa sovsäck och liggunderlag och välj hotellsäng eller avstå från övernattning.

Utrustning: Bekväm ryggsäck anpassad för kvinnor (Osprey Sirius 26), liggunderlag av cellplast (funderade på att köpa ett ett upplåsbart liggunderlag men valet föll till slut på RidgeRest SOLite som känns mer robust och är snabbpackat), upplåsbar kudde, sommarsovsäck (komforttemp +13 grader för kvinnor) 3 st raw-foodbars (3 x 200 kcal), vattenflaska som fylldes på vid varje vindskydd (33 cl men borde haft 50 cl), tre äpplen, merinoullströja (överflödigt), extra trosor och strumpor, toalettpapper, fickkniv, pannlampa (praktiskt i vindskyddet på natten), plåster, myggstift, mobil, papperskartor med varje deletapp (helt avgörande för överblicken och när mobilbatteriet är urladdat).

Väderförhållanden: Halvklart, ca 24 grader på dagen och runt 17 grader på natten.

Lessons learned: Bättre med lite rymligare kängor eftersom fötterna svullnar efter så många mil i sommarvärmen. Nästa gång tar jag mina skalkängor som har mer plats för tårna. Ett myggnät att hänga upp i vindskyddet hade förbättrat nattsömnen (även om det bara vara några enstaka myggor). Kanske en ryggsäcksmonterad solcellsladdare till mobilen?

bild-570
Bredvid uppfartens markplattor och mellan odlingslådorna ligger stenmjöl med självsådda örter. Den vilda floran är densamma som på bangårdarna mellan järnvägsrälsen. Här samsas fetknopp, blåeld, nattljus, johannesört med andra oidentifierade arter. Jag njuter av det naturliga urvalet och uppskattar trädgårdens oplanerade ytor. Odlingarna är däremot inte lika njutbara: löss på purpurvindan och trädgårdens första rabarber, tomater som inte trivs i växthusvärmen, dålig grobarhet i lådan med squash och brytböna som helt har avstannat i tillväxt efter utplantering. Som tur är ger jordgubbsplantorna rikligt med jordgubbar.

bild-569
Nattljusplanta: år 1 till vänster och år 2 till höger

bild-574
Trädgårdsgångens prydnad i full blom som vi har väntat på ett år

bild-571
Sedum

bild-572
Johannesört

bild-573
En oidentifierad vild ört