arkiv

Månadsarkiv: november 2012

MediaCityUK – Place Shaping (23)

30 november, 2012
hållbar stadsutveckling
5 kommentarer

Fortsättning från föregående inlägg.

PS8: Planform  – Aktiva framsidor
Aim – To ensure that building frontages encourage pedestrian usage of streets contributing to vitality.

Uppfylls principerna i “Active Frontage Guidelines of the English Partnerships Urban Design Compendium” för att främja mer levande miljöer? T ex genom gatuförlagda entréer och utgångar. (Se tabell tabell 5.3: Active frontage guidelines, sidan 89 i Urban Design Compendium.)
Poäng: 1 (Minimum).

Min kommentar: I BREEAM Communities hänvisar man ofta till nationella dokument med riktlinjer och planeringsprinciper, t ex Urban Design Compendium. I Sverige finns inga motsvarande nationella designdokument. I stället formulerar en del kommuner lokala kvalitetsprogram för olika utbyggnadsområden. Principen med aktiva framsidor innebär att byggnadernas gatusidor eller de sidor som vänder sig mot publika stråk ska vara öppna och välkomnande med fönster och dörrar så att de publika stråken befolkas. Människor som rör sig in och ut genom byggnader bidrar till större trygghet och trivsel på gatan utanför.

I kompendiet hittar man bland annat en beskrivning och gradering av aktiva framsidor. Kompendiet kan för övrigt rekommenderas som kurslitteratur i urban design och planering. Riktlinjerna är en anpassad variant av Jan Gehls designverktyg. Jan Gehl, arkitektikonen i Danmark, har i sina böcker och projekt ett humanistiskt designperspektiv. Han värnar om den mänskliga skalan. Design och planering utgår från människan som rör sig till fots (tabell 5.3: Active frontage guidelines, sidan 89 i Urban Design Compendium). Nedan följer en rangordning av olika framsidor mot publika stråk där betyg A är bäst. Jag har översatt ”premises” till lokaler men min tolkning är att även bostadshus kan planeras efter samma riktlinjer, dvs rikligt med fönster på framsidan och tätt mellan ingångarna för att skapa mer levande bostadsgator:

Betyg A
• Mer än 15 lokaler per 100 m • Inga slutna fasader och endast få passiva
• Mer än 25 dörrar och fönster per 100 m • Modellerade fasader med djup och relief
• Många blandade funktioner • Material av hög kvalitet och fina detaljer

Betyg B
• 10 till 15 lokaler per 100 m • Ett fåtal helt slutna fasader eller passiva fasader
• Mer än 15 dörrar och fönster per 100 m • En del modellering av fasaden
• En del blandade funktioner • Bra material och fina detaljer

Betyg C
• 6 till 10 lokaler varje 100 m • Väldigt litet inslag av djup och relief i fasaden
• Ett fåtal blandade funktioner • Standardmaterial med låg detaljeringsgrad
• Mindre än hälften av fasaderna är slutna eller passiva

Betyg D
• 3 till 5 lokaler per 100 m • Övervägande slutna eller ”passiva” fasader
• Släta obearbetade fasadytor • Inga eller ett fåtal blandade funktioner • Få eller inga detaljer

Betyg E
• 1 eller 2 lokaler per 100 m • Övervägande slutna eller ”passiva” fasader
• Släta obearbetade fasadytor • Bara en funktion/verksamhet • Ingen detaljeringsgrad eller något att fästa blicken på

MediaCityUK fick bara 1 poäng vilket också speglar områdets karaktär. Området domineras av stora fastigheter och lokaler som hyrs av BBC, University of Salford och annan kontorsverksamhet. Oftast har lokalerna bara en huvudingång. Här finns en del serveringar och en livsmedelsbutik men även dessa lokaler är ganska utbredda men har å andra sidan mycket fönsteryta per lokal.

Följande krav har inte varit tillämpbara i MediaCityUK, PS11, PS12, PS13:
(PS11: Efficient Use of Land – Land Reuse)
Aim – To ensure the most effective and efficient use of land.

(PS12: Efficient Use of Land – Building Reuse)
Aim – To ensure effective re-use of apt buildings.

(PS13: Open Space – Play)
Aim – To ensure that the development responds to local character whilst reinforcing its own identity.

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Place Shaping (22)

29 november, 2012
hållbar stadsutveckling
4 kommentarer

Fortsättning från föregående  inlägg.

PS7: Blandad användning – Trygghetsskapande design
Aim – To apply design principles to increase the security of the development.

Är utvecklingsområdet utformat enligt “Secured by Design” eller annan jämförbar standard?
Poäng: 3 (Best).

Min kommentar: Standarden ”Secured by design” handlar om den fysiska utformningen av stadsdelar för att skapa trygga miljöer. Principdokumentet är värt att läsa igenom eftersom problemen med otrygga miljöer finns överallt, även i svenska bostadsområden. Storbritanniens polismyndighet står bakom dokumentets verktygslåda. Målet är att skapa en trygg och säker livsmiljö utan övervakningskameror och inhägnade bostadsområden.

Utgångspunkten är att både den fysiska och den sociala miljön påverkar brottsstatistiken och upplevelsen av trygghet. Den sociala miljön handlar om hur invånarna i lokalsamhället interagerar. Några exempel på vad som bör undvikas är undanskymda platser med dålig belysning, storskaliga köpcentrum i en småskalig bostadsmiljö och stora gemensamma parkeringsplatser långt från bostadsentréerna. Medveten belysningsdesign och landskapsplanering är viktiga faktorer i trygga och säkra miljöer. Ett område fungerar bättre om det finns en naturlig och social kontroll bland invånarna samt en känsla av ägarskap och ansvar för området. Eftersatt underhåll och fastighetsskötsel lockar sällan de boende att vistas utomhus. Krossat glas och klotter signalerar knappast säkerhet.

Något som inte nämns i ”Secured by Design” är hur verksamhetens art kan påverka livet i stadsdelen. I MediaCityUK är den största verksamhetsutövaren BBC där sändningar pågår i stort sett hela dygnet. Jag var aldrig i stadsdelen nattetid men kan tänka mig att här rör sig en del människor även efter mörkrets inbrott. Studenter är också en grupp som har en annan livsrytm. Stadsdelen hade vunnit mycket på blanda olika typer av bostäder. I första etappen finns 378 lägenheter i två höghus som bland annat vänder sig till långtidspendlare. Jag undrar om man övervägde att bygga studentbostäder till studenterna på Media universitetet. Underlaget för närservice hade blivit större och kanske till och med motiverat en träningshall i området.

Mitt intryck efter en veckas vistelse i Manchesters centrala delar är att det fortfarande finns mycket att göra för att bostadsmiljöer ska upplevas som mer trygga. Jag powergick mellan 7 km och drygt en mil varje förmiddag och hann se en hel del av närmiljön från Manchester Picadilly till Clayton Vale. Flera nya bostadskomplex är fortfarande instängslade med grindar och portkod. Men en del bostadsförnyelse längs kanalerna i Manchester är betydligt öppnare med fönster och utgångar direkt mot nyöppnade ”townpaths”.

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Place Shaping (21)

27 november, 2012
hållbar stadsutveckling
5 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Jag fortsätter genomgången av kriterier, kontrollpunkter, kravnivåer och aktuella delpoäng för MediaCityUK som har bedömts enligt version 2009 av BREEAM Communities. Varje kontrollpunkt kan få 1, 2 eller 3 poäng (Minimum, Good, Best). Jag har inte haft tillgång till manualen men klassningsrapporten i excelformat innehåller den viktigaste informationen (Final assessment calculator Media City 260809BREQA210909). Det första området som bedöms i klassningssystemet är Klimat och energi. Nästa område som värderas är Utformning av platser, stråk och bebyggelse (Place Shaping). Det engelska ordet är egentligen ett mycket bättre uttryck och det är svårt att  hitta ett jämförbart svensk begrepp som inte blir för snävt.


Karta ”MediaCity wayfinder” ur broschyren MediaCityUK Welcome Map

PS1: Effektiv markanvändning
Aim – To ensure the most effective and efficient use of land, applying a sequential approach.

Hur kan tomtmarken bäst beskrivas?
A. Förorenad mark – som sanerats eller kommer att saneras
B. Tidigare exploaterad mark (“brownfield”) – övergiven mark
C. Oexploaterad mark och trädgårdsmark
D. Annan mark – mark på landsbygden, industrimark, mark avsedd för rekreation eller idrott, grönområden, bördig jordbruksmark, ekologiskt värdefull mark, mark med mineralfyndigheter mm

Poäng: 3 (Best). A- och B-mark ger högts poäng medan oexploaterad mark och trädgårdsmark ger 2 poäng.

Min kommentar: ”Sequential approach” innebär att lokalisering på en viss sorts mark prioriteras framför andra alternativ, t ex centrala områden framför perifera, anlagd mark framför oexploaterad mark.

PS2: Designprocess – Landskapsplanering
Aim – To ensure that the character of the landscape is respected and, whenever and wherever possible, enhanced through appropriate location and design appropriate to the local environment.

Är landskapsplanen framtagen i samråd med lokala myndigheter för ge platsen en grön struktur med bevarade och förstärkta naturvärden?
Poäng: 3 (Best). Om planen utformas tillsammans med antingen en landskapsarkitekt eller en ekolog får stadsdelen 2 poäng. Om både landskapsarkitekt och ekolog anlitas får stadsdelen 3 poäng.

PS3: Allmänna öppna ytor – Grönska
Aim – To ensure access to high quality public green space for all.

Hur långt behöver lokalinvånarna ta sig för att få tillgång till högkvalitativa offentliga grönområden?
Poäng: 2 (Good). Om 100% av bostäderna har 750 m till grönområden ges 1 poäng men är det 500 m till grönområden ges 2 poäng. För att få 3 poäng måste de föregående kraven vara uppfyllda och kraven i “Assessable Natural Greenspace Standards (ANGSt)”  måste tillgodoses.

Min kommentar: Närhet till grönytor är ett vanligt krav i klassningssystem och lokala miljöprogram. Frågan är om vilket avstånd som är rimligt och ifall avstånd ska kombineras med gångtid. Geografisk närhet innebär inte självklart att det är lätt att ta sig till fots till ett grönområde om t ex ljusreglerade trafikbarriärer måste passeras på vägen. För ett tag sedan läste jag en studie från SCB (Statisktiska Centralbyrån) där närhet till grönyta definierades som 400 m eller 5 min gångtid.

Fortsättning följer…

Buy Nothing Day – En köpfri dag

24 november, 2012
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Idag kan man delta i den konsumtionskritiska manifestationen genom att avstå från att köpa något i 24 timmar. Den första köpfria dagen inföll 1992 i Vancouver enligt Wikipedia. I Sverige infaller den alltid sista lördagen i november. Vi är programmerade för att konsumera och stödja en ständig ekonomisk tillväxt. Men hur går oändlig tillväxt ihop med ändliga resurser? Läs mer om manifestationen på bloggen En köpfri dag. På samma blogg finns även en länk till dokumentären Glödlampskonspirationen om ni inte har sett den tidigare. En riktig tankeväckare!

MediaCityUK – Climate and Energy (20)

22 november, 2012
hållbar stadsutveckling
6 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.


Bakom jalusiluckorna på bottenvåningen i parkeringshuset (till vänster i bild) finns energianläggningen som försörjer MediaCityUK med el, värme och kyla via ett lokalt fjärrvärmesystem. Parkeringshuset är för övrigt ett lyckat exempel på mångfunktionalitet där tre verksamheter samsas i en byggnad. I hörnlokalen som exponeras mot ett publikt stråk finns stadsdelens lokala livsmedelsbutik

CE5: Energi – Effektivisering
Aim – To increase the overall efficiency of the development through energy efficient design and management.

Vilka åtgärder har vidtagits för att optimera energianvändningen i området?
Poäng: 3 p (Best). För att få högsta betyg krävs att kraven för alla tre nivåer är uppfyllda.

1. En energistrategi är framtagen för området.
2. En energikonsult anlitas som rådgivare för energistrategin.
3. Energistrategin fokuserar på att:
a. minska energibehovet genom orientering och passiv solenergi design
b. öka energieffektiviteten i byggnader med hjälp av termisk värmelagring och isolering,
c. minska behovet av tappvarmvatten, uppvärmning, kylning, belysning och el i enskilda bostäder genom effektiv reglering.

Dessutom ska energistrategin vara att maximera andelen spillvärme genom att prioritera kraftvärmeverk som eldas med avfall eller annat än biomassa, fjärrvärme, fjärrkyla eller jordvärme/bergvärme resp kyla. För att nå högsta poäng krävs dessutom att det återstående behovet täcks av lokalt producerad förnybar energi, antingen gemensamt eller individuellt i bostadshusen.

Min kommentar: Den här kontrollpunkten fokuserar framför allt på energistrategins innehåll. Det som förbryllar mig är att MediaCityUK har allt som räknas upp förutom lokalt producerad förnybar energi. Kanalvattnet som kyler lokalbyggnaderna är förstås förnybar men när spillvärmen från det naturgadrivna kraftvärmeverket inte räcker för t ex varmvattnet på sommaren startar en naturgaseldad panna. Det finns visserligen möjlighet att elda med biobränslen som backup. Förklaringen är förmodligen att man i Storbritannien förespråkar Low or Zero Carbon Energy Systems (LZC). Naturgaseldad kraftvärme räknas som en LZC-teknik vilket framgår av en senare kriterieversion av BREEAM Communities från 2011.

En annan sak värd att notera i energistrategin är hushållning med elektricitet i bostäderna. Men lägenheterna i de två höghusen i MediaCityUK är uppvärmda med direktverkande el. Här saknas dessutom värmeåtervinning ur ventilationsluften. Stuart Rimmer försvarade lösningen i en kompletterande intervju med e-post genom att hänvisa till det låga uppvärmningsbehovet.

CE8: Infrastruktur – Service
Aim – To provide easy access to site service and communications infrastructure, with minimal disruption and need for reconstruction, and allowing for future growth in services.

Är infrastrukturen (ledningar för fjärrvärme, fjärrkyla, el, vatten,  spillvatten och kommunikationer) utformad för att underlätta underhåll och tillåta expansion?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK så innebär detta att här finns en anslutningspunkt för ledningsnäten. Ledningsnäten är förberedda för att utökas och underhåll av ledningsnät får inte störa lokaltrafiken.

Min kommentar: En BREEAM-assessor förtydligade för mig att BREEAM  i Storbritannien föredrar en anlutningspunkt för hela området, ”a single point of access”. I Sverige kopplas däremot varje fastighet till en egen anslutningspunkt i fjärrvärme-, vatten- och spillvattennäten.

CE9: Vattenhushållning – Konsumtion
Aim – To reduce the overall consumption of clean water for non-potable uses.

Hur stor andel av hushållens har badkar, dusch, tvättställ och tvättmaskin kopplad till individuellt eller kommunalt system för regnvattenrening och återanvändning?
Poäng: 0 p (Minimum). 5–25 % ger 1 poäng, 25–50 % ger 2 poäng och en andel över 50 % ger maxpoäng.

Min kommentar: Ett naturligt indikator för hållbar vattenkonsumtion är att ange ett mål för vattenförbrukningen precis som för energianvändning i byggnader. I den senare kriterieversionen från 2011 har BRE infört nya kriterier. En vattenförbrukning på upp till 110 liter per dygn och person ger 1 poäng, 105 liter ger 2 poäng och 80 liter ger 3 poäng. I svenska miljöklassningssystem är sällan hushållning med vatten en prioriterad fråga eftersom Sverige i dagsläget har god tillgång på dricksvatten. Men det kostar att rena och transportera vatten genom långa ledningar. Ett förändrat klimat med mer ytavrinning och mer humus i sjöarna och större bakteriespridning kan påverka vattentillgången även i Sverige. I vårt hushåll ligger vattenkonsumtionen på 86 liter/dygn och person. En person i Sverige använder i genomsnitt 180 liter vatten per dygn. Men 50 liter ska egentligen räcka för att klara sig i hushållet. Vattensnåla blandare, snålspolande toaletter och ett miljömedvetet beteende är några åtgärder för att reducera vattenförbrukningen.

Nedanstående krav har inte varit tillämpbara i MediaCityUK:

(C11: Water Management – Sustainable Urban Drainage)
Aim – To encourage the use of Sustainable Urban Drainage (SUDs) to reduce flood risk, improve water quality and enhance biodiversity/amenity for the development

(C12: Design – Renewables)
Aim – To encourage the integration of renewable energy technologies during the design stage.

(CE14: Energi – Hållbar uppvärmning)
Aim – To increase the use of sustainable heating techniques.

I vilken utsträckning har området tagit hänsyn till hierarkin för värmesystem?
Poäng: 3 (Best). Den här kontrollpunkten är egentligen inte tillämpbar men MediaCityUK har frivilligt uppfyllt kravet för maxpoäng och delbetyget påverkar det totala klassningsresultatet. I MediaCityUK kom man fram till att spillvärme från det naturgasdrivna kraftvärmeverket och naturgaspannor för uppvärmning i kombination med kanalvatten för kylning var det lämpligaste och mest kostnadseffektiva energislaget.

(C16: Energi – Energiledningssystem och information)
Aim – To evolve an energy management scheme and provide the public with easy access to renewable energy information.

Fortsättning följer och nästa område är Placeshaping…

SunAngle shareware för solanpassad design

20 november, 2012
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Här kommer ett kort angeläget avbrott i den pågående fördjupade genomgången av klassningsresultatet för MediaCityUK. Hittar man ett värdefullt lättanvänt verktyg som SunAngle måste man dela med sig precis som skaparen av denna enkla kalkylator har gjort.


För en miljöarkitekt är solen alltid närvarande i designen av planer eller byggnader. Antingen för att tillgodogöra sig solenergin aktivt eller passivt. Eller för att skydda sig mot den varma sommarsolen. Det förvånar mig att man så sällan ser solen i arkitektstudenternas sektioner. För att bli medveten om solens påverkan på utformningen måste den finnas med på pappret redan vid första pennstrecket. Med SunAngle shareware finns ingen ursäkt längre! Mata bara in koordinaterna för platsen där huset ligger. Koordinaterna hittar man enkelt på Google Maps:

1. Ställ markören över platsen och högerklicka.
2. Välj ”Vad finns här”.
3. Vips så dyker koordinaterna upp i sökrutan högst upp på sidan.

Nu är det bara att fylla i uppgifterna i formuläret i SunAngle. Själv kollade jag dagens solvinkeln när solen står som högst mitt på dagen. Solvinkeln framgår av output-rutan längst ner till vänster. Idag när en månad återstår till vintersolståndet är solens vinkel 14,44 grader över horisonten. På vintersolståndet när solen står som lägst kl 12 är den ca 11 grader. Hur är det hos dig på din breddgrad där du bor? Det tar mindre än en minut att få reda på svaret i SunAngle…

MediaCityUK – Climate and Energy (19)

19 november, 2012
hållbar stadsutveckling
4 kommentarer

Fortsättning från föregående inlägg.

Nedan följer kontrollpunkter, kriterier och kravnivåer för varje område samt aktuell poäng för MediaCityUK som bedöms i version 2009 av BREEAM Communities. Varje kontrollpunkt kan få 1, 2 eller 3 poäng (Minimum, Good, Best). Jag har inte haft tillgång till manualen men klassningsrapporten i excelformat innehåller den viktigaste informationen (Final assessment calculator Media City 260809BREQA210909). De områden som bedöms är:

  1. Climate and Energy
  2. Place Shaping
  3. Community
  4. Transport
  5. Ecology
  6. Resources
  7. Business
  8. Buildings
  9. Innovation (frivillig)

Första området Klimat och energi (Climate and Energy) handlar om att både minska klimatpåverkan och anpassa projektet till ett förändrat klimat, t ex förhindra översvämningar, minska energi- och vattenanvändningen och använda förnybar energi.

CE1: Vattenplanering – Risk för översvämning
Aim – To ensure that sites and developments take due account of flood risk, and where it is present, take appropriate mitigation measures.

Är området lokaliserat och utformat i enlighet med testet i planeringspolicyn PPS 25? Det nationella planeringsdokumentet handlar om utbyggnadsområden och risken för översvämningar.
Poäng: 3 p (Best). I MedaCityUK har man visat att området befinner sig i en lågriskzon för översvämningar.

Min kommentar: Vid mitt besök frågade jag varför kajen inte var flera meter högre över vattenytan. I Sverige planerar vi numera för 3-metershöjningar i vattennära lägen för att ha en beredskap för framtida vattenhöjning i kombination med vindtryck som driver upp vattennivån. Stuart Rimmer förklarade att tack vare slussarna längs hela kanalen kan vattennivån regleras och risken för översvämningar bedöms vara liten.

CE3: Vattenplanering – Regnvatten
Aim – To ensure that roof space is used productively to minimize water demand and manage water run off on the site.

Hur stor andel av den totala takytan är utformad för regnvatteninsamling och återbruk och/eller har takvegetation för att minska den årliga avrinningen?
Poäng: 1 p (Minimum). I MedaCityUK uppfylls 5 % eller mindre. För maxpoäng krävs att minst 50 % av takytan uppfyller kravet.

Min kommentar: I grönytorna har man valt ett genomsläpplig marktäckningsmaterial medan resten av de allmänna stråken i MediaCityUK är stensatta.

CE4: Design – Värmeöar
Aim – To reduce heat absorption within the development (Heat Island effect) thus reducing the incidence of overheating and the need for powered cooling.

Är området utformat för att minska effekten av värmeackumulering i byggnadsskal, gatumark och allmän platsmark. Question – Is the development designed to reduce the heat gain in the fabric of buildings and in public spaces?
Poäng: 3 p (Best). För att uppnå minimumpoäng somdessutomär obligatoriskt krävs åtminstone skuggade allmänna platser och gångvägar. För två poäng måste tre av nedanstående punkter tillgodoses och för maxpoäng som i MediaCityUK är kravet minst fem punkter.

a. Skuggade grönytor med träd.
b. Gröna vegetationstak och växtklädda väggar.
c. Designen i området tillåter luftgenomströmning.
d. Öppna vattenytor och fontäner på allmänna platser.
e. Skuggade allmänna platser och gångvägar.
f. Lämpliga ytmaterial i exteriörer som inte absorberar värme.
g. Passiv solenergidesign.

Min kommentar: Det är en svaghet att åtgärderna saknar mätbara nyckeltal som är lätta att följa upp. Hur många växtklädda väggar krävs t ex för att tillgodose kravet? Växtväggar och gröna tak saknades i MediaCityUK men enligt Stuart Rimmer är det aktuellt i den kommande etappen. Det fanns ett undantag, den temporära kontorsbyggnaden Greenhouse har klätterstöd för växter längs hela södra fasaden. Kanalens vattenytor som omger MediaCityUK är däremot synlig i hela området. Men jag saknade de trivsamma inslaget av mindre öppna dagvattenkanaler som på Bo01 i Västra Hamnen i Malmö.


I grönytorna har man valt ett genomsläpplig marktäckningsmaterial medan resten av de allmänna stråken i MediaCityUK är stensattta

Fortsättning följer…

MediaCityUK – första miljöklassade stadsdelen (18)

15 november, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Det blev en paus i den avslutande rapporteringen om världens första miljöklassade stadsdel  MediaCityUK pga av Passivhus Norden 2012 och Arena hållbar stad. Men nu inleder jag en unik genomgång av det detaljerade klassningsresultatet. Som många andra klassningssystem är BREEAM Communities inte särskilt transparent när det gäller redovisningen av enskilda poäng för varje indikator. Det är byggherren/exploatören som avgör om informationen ska bli offentlig. I det här fallet är det Peel Holdings som har varit generös med att dela med sig av sina erfarenheter och resultat. Ett stort tack till Stuart Rimmer och Frank Mills som möjliggör den kommande sammanställningen över enskilda miljöpoäng. Stuart Rimmer var projektchef för utvecklingen av MedaCityUK och Frank Mills, som bor i en av lägenheterna i MediaCityUK, var ansvarig för klassningsarbetet i egenskap av hållbarhetskonsult.

Varför är en sådan här sammanställning intressant? Alla miljöklassningssystem fokuserar på olika miljöaspekter. Indikatorer för varje aspekt poängsätts, viktas och sammanvägs till ett totalbetyg. MediaCityUK uppnådde 78,94 % av totalt möjliga poäng och betygsnivån Excellent. När ni läser mina kommande inlägg kan ni själva avgöra hur relevanta miljökraven är, vad som saknas, om det är rimligt att ha frivilliga och obligatoriska krav och vilka ska i så fall vara frivilliga. Fastighetsbolaget och exploatören Diligentia bedömer dessutom Masthusen i Västra Hamnen efter samma kriterieversion.

Varje indikator kan maximalt få tre delpoäng. I BREEAM Communities version 2009 kunde projektet frivilligt bedömas i ett tidigt skede (Outline Planning Stage) och/eller i ett senare mer detaljerat skede (Detailed Planning Stage) till skillnad från den senaste versionen som släpptes i september 2012. Numera ska projekt miljödömas i tre olika steg. MediaCityUK bedömdes i två steg men jag nöjer mig med att redovisa poängen och kriterierna för den slutliga bedömningen (Detailed Planning Stage). BRE (Building Research Establishment) står bakom systemets certifiering och utvecklingsarbete. En del av kraven kan uteslutas av BRE och exploatören gemensamt ifall kraven inte är relevanta för det aktuella utvecklingsområdet. Icke relevanta krav är gråmarkerade och märkta ”Ej tillämpbara” (Not Applicable) i klassningsdokumentet.

Detta är ett unikt tillfälle att få ta del av vad ”Excellent” konkret innebär för alla som är intresserade av hållbarhetscertifiering av stadsdelar i praktiken!

Fortsättning följer…

Nätverksglimtar och högsta betyg (Arena Hållbar stad)

14 november, 2012
hållbar stadsutveckling
2 kommentarer


”I 3000 år har mänskligheten byggt bostäder för tre miljarder människor och nu ska vi bygga lika många till på 30 år”. Ungefär så sade Lars Reuterswärd, rektorsråd på Chalmers och direktör för Mistra Urban Futures som var en av arrangörerna bakom konferensen Arena hållbar stad. Jag är en flitig deltagare på konferenser om urbana utvecklingsfrågor och numera mest intresserad av erfarenheter och lärdomar från genomförda omvandlingsprojekt och processer samt studiebesök på fältet. Jag är därför helnöjd med konferensens upplägg och alla jag har pratat med instämmer. Arena hållbar stad fokuserade mer på dialogmöten än föredrag för alla drygt 400 deltagare. Ett av huvudinslagen var t ex nätverksträffar med roterande stationer. Man fick välja ut två av 18 olika nätverk efter en 90 sekunders presentation av alla deltagande nätverk i plenumsalen. Som vanligt svårt att välja och det blev Transition Towns (Omställning Sverige), Föreningen för Byggemenskaper och en informell presentation av Yimby i korridoren.


Bikupor med pollinerande bin. Insektspollinering, vattenrening i våtmarker, växter som renar luft är några exempel på ekosystemtjänster i naturen som kommer människan till godo

Första konferensdagen hölls temasessioner på eftermiddagen. Resurser, kretslopp och ekosystemtjänster som jag hade valt hade samma upplägg med roterande stationer i kombination med inledande och avslutande föredrag. Skönt att få tid att samtala och diskutera i mindre grupper om bl a Plantagon (high-tech lösning med odling i vertikalt växthus och fösta prototypen byggs i Linköping), gemenskapsodling med exempel från Malmö och hur man värderar ekosystemtjänster (men utan svar eftersom projektet är i en uppstartfas).

I foajén utanför konferensrummen visades olika spel om staden. Tre av fyra var digitala (SimCity och liknande). Jag fastnade för det analoga och enkla men fascinerande tredimensionella pusslet från Riksantikvarieämbetet utan en enskild vinnare. Här fanns plats för flera deltagare runt bordet . Mycket pedagogiskt och en bra igångsättare för samtal om urbana kvaliteter i en grupp där människor inte känner varandra. Man får nämligen ändra position på föregående deltagares pusselkloss (t ex vindkraftspark istället för grönområde) vilket inte låter sig göras utan förklaring (åtminstone för stämningens skull)…

Åkte hem med många intryck, gnagande tankar och nya frågor men också inspirerad att fortsätta med egna och gemensamma insatser på hållbarhetsområdet. Arena hållbar stad för högsta betyg i format, upplägg och innehåll. Men även för lokalerna i Kårhuset på Chalmers med gott om sociala uppehållsytor och grupprum med dagsljus och utsikt.

Läs tidigare inlägg om Arena Hållbar stad:
När falaffelvagnen inte platsar
Foton från studiebesöken
Samverkan och genomförandeglappet

När falaffelvagnen inte platsar (Arena hållbar stad)

12 november, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Fram till bygget av nya LUX i hörnet Helgonavägen/Sölvegatan i Lund stod här en välbesökt falaffelvagn som mättade långa köer med hungriga studenter, universitetsanställda och andra som rörde sig i området. En strategisk plats mitt i strömmarna av människor mellan universitetets institutioner och Gerdahallen och andra förbipasserande. Platsen ligger i ett stråk av universitetsbyggnader, parkeringsytor, ett fåtal bostäder och några enstaka caféer som inte annonserar sig mot gatan. Men stråket saknar uppehållsställen. Större delen av Sölvegatan är mer av en transportkorridor och ingår i projektet Kunskapsstråket som delvis finansieras av bidrag från Delegationen för Hållbara städer.

Kunskapsstråket och planeringsområdet Brunnshög (Lunds senaste hållbara stadsutvecklingsprojekt invid det planerade ESS på bästa åkermarken) omnämns i filmen som avslutar den andra konferensdagen på Arena Hållbar stad. I filmen presenteras klipp från investeringsprojekt och planeringsprojekt som fått bidrag från Delegationen för hållbara städer. Totalt delade delegationen ut drygt 350 miljoner kr under projektperioden 2009­-2012. Sölvegatan som ingår i Kunskapsstråket har potential men projekt tar tid. Varför inte låta temporära inslag få bidra med de kvaliteter som projekten strävar efter? Varför platsar inte det mobila matstället som hittills är det mest hållbara nytillskottet längs Kunskapsstråket? Det kan knappast bero på platsbrist med tanke på att 15 byggbodar är uppsatta på andra sidan gatan. Nu är min dagliga tur till Gerdahallen precis som förr utan någon mötesplats med välluktande vegetariska biffar i den mest folktäta korsningen längs Kunskapsstråket. Falaffelföretagaren har dessutom fått söka sig till något annat ställe som förmodligen inte är lika lukrativt.

Fortsättning följer i sista inlägget om Arena hållbar stad med mitt slutbetyg på konferensen…