arkiv

Månadsarkiv: januari 2013

MediaCityUK – Business (34)

31 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Det näst sista obligatoriska området som bedöms i BREEAM Communities är Näringsliv och ekonomi. Den ekonomiska aspekten av hållbar stadsutveckling är den svåraste att bedöma enligt mig. Men kan det vara så svårt att hitta självklara indikatorer? Statistiska Centralbyråns (SCB) huvudindikatorer för Hållbar produktion och konsumtion på nationell nivå är energieffektivitet och investeringar. Huvudindiktorerna för Ekonomisk utveckling är sysselsättningsgrad, offentlig skuld och tillväxt. Andra indikatorer är inflation, reallöner, arbetslöshet, arbetstimmar per person, forskning, innovationer, humankapital, vidareutbildning och företagsklimat.

Svårigheten ligger i att hitta indikatorer som lyfter ekonomin lokalt utan att ge ohållbara effekter på någon annan plats. Regionalt samarbete och hänsyn till global rättvisa finns sällan med som mått på en hållbar ekonomi. Valet av indikatorer bygger på vilken definition av hållbar utveckling man väljer och hur detta översätts till lokal nivå. För mig handlar hållbar utveckling ytterst om rättvisa, helhetssyn och deltagande. På lokal nivå handlar hållbar utveckling om att planera långsiktigt för våra behov idag och framtida behov. Planeringen måste självklart ta hänsyn till omvärlden, dvs omgivande stadsdelar och regionen. Externa köpcentrum i varje kommun är exempel på motsatsen. När stora företag flyttar från en ort till en annan ort är den ena vinnare och den andra förlorare. Och hur värderas en blomstrande lokal ekonomisk utveckling med oönskade effekter i en annan del av världen?

I nästa inlägg publicerar jag indikatorerna som BREEAM Communities valde i 2009 års version och poängen för MediaCityUK…

MediaCityUK – Resources (33)

28 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-096

RES6: Vattenresurser – Grundvatten
Aim –To ensure that any development on site does not adversely impact upon local public or private water supply through polluting aquifers or groundwater.

Om det finns ytvatten- eller grundvattentäkter på eller inom 2 km från exploateringsområdet måste förebyggande åtgärder göras för att säkra vattenkvaliteten under pågående och efter avslutad byggnation.
Poäng: 3 p (Best). För att få maxpoäng ska t ex reningsanläggningar, system för dagvattenhantering säkerställa att rent vatten återförs till marken. För två poäng krävs att exploateringen följer relevanta riktlinjer i PPG från motsvarigheten till Naturvårdsverket i Storbritannien, Environment Agency.

Följande indikatorer är inte relevanta (not applicable) för MediaCityUK:
(RES7: Material – Trävirke)
Aim –To increase the percentage of timber used in construction sourced from sustainably managed and temperate independently certified sources. Recognised accreditations include the Forest Stewardship Council Certification Scheme and Pan European Forest Certification.

Hur stor andel av trävirket i konstruktionerna kommer från en certifierad leverantör?

(RES9: Avfall – Förvaring och insamling)
Aim – To allow for storage of recyclables and composting in occupied buildings prior to collection and remove the need for frequent journeys to the local recycling facilities.

Finns lämpligt utrymme för att förvara källsorterat avfall i närheten av varje byggnad på området och som är tillgängligt för transportbilar?

(RES10: Avfall – Återanvändning av ballast)
Aim – To maximise the role played by secondary and recycled sources of aggregates in meeting the Region’s sustainable resource management requirements, for both new build and refurbishment projects.

Hur stor andel av ballastmaterialet är återvunnet material?
Poäng: 1 p.

Min kommentar: Med ballastmaterial menas sten-, grus- och krossmaterial som ingår i betong (med cement som bindemedel) eller i fyllnadsmaterial i t ex vägar och under järnvägar.

I Sverige är målet att hushålla med naturgrus och istället använda bergkross eller krossat återanvänt betongmaterial. Våra naturgrustillgångar är en indikator för de nationella miljömålen Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Samtidigt som naturgrus är en ändlig resurs och en bristvara deponeras stora mängder gruvavfall i norra Sverige. Gruvavfallet, dvs krossat bergmaterial, skulle kunna transporteras med båt till södra Sverige och fungera som ballastmaterial i betong och anläggningsarbeten.

(RES14: Förorening – Luft)
Aim – To reduce the impact of air contamination from the development (during construction and occupancy) on neighbouring areas.

Kommer bebodda närområden att drabbas av förorenad luft pga av exploateringen?

Fortsättning följer…

Energianvändning i sektorn bostäder och service

23 januari, 2013
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Jag fick anledning att kolla upp de senaste siffrorna i Energimyndighetens energistatistik som sammanställs varje år i Energiläget 2012. På Energimyndighetens hemsida finns Energiläget i siffror 2012 som Exceldokument. Tabellerna som jag hänvisar till i inlägget finns i samma dokument.

Energimyndigheten delar upp Sveriges energistatistik i total energitillförsel, omvandling, distribution och slutlig användning i Sverige. Sveriges slutliga energianvändning delas i sin tur upp i tre sektorer:

  1. Bostäder och service
  2. Industri
  3. Transporter

Bild-296
Illustration Kiran M Gerhardsson 2011

Sektorn Bostäder och service står sedan länge för runt 40 % av den totala slutliga energianvändningen på 395 TWh. År 2010 använde sektorn Bostäder och service 156 TWh. Sektorn Industri stod samma år för en nästan lika stor andel, 147 TWh (tabell 3). Under 2000-talet har industrisektorn och bostäder och service stått för ungefär lika stora andelar (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 4).

Vad ingår i sektorn Bostäder och service och hur ser fördelning ut mellan olika verksamheter?
I sektorn Bostäder och service ingår bostäder, lokaler, areella näringar och övrig service. Ca 86 % utgörs av energianvändningen i bostäder, kontor, affärslokaler och offentliga lokaler. Energin används för att värma upp rum och vatten. En del av energin går åt för att driva apparater, belysning, pumpar och fläktar. Areella näringar (5 %) omfattar jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och fiske. I Övrig service (7 %) ingår byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk. Fritidshusen står enbart för ett par procent (Energiläget 2003). Efter ett telefonsamtal med Lars Nilsson på Energimyndigheten har jag förstått att byggsektorns andel är svårmätt men ambitionen är att inkludera energiåtgången för att uppföra byggnader, dvs bränsle för drift av arbetsmaskiner, uppvärmning av byggbodar och elförbrukning på arbetsområdet. Sannolikt hamnar en del av bränsleanvändningen i byggentreprenörenas fordon och maskiner i Transportsektorn pga av mätproblematiken.

I sektorn Bostäder och service används ca 60 % för uppvärmning av ytor och tappvatten. Om man ser till total energianvändning (uppvärmning, varmvatten, hushållsel och driftel) använder småhus 40–45 TWh, flerbostadshus 35–40 TWh, och lokaler 40–45 TWh. Men frågan är hur fördelningen ser ut om man tar hänsyn till energiförlusterna, dvs åtgången av tillförd bränsleenergi som går åt i t ex kraftvärmeverk och värmeverk samt förlusterna i ledningsnäten. Förlusterna hamnar nämligen i omvandlingssektorn och distributionssektorn (Energiläget 2012, s 56). Enskilda siffor visar aldrig hela sanningen. När det gäller energistatistik är det värdefullt med statistik för både tillförd energi (primärenergi) och använd energi (köpt eller levererad energi).

Vilken sektor använder mest el?
År 2010 använde Bostäder och service 74,6 TWh och sektorn Industri använde samma år 53,4 TWh (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 8 resp 9). Fram till 1977 var det tvärtom, industrin förbrukade mer el än bostäderna. Under hela 70-talet var olja var det vanligaste energislaget för bostadsuppvärmning. Olja ersattes efterhand av el och fjärrvärme för uppvärmning. Därmed flyttades omvandlingsförlusterna från slutanvändarna. År 2010 använde 46 % av småhusen någon form av värmepump. Värmepumparna drivs med el och en hel del småhus har fortfarande direktverkande el. Andelen elvärme i bostäder var ca 20 TWh. Andelen hushållsel i bostäderna var ungefär lika stor, ca 20 TWh. Det stora antalet elvärmda småhus bidrar till en högre elanvändning och lokaler står för en stor andel driftel (fastighetsel och verksamhetsel), 34 TWh (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 7).

Nyttan med statistik i siffror
Det är lätt att bli yr av alla siffor och man kan behöva tolkningshjälp. Med jämna mellanrum är det bra med en uppdatering. Jag var nyfiken på om något har hänt med energianvändningen i sektorn Bostäder och service som totalt sett inte får öka med hänsyn till resursåtgång och klimatförändringar. Sedan 1970 har den totala temperaturkorrigerade energianvändningen inom sektorn varit nästan konstant, 147–165 TWh, trots ökningen av antalet lokaler och bostäder (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 8). Temperaturkorrigering innebär att användningen har korrigerats för klimatvariationerna, t ex milda eller stränga vintrar, för att olika år ska vara jämförbara. Men jämför man total energianvändning inklusive omvandlingsförluster har användningen ökat med drygt 30 % mellan 1970 och 2010, från 186 TWh till 244 TWh. Samma period har antalet bostäder ökat från knappt 3,2 miljoner till ca 4,5 miljoner, dvs en ökning med ca 40 %.

Hur kan den boenderelaterade energianvändningen minska?
Genom energieffektiviseringar, högre boendetäthet, elsnålare apparater, stimulans till installation av solel- och solvärmeanläggningar och energimedvetet beteende är några exempel. EU bidrar bl a med direktiven för ekodesign ((2009/125/EG) och energimärkning (2010/30/EU), byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) och förordningen om ekodesign av ljuskällor (EC No 244/2009). Utan EUs tvingande krav på att fasa ut glödlamporna hade LED aldrig tagit ett sådant utvecklingssprång och sjunkit drastiskt i pris på ett par år.

Källor:
SCB (Statistiska centralbyrån), Folk och bostadsräkningen 1970.
Energimyndigheten, Energiläget 2012. http://www.energimyndigheten.se/Statistik/Energilaget/, hämtad 2013-01-23.

Växthuseffekt trots minusgrader

20 januari, 2013
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Bild-295
Smältande istappar utanför växthuset (–5 °C i uteluften, 15 °C i växthuset och 30 °C i solfångaren) 

Första vinterdagen med nästan snöfria solfångare! En molnfri och solig vinterdag som idag går temperaturen upp till 30 °C i solfångaren trots att det är runt –5 °C i uteluften. Men eftersom tanken var fulladdad sedan morgonbrasan har vi ingen glädje av solvärmen som produceras i solfångaren. Aktivt solvärmetillskott kommer tidigast i februari när temperaturen i solfångaren är kring 40 °C.

Det har gått en månad sedan vintersolståndet när solvinkeln var ca 11 grader mitt på dagen. Idag 20 januari står solen högre, 14 grader i förhållande till horisontalplanet. Vintersolen lyckades få upp temperaturen i växthuset till +15 °C. Snart är det möjligt att sitta i växthuset någon timme mitt på dagen och njuta av medelhavstemperaturer.

MediaCityUK – Resources (32)

17 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Turen har kommit till området Resurser (Resources) i poängsammanställningen för den första miljöklassade stadsdelen MediaCityUK som bedömts enligt BREEAM Communities. Därefter återstår endast Näringsliv (Business) och Byggnader (Buildings).

screenshot1

RES1: Material – Låg miljöbelastning
Aim – To increase the volume of low environmental impact materials used during the construction of developments.

Hur stor andel av byggmaterialen som används på allmän mark och i infrastrukturen ger låg miljöbelastning?
Poäng: 0 p. Ett poäng ges till projekt där 40–60 % av materialen har fått A+ till B-klassade enligt Green Guide to Specification och om återvunna material används i avsevärd omfattning. Två poäng ges till projekt om 60–80 % av materialen är A+ till B-klassade. Tre poäng ges till projekt där > 80 % av materialen är A+ till B-klassade och om 80 % av trävirket kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk samt att 100 % av trävirket är kommer från lagligt avverkad skog.

Min kommentar: Sunda Hus och Byggmiljöguiden är svenska motsvarigheter  till Storbritanniens Green Guide. Men deras tjänster kostar förstås. Egnahemsbyggare, småföretagare m fl kan använda sig av kostnadsfria databaser som t ex Folksams byggmiljöguide, Svanen och BASTAonline.  I BASTA-registret är varorna inte klassade men väljer man byggvaror som klarar deras kriterier undviker man farliga ämnen som finns upptagna på Kemikalieinspektionens lista över utfasningsämnen.

folksam
Vårt hus, Villa trift 3.0, på om omslaget till Folksams Byggmiljöguide 2012

RES5: Vattenresurser – Planeringsstrategi
Aim – To develop a sustainable water efficiency strategy at a masterplanning level for the whole site.

Hur kommer området att tillgodose behovet av färskvatten?
Poäng: 1 p (Minimum). För ett poäng ska det finnas dokumenterat tillräcklig vattentillgång. Två poäng ges till områden där vattenbehovet minimeras och med regnvatteninsamling för återanvändning på plats. Projekt som utöver detta återanvänder gråvatten får tre poäng.

Mina kommentarer: Gråvatten är avloppsvatten från bad, disk och tvätt (BDT-vatten). I svenska kommunala avloppsystem blandas BDT-vatten med avloppsvatten från toaletten. Det är lättare att rena BDT-vatten om det är separerat från avloppsvattnet från toaletten. I småskaliga avloppssystem förekommer lösningar med återanvänt BDT-vatten som spolvatten och tvättvatten. Före jul var jag på invigningen av framtidens tvättstuga i MKBs flerbostadshus i Augustenborg. Området är från 50-talet och har underdimensionerade spillvattenledningar. Precis utanför tvättstugans fönster har MKB anlagt en lokal biologisk reningsanläggning där vattnet renas innan det rinner ut i det öppna dagvattensystemet.

Regnvatteninsamling är betydligt vanligare i länder med brist på färskvatten, t ex Tyskland. I Sverige har vi gott om vatten vilket inte ger samma incitiament till att hushålla med vatten. Motivet till våra sparblandare är framför allt att hushålla med energin som går åt för att värma tappvatten. Men å andra sidan kostar det att rena och transportera vatten. Lund får i huvudsak sitt vatten ända från Bolmen i Småland medan andra kommuner får sitt färskvatten från grundvattnet. Med en växande befolkning ökat vattenbehovet. För att komplicera bilden finns det vattentekniker och ekologer som menar att våra spillvattensystem mår bäst av ordentliga genomsköljningar. Men vem ifrågasätter snålspolande toaletter? Och hur gör man med genomspolningen i länder med vattenbrist och återkommande vattenransonering sommartid?

I nästa inlägg kommer mer om vatten och jag avslutar området Resurser med några indikatorer som vanligtvis bedöms i BREEAM Communities men som inte är relevanta för MediaCityUK.

Fler ftalatfria våtrumsmattor av PVC

15 januari, 2013
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Träffade en representant för Tarkett idag som överlämnade golvprover. Ska föreskriva PVC-matta i ett pågående projekt och då vill jag naturligtvis välja ett ftalatfritt alternativ. Ftalater är mjukgörare som tillverkas av olja och behövs för att göra plasten formbar när den t ex ska vikas upp på väggen i golvvinkeln. Men mjukgörare kan även tillverkas av vegetabiliska råvaror. Jag har tidigare skrivit om Altros plastgolv för våtrum med mjukgörare av majsstärkelse och krossade olivkärnor för halkdämpningen. Under 2012 övergick även Tarkett till att producera plastmattor utan ftalater. Fick höra idag att Tarketts ersättningsmjukgörare i kollektionen iQ Natural  tillverkas av ricinolja. De övriga homogena plastgolven innehåller oljebaserade mjukgörare där ftalaterna ”tvättats” bort. iQ Natural kostar ca ca 10-12 % mer än de andra iQ-produkterna. Tarketts samtliga homogena platsgolvsprodukter tillverkas i Ronneby.

Forbo tillverkar också PVC-golv men tillhandahåller ingen information om ftalater när man söker på hemsidan. Får väl ringa för en statusuppdatering. Något måste ju ha hänt sedan vi uppförde vårt hus, Villa Trift 3.0, våren 2010 med Forza från Forbo i badrummen. Vid den tiden fanns inga ftalatfria svenskproducerade alternativ för våtrum som det gör idag.

MediaCityUK – Ecology (31)

10 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Bild-085
Inhemska växtval men MediaCityUK saknar spridningskorridorer

Fortsättning på tidigare inlägg.

ECO1: Ekologisk inventering
Aim – To determine the ecological value of the habitats in and around the site in order to maintain and enhance biodiversity and protect existing natural habitats.

Har området inventerats av en kvalificerad ekolog för att identifiera livsmiljöer inom och i närheten av området samt förflyttningsstråk genom området?
Poäng: 3 (Best). För att få högsta poäng som MediaCityUK måste en ekolog konstatera att marken har ett lågt ekologiskt värde. Om det finns ekologiskt värdefulla inslag måste det finnas en strategi för att minska påverkan. En handlingsplan för biologisk mångfald måste dessutom tas fram

ECO2: Handingsplan för biologisk mångfald
Aim – To improve the ecological value of the site and existing habitats.

Will there be an increase in important or valued habitats identified in the LBAP or BAP, LHAP or HAP either by area or increased ecological value of the habitat (as assessed by an ecologist), or support for a species identified in the LBAP or BAP? / Will there be an increase in important or sensitive habitats identified in the Local, Regional or National Biodiversity Action Plan (BAP), either by creating or restoring ecological value (as assessed by an ecologist), or support for a species identified in the Local, Regional or National (BAP)?
Poäng: 3 (Best). Om värdefulla eller känsliga livsmiljöer inte påverkas ges ett poäng. Om minst en livsmiljö eller art ökar i omfattning ges två poäng. Är det fler än en ges tre poäng.

Min kommentar: Det engelska dokumentet BAP står för Biodiversity Action Plan och HAP betyder Habitat Action Plan. Våtmark är ett exempel på ett habitat, dvs växtplats eller boplats. Läs mer här.

ECO3: Inhemsk flora
Aim – To ensure that the trees and shrubs that are specified contribute to the ecological value of the site.

Har en blandning av lämpliga inhemska träd och buskar specificerats?
Poäng: 3 (Best). Om 30–60 % av uppräknade träd och buskar är inhemska tilldelas ett poäng. 60–90 % ger två poäng. > 90 % ger tre poäng.

(ECO4: Spridningskorridorer för djurlivet
Aim – To improve the ecological value of the site and support the viability of species by linking populations and habitats.

Kommer spridningskorridorer att anläggas för att koppla samman livsmiljöer för djur och växter inom området eller med livsmiljöer utanför området?
Indikatorn är inte relevant för MediaCityUK.)

Fortsättning följer…

Producentansvar, reservdelar och resurshushållning

8 januari, 2013
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Bild-294

Öppet brev till IKEA Kundservice 2013-01-02
Lock är den finaste plafondarmatur för vårt hem som jag har lyckats hitta på marknaden. Jag är miljöarkitekt och har fyra st Lock uppsatta i Sveriges första miljöklassade bostad enligt systemet Miljöbyggnad. Jag ordnar ofta guidade visningar för både branschfolk och allmänhet.

Plafonderna är bestyckade med 6–7 W LED som har suttit uppe sedan huset byggdes år 2010. Eftersom det är kvalitets-LED behöver lamporna inte bytas på ca 25 år men emellanåt måste damm på insidan av glaset torkas av. Då kan det hända att plasthållarna till glaset knäcks. Hårdplasten har kanske blivit skörare med tiden. Idag var jag därför tvungen att åka till IKEA för att skaffa nya hållare. Tänkte att miljömedvetna IKEA säkert har reservdelar. Men jag kom hem med fem nya Lock istället eftersom hållarna tyvärr inte lagerförs som reservdelar. Jag behöver egentligen bara plasthållarna! Att priset för plafonden bara är 49 kr är inte relevant ur ett resursperspektiv.

Tänkte att jag måste skriva till er på IKEA eftersom ni inte vill förknippas med resursslöseri, eller hur? Skulle ni kunna tipsa era produktutvecklare att välja ett annat material till hållarna som inte knäcks så lätt, t ex vitlackerad metall eller gummi? Ni har lyckats göra den finaste plafonden på marknaden som dessutom har E27-sockel och då är det väl synd att armaturens livslängd är betydligt kortare än ljuskällan som sitter i.

Bästa hälsningar
Kiran
https://kiransblogg.com/

Svar från IKEA Kundservice 2013-01-02
Hej Kiran,

Tack för att du har skrivit till oss – vi har tagit emot din förfrågan.

För din information, har vår kundtjänst öppet vardagar 8:30 till 20:00.

Vi vill ge dig bästa möjliga service och beräknar att du skall få ett svar senast 11 januari 2013 kl. 18:30. Nedan har du en kopia på de uppgifter som du har fyllt i vårt kontaktformulär /…/

Om du redan har hittat ett svar på din förfrågan kan du klicka här – Avsluta ärendet

Och har du ytterligare synpunkter, så får du gärna svara på detta mail.

Med vänliga hälsningar,
IKEA Kundservice

MediaCityUK – Transport (30)

7 januari, 2013
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Efter ett kort juluppehåll fortsätter min genomgång av indikatorer och delbetyg i klassningen av MediaCityUK. Se tidigare inlägg.

Bild-058
Bilfritt på 50–65 % av gatorna i MediaCityUK

TRA8: Bilparkering – Flexibel användning
Aim – To reduce levels of car parking available as an incentive to use public transport and other methods of mobility and communication. 

Hur stor andel av bilparkeringsplatserna är mångfunktionella, t ex utnyttjas för torgförsäljning eller aktivitetsytor när parkeringsplatserna inte används?
Poäng: 0 p. 5-10% ger 1 poäng, 10-20% ger 2 poäng och >20% ger 3 poäng.

Min kommentar: I MediaCityUK är större delen av parkeringen samlad i ett parkeringshus i utkanten. Avsikten är att man ställer bilen i områdets periferi och tar sig vidare till fots om man inte kommer till stadsdelen med spårvagn eller cykel förstås. En av spårvagnshållplatserna finns på bästa läge centralt i stadsdelen invid vattnet.

I min hemstad Lund finns ett bra exempel på flexibel användning, Mårtenstorget i centrum. På förmiddagen är torgytan reserverad för torghandel och på eftermiddagen bilparkering. Samma lösning förekommer säkert i flera städer.

Bild-055
Perifert parkeringshus i MediaCityUK med livsmedelsaffär och energicentral i bottenvåningen (bakom jalusiportarna till vänster i bilden)

TRA9: Bilparkering – Lokal parkeringsstrategi
Aim – To reduce levels of car parking available as an incentive to use public transport and other methods of mobility and communication.

Hur förhåller sig parkeringsstandarden i området till lokala kommunala planeringsbestämmelser och krav?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK innebär betyget bl a att man tillgodoser kravet på begränsning av parkeringsmöjligheter och att området erbjuder alternativa transportsätt.

TRA10: Allmänna transportmedel – “Home Zones”
Aim – To enable residents to use and enjoy space around homes whilst maintaining vehicular access.

Kommer området ha gator där fotgängare prioriteras (bortsett från huvudgator och allmänna transportstråk) sk “Home Zones”?
Poäng: 1 p (Minimum). För lägsta poäng räcker det med att 50 % av bostadsgatorna är utformade som “Home Zones” och för maxpoäng 80 %.

Min kommentar: I Danmark och Sverige är konceptet med lågfartsgator i blandstadsdelar och i renodlade bostadsområden ingen nyhet. Arkitekten Jan Gehl tillhör den främsta förespråkaren för gång- och cykelvänliga miljöer där bilar får köra men på fotgängarna och cyklisternas villkor (se tidigare inlägg). Den vanligaste hastighetsbegränsningen är 10 miles per hour (16 km/h) enligt den holländska modellen. I Storbritannien förekommer ”home zones” med 20 miles per hour. Hållbara Freiburg var tidig med att införa 30 km/h i alla bostadsområden och på vissa huvudgator. I t ex de miljöanpassade stadsdelarna Vauban och Rieselfeldt är en del bostadsgator är helt bilfria. Men bilar har alltid möjlighet att angöra (max 5 km/h), t ex boende med nedsatt rörlighet eller fåtalet bilägare som kommer hem med tunga shoppingkassar. I Rieselfeldt har knappt 30 % av befolkningen tillgång till bil. I vissa delar av Vauban är siffran så låg som 8 %!

TRA11: Trafik – ”Transport Impact Assessment”
Aim – To manage the impact of the development upon the existing transport infrastructure and the community

Har transporterna bedömts i enlighet med riktlinjerna framtagna av Storbritanniens transportdepartement?
Poäng: 3 p (Best). I MediaCityUK har transporternas påverkan bedömts enligt de statliga riktlinjerna och infrastruktur och service är planerade för att komma stadsdelen till godo.

Följande indikator är inte relevant för MediaCityUK:
TRA12: Allmänna transportmedel – ”Workplace Travel Plan”
Aim –  provide measures which could enable staff or residents to adopt a healthier and more sustainable transport pattern.

Finns en framtagen transportstrategi för arbetsplatserna i stadsdelen som främjar hyresgästernas användning av andra transportmedel än sina privata bilar?

Fortsättning följer. Nästa avsnitt som bedöms i klassningssystemet BREEAM Communities är Ekologi. Därefter återstår Resurser, Näringsliv och Byggnader …

Hett tips till det alternativa julbordet 2013

3 januari, 2013
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Bild-293 Mellanstark chili från 2011 års odlingssäsong

Här kommer ett efterfrågat snabblagat klimatsmart recept med en av säsongens råvaror som huvudingrediens. Receptet anknyter till förra inlägget om olika chilisorter. Maträtten passar även alla som är laktos-, gluten- eller mjölkintoleranta. I vårt hushåll är rätten en klassiker på julbordet sedan vi flyttade in i huset 2010.

Het rödkålssallad med smak av chili och toppad med sesamfrön och cashew
(ursprungligen publicerat i COOP Mersmak 2010)

8 portioner
Tillagningstid: 10 minuter
Hållbarhet: 3–4 dagar i kylen

Ingredienser

½ huvud rödkål, 800 gram

1 dl solros- eller majsolja (jordnötsolja går också bra)

1 tsk sesamolja

½ dl risvinäger

½ msk råsocker

2 msk pressad lime

1 ½ tsk salt

1 röd chili, urkärnad och finhackad eller sambal oelek (själv tar jag alltid båda ingredienserna, och  antal chilifrukter beror på styrkan)

1 ½ dl rostade svarta och/eller ljusa sesamfrön

1 ½ dl osaltade rostade och hackade cashewnötter

Tillagning

  1. Skär bort roten från rödkålen och hyvla kålen med en osthyvel eller strimal fint med kniv eller i matberedare.
  2. Blanda olja vinäger, socker, lime, salt och chili och blanda med kålen.
  3. Strö över lite frön och nötter före serveringen (de blir mjuka om de står i kylen).

Njut av smaken och den vackra färgen!