Arkiv

Monthly Archives: april 2016

bild_904
Utrustad med tålamod och en stadig systemkamera en tidig morgon gick det till slut att fånga en av fåglarna i flykt 

De flesta organismer har en ljusstyrd inre biologisk klocka som reglerar aktivitet och vila. Ett bra exempel på den klockstyrda rytmen är knopparna på träd och buskar som just nu håller på att slå ut. Människor har i likhet med växter och andra levande organismer ljusreceptorer som påverkar aktivitet och vila. De kallas retinala ganglieceller och finns i ögats näthinna tillsammans med de andra receptorerna, stavar och tappar. Till skillnad från stavar och tappar, som behövs för att forma bilder i hjärnan, påverkar de ljuskänsliga gangliecellerna kroppens inre biologiska klocka. Huvudklockan, som finns i hjärnan (SCN, den suprachiasmatiska kärnan), styr andra kemiska klockor ute i kroppens celler och tillsammans reglerar dessa biologiska funktioner som kroppstemperatur, sömn, aptit och ämnesomsättning.

Men den biologiska klockan hos människor är sällan perfekt inställd efter soldygnet. De flesta har en biologisk dygnsrytm som är något längre än 24 timmar. Solljuset behövs alltså för att synka den biologiska klockan med 24-timmarsdygnet. Naturligt ljus innehåller mer av det kortvågiga blåa spektrumet jämfört med artificiellt ljus. När det ”blå” ljuset med en våglängd mellan 460 och 480 nanometer träffar ögats ganglieceller blockeras produktionen av sömnhormonet melatonin. (Det är för övrigt samma ljus som från digitala skärmar). Att sitta med en surfplatta precis innan det är dags att sova är inte särskilt smart eftersom blått ljus ger signaler till kroppen att det är dag.

bild_905
Blåmesen är tillbaka i holken igen och vilken dag som helst slår häggmispelns vita knoppar ut

bild_902
Vi har tussilago som spränger sig fram mellan asfalten och kantstenen i tomtgränsen mot gatan. Bilden är tagen i mitten av mars. Men nu är den färdigblommad och slokar. Mycket har hänt i trädgården sedan mitt förra inlägg för flera veckor sedan. Anledningen till det tillfälliga uppehållet på bloggen är planeringen av en labbundersökning om ett nytt hembelysningssystem som anpassar ljuset till individens önskade dygnsrytm. Eftersom jag numera är doktorand i miljöpsykologi går en stor del av tiden åt till planering, design och genomförande av forskningsstudier. Nu är undersökningen i full gång och den pågår till 16 maj. Läs mer om belysningskonceptet på Miljöpsykologis hemsida här.

Dygnsrytmen styrs av den inre biologiska klockan som reglerar viktiga biologiska funktioner som sömn, ämnesomsättning och kroppstemperatur. Klockan påverkas i sin tur av ljuset. De flesta flercelliga och vissa encelliga organismer har en ljusstyrd inre biologisk klocka som reglerar aktivitet och vila. Växter har ljusreceptorer precis som människor men växter kan påverkas på flera andra sätt av solljuset. När solrosplantan utvecklas vänder sig bladen mot solen under dagen tills blomman har slagit ut. Den utslagna blomman riktar sig oftast mot öster. Förra året blev det inga solrosor i trädgården eftersom jag sådde för sent. Frilandssådd av solrosor funkar annars utmärkt på 55:e breddgraden.

bild_903

Några gröna inslag på Skördevägen just nu är chiliplantorna. Det har gått sex veckor sedan Hungarian Yellow Wax Hot och Sweet Banana kom i jorden. De står fortfarande inomhus på fönsterbrädan och ska snart skolas om för andra gången, Vid den senaste omplanteringen var jag lat och lät ett par plantor dela på samma kruka. Det är sjätte året som jag möter våren genom fönstret med chili i förgrunden.