arkiv

Månadsarkiv: april 2017

Fortsättning på föregående inlägg.


Den artiga och lättsamma tonen på tåget (till vänster) och miljöanpassade eluttag med strömbrytare som funnits länge i England (till höger). Fördelen är att man lätt stänger av stand-by lägen på anslutna apparater


Sopsorteringen varierar från stad till stad. I Birmingham, som var sista stoppet på min tågluff, sorterar villahushållen ut brännbart i en separat tunna och i den andra tunnan samsas metall med plast i ena facket och papp med kartong i andra facket (de blandade fraktionerna åtskiljs gissningsvis i avfallsanläggningen)

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.


Utanför Arts Tower på universitetsområdet hittade jag den här mobila serviceenheten för cyklister med originell meny (huvudmenyns standardservice innehåller ”External tune up” och som sidorätter erbjuds bland annat ”Fit tyre” och ”Fit wire”)


Inte alltför många cykelställ utanför nybyggda universitetsbyggnader (med ännu färre cyklar eftersom det är påsklov)


Inte populärt hos alla tågbolag att man tar med cykeln på tåget. East Midlands tågbolag föreslår att man lämnar den på stationen i säkert förvar i deras cykelhub

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.


Weston Park Museum

Det sägs att staden är byggd på sju kullar som Rom men någon menar att de är fem och andra har kommit fram till åtta. Mellan kullarna rinner fem floder och i stadskärnan finns ofta en kulle i slutet av gatuvyn. De återkommande stigningarna och sluttningarna är inte alltför jobbiga om man förflyttar sig till fots men att cykla är en helt annan sak. Ändå finns de här – cyklisterna – på vikbara Brompton-cyklar eller snabba racercyklar. Just nu är det Easter Holidays så det är svårt att avgöra hur mycket studenterna cyklar.


Sheffied är utmärkt högst upp i bilden och västerut ligger nationalparken Peak District

Vilken trivsam och omväxlande stad! Jag har en ny favoritstad på tio-i-topp listan. Närheten till den fantastiska nationalparken Peak District bidrar förstås till en hög placering på listan. Sheffield är dessutom en traditionellt Labourstyrd stad, samhällsengagerad och som gärna lyfter fram sitt fria (”independent”) utbud av t ex caféer och butiker som inte tillhör någon global eller nationell kedja. Det märks redan första dagen på den historiska utställningen om Sheffield på Weston Park Museum. Utställningen tar till exempel upp sheffieldbornas protester mot apartheid på 80-talet. Till och med instruktörerna på passen i det universitetsägda Goodwin avstår från träningskläder med logotyper för närsynta över bröstet eller byxbenen (i motsats till instruktörerna på Gerdahallen i Lund). Eller så övertolkar jag. Jag är ju bara en två-veckors-besökare som gått på Unity Yoga i en liten studio på Carver Street, gruppass på Goodwin vid Westley Park, suttit på stadsbiblioteket och skrivit, vandrat med den lokala vandringsklubben, suttit på en landsortspub, gått stadsturer på egen hand och med guide, handlat på Sainsbury’s eftersom de säljer Oatly och fikat i Wintergarden och på Sharrow Vale Road.

Den sida av Sheffield som jag har mött är otroligt vänlig. Ingen storstadshets. Ungefär som Göteborg. Det är väldigt trevligt att bli kallad ”love” (eller ”luv” som yorkshireborna säger). Jag är däremot förvånad över aggressiva bilister somt kastar sig över tutan när man korsar gator utan ljusreglering (och är lite ouppmärksam för att det är så svårt att vänja sig vid vänstertrafik). Nu är jag mer uppmärksam men märker att fotgängare inte är prioriterade av varken bilister eller trafiksignaler: det tar lång tid innan det blir grön gubbe och när det äntligen blir grönt hinner man precis över innan det slår om. För den som inte orkar vänta på ljussignalerna finns det ofta generösa refuger och gatorna är inte särskilt breda trots att här bor över en halvmiljon invånare. Och här finns spårvagn. Marcus Newton som guidade mig en förmiddag tyckte att jag skulle ta spårvagnsturen till Meadowhall för att se mer av staden. Ändhållplatsen undviker jag helst eftersom det är ett stort externt köpcentrum som visserligen nås av kollektivtrafik (kallas av en del för ”MeadowHell”).


Interiör i Weston Park Museum med härligt takljus


Wintergarden


Millenium Gallery speglar sig i Winter Garden

Gathuset längst till höger är det äldsta huset som är intakt (1700-tal) i Sheffield enligt guiden Marcus J Newton (katedralen har vissa delar från 1400-talet)


Så här sotiga var husen i 1800-talets Sheffield. De putsade fönsteromfattningarna av ljus sandsten har inte tvättats och är därför svarta av sot


Bostadshus från 1877 (vilket framgår av stupröret vid takfoten)

Fortsättning följer…

 

Fortsättning på föregående inlägg.

Som besökare i Sheffield måste man ha sett Peak District – Englands första nationalpark. En tredjedel av stadens yta ligger i nationalparken. Ett bra tips för ensamvandraren är att kontakta en av vandringsklubbarna. Jag tog kontakt med 40+ gruppen – ett supertrevligt inkluderande gäng med vana vandrare som trots det hade behagligt tempo (”It is not endurance” som en av deltagarna uttryckte det när jag kommenterade det lugna tempot). Vi fick makalöst väder med 20 grader, full sol och lite dis vid horisonten för att ge upplevelsen lite extra magi. Detta är ju litterära trakter där Jane Eyre av Charlotte Brontë utspelades och inspelningsplatsen för flera scener i Stolthet och fördom med Keira Knightley.

Här är bilder från rundan: Cutthroat Bridge – Stanage edge – Bamford – Ladybower Reservoir – Cutthroat Bridge, 19 km och 730 m stigning (12 miles, ascent 2400 ft)


14 lyckliga vandrare i Peak District i England


Gritstone


Tittar tillbaka mot Stanage Edge


Oväntat torr terräng tack vare en solig vecka (jämfört med leran i Calderdale)


Vandringsklubben har flera ledare (dagens vandring kompnerades och leddes av Julian Tatham)


Såg av en slump Morris-dans, en typ av engelsk folkdans, i Bamford


En fin tur med varierad natur (och byggda kulturmiljöer)


Ladybower Reservoir

Vansinnesdådet i Stockholm dagen före vandringen kom naturligtvis på tal. Bara en vecka tidigare i Calderdale hade jag sagt till Isabelle från Paris att Sverige hittills varit skonat från allvarligare terrordåd. Lastbilsdådet har bevakats varje nyhetstimme på BBC sedan det hände fredagen den 7 april.

 

Fortsättning på föregående inlägg.

Tågluffningen fortsatte till Sowerby Bridge, ca 45 min nordväst om Manchester med ett dieseldrivet tågset. Rapporterar i bild med korta bildtexter från årets marathon- och ultramarathonlopp som utgick från cricketklubben i Sowerby (lokalt yorkshire-uttal är ”såbi” med betoning på första stavelsen). På vägen dit passerade tåget påfallande många hustak med solcellspaneler och enstaka mindre vindkraftsparker.


Skyltarna till höger var de enda synliga tecknen på att det var ett lopp på gång när jag tog mig till klubbhuset kl 7 (start kl 8, ultramarathonlöparna började en timme tidigare). Vandrarna var inte lika många och totalt var det ett par hundra som sprang eller vandrade årets marathon (med en stigning på 1200 m) eller ultramarathon. Arrangörerna hade en gräns på 350 st deltagare


Utan sällskapet, som jag anslöt mig till redan vid starten, hade loppet inte varit lika njutbart. Fick chans att prata med nya vänliga och roliga människor och slapp läsa karta eftersom gruppen hade en rutinerad kartläsare. Att rutten inte var märkt med skyltar var en fullkomlig överraskning. Omärkta rutter är tydligen något som inte är ovanligt när loppen är arrangerade av frivilliga krafter. Enligt Anne från London förekommer sådana lopp ofta i England. Alltså mer orientering än ett ”vanligt” lopp


Superfina vyer längs hela banan. Större delen av gångloppet var över leriga och steniga hedar tidvis täckta av tjock dimma. I bakgrunden syns det karaktäristiska monumentet Stoodley Pike som befinner sig 400 m över havet


Tillbaka vid kl 18 till ett soligt Sowerby och benen höll även denna gång (täckta av lera från knäna och ner). Kommer aldrig att glömma var jag tillbringade första april 2017. Har äntligen fått se miljöerna från Svindlande höjder, Vår herres hage och Emmerdale Farm i verkligheten

Nästa stopp på tågluffningen blir Sheffield…


Parksidan av det universitetsägda galleriet. Flygeln i tegel är det Södra galleriet och till vänster finns cafeterian i den glasade tillbyggnaden

Åtminstone tre saker finns på min att-göra-lista när jag besöker andra städer: hitta något yogapass, sitta på ett bibliotek och titta in i en friluftsaffär (utan köptvång). Så här gick det i Manchester där jag befann mig i två dagar förra veckan

Jag fick uppleva den finaste yogalokalen jag någonsin tränat i – ”the  South Gallery of the Whitworth Art Gallery” – ett utbyggt galleri i viktoriansk byggnadsstil i en grön parkmiljö med höga träd. I nio år har här praktiserats yoga när galleriet inte är öppet för bara 5 pund. Vore inte detta något för t ex det nyöppnade skissernas museum i Lund? Tomma lokaler borde utnyttjas mer och gallerier med konst på väggarna kan bli ett vardagsrum för tillfälliga aktiviteter.


Korridoren som leder till Södra galleriet med cafeterians uteplats synlig genom de våningshöga glaspartierna

 


Cafeterian där några deltagare åt frukost efter yogapasset och ”yogalokalen” till höger, dvs Södra galleriet

Biblioteket var en besvikelse. Sökte upp universitetsbiblioteket som krävde passagekort. Hemma i Lund får vem som helst sitta i läsesalarna på UB1. I gengäld har universitetet i Manchester ett eget fantastiskt museum med fri entré, både en mindre tillfällig utställning och en större permanent.

GO Outdoor är en favoritbutik nära stationen tågstationen Manchester Picadilly. Stort utbud som täcker alla friluftsaktiviteter. Köpte en långärmad Icebreaker som var omistlig när jag dagen efter gick ett marathonlopp i Calderdale. En optimistisk inställning är säkert vanlig bland resenärer som föredrar att packa lätt, dvs man tror att vädre.t ska bli perfekt och dåligt väder drabbar enbart andra. Oförutsedd aprilväderlek är lätt att förtränga som till exempel att temperaturen tillfälligt kan sjunka rejält på Penninerna och att det kan blåsa lika mycket som i Skåne. Då är 100% merino kroppens bästa vän.

Tågluffningen fortsätter till Yorkshire…