arkiv

Månadsarkiv: oktober 2022

Med tanke på min identitet och uppväxt är det konstigt att jag aldrig bloggat om den hinduiska ljushögtiden Diwali som infaller idag. Jag ägnar dessutom all min tid åt ljus och hälsa i jobbet som forskare. Just nu pågår två forskningsstudier som båda handlar om att förändra hemmiljön för att förbättra mående och sömn bland äldre som bor i vanliga bostäder. I den ena studien får åtta äldre personer en specialtillverkad dygnsanpassad ljusarmatur installerad i hemmet. I den andra studien deltar åtta andra äldre personer i en Internet-baserad kurs. Kursen är inriktad på ljus, aktivitet och sömn med målet att uppmuntra kursdeltagarna att själva ändra sin ljusmiljö och sina rutiner.

Tillbaka till ljusets högtid och det godas seger över det onda. Diwali är en av två indiska högtider som har följt mig under hela uppväxten. Andra högtider är den kristna julen, påsken och midsommar. Vår familj har firat vitt och brett och omfamnat både det nya landets traditioner och det kulturella arvet.

Hinduer firar Diwali med god mat, tända ljus och fyrverkerier. Men jag, som svensk afroasiat, ville fira på mitt eget personliga sätt i dessa energispartider. Jag valde att ägna en stund åt att återställa lyskraften i hallens plafonder. Nördigt? Förmodligen, men underhåll och rengöring ska inte underskattas. Jag dammade av dem på ovansidan och plockade ner glaset för en noggrann tvätt och avtorkning. Resultatet blev strålande. Nu är insidan av glaskupan fri från damm som minskade ljusskenet. På fackspråk talar man om ökad ”lumen output” (lumen är ett mått på ljusflödet). Det är inte bara ljuskällans ljusflöde som bestämmer hur mycket ljus som lämnar belysningsarmaturen. Armaturens utformning är lika viktig: optiken (dvs linsen och bländskydd), materialets ljusgenomsläpplighet (tyg, opalglas, klarglas, plåt osv) och hur ljuset riktas.

Alla plafonder har LED-lampor från 2010 med kraftiga kylflänsar av aluminium

Till sist, ett litet medskick med anledning av myndigheternas rekommendationer att spara el. Ett vanligt tips är att släcka ljus som inte behövs. Släck alltså inte ljus som ger praktisk nytta, förbättrar synkomforten och hälsan (t ex för piggheten). Bor man i en lägenhet, som vanligtvis är fjärvärmeansluten, finns det fler sätt att spara el. Till exempel genom att diska och tvätta fulla maskiner, undvika torktumling och istället torka på lina i tvättstugan eller badrummet, stänga av de elektriska värmeslingorna i badrumsgolvet och den elektriska handukstorken eller åka kollektivt istället för att pendla med elbil.

Mer lumen output i husets hall

Ännu en utställning som berör, är helt magnifik och gjord för platsen. Senast var det Sambuishi i Cisternerne 2017 och nu Shiota. Båda utställningarna har vatten, rörelse och tiden som gemensamt element. Men Shiotas uppsatta väv av 160 km långt vitt garn, snurrande blöta och kroppsliga brudklänningar ger mig mer blandade känslor av både obehag och fascination. Ljussättningen är enkel men effektfull. Här finns t ex uppsatta spotlights med röda filter som förstärker de röda roterande trådinstallationerna. Är man i Köpenhamn är ett besök i Cisternerne ett måste. Utställningen Multiple Realities pågår till 30 november. 

Nu när färgen på bladen skiftar är det läge att fundera lite kring färgens koppling till tid. Det har gått exakt 12 år sedan vi flyttade in i det egenritade huset på Skördevägen. Vi valde färgtypen på husets träpanel efter att ha läst Folksams färgtest. Folksam har gjort regelbundna tester av utomhusfärg vad gäller miljöprestanda och funktion (dvs förmågan att klara exponering för sol, vind och vatten), men 2018-års färgtest blev tyvärr det sista.

Det visade sig att akrylatfärgen (Perfekt Akrylat) vi hade valt med hjälp av Folksams färgtest levde upp till förväntningarna och nu var det dags för ommålning. När målningsarbetet var klart insåg jag hur matt och grå den gamla färgen på panelen var i jämförelse. Nu har panelen fått tillbaka lystern och den djupa svarta kulören. Förhoppningsvis dröjer det 12 år innan det är dags för nästa ommålning. Även de gula ytterdörrarna fick tillbaka sin varmgula originalkulör efter två lager som rollades med en proffsmålares känsliga och skickliga hand.

Medan man i vardagligt språkbruk talar om färgens ljushet, mättnad och nyans använder NCS-systemet: nyans (som beskrivs av svarthet och kulörthet, dvs hur färgstark kulören är, och vithet som är skillnaden mellan de två) och kulörton (som beskriver dragningen åt gult, rött, grön och blått).

En NCS-beteckning som beskriver en läckert orange apelsin kan se ut så här (dvs den närmaste kulören, som jag uppfattar den, i ett färgparti mellan högdagrar och skugga): S 0570-Y40R. Så här avkodar man den kryptiska beteckningen:

  • ”S” står ör Second Edition (dvs den andra utgåvan av systemet, men det är inget man som lekman behöver bry sig om).
  • ”05” anger att kulören innehåller 5% svarthet.
  • ”70” anger att kulören innehåller 70% av maximalkulören.
  • Vitheten är 25% (räknas ut på följande sätt: 100% – 5% – 70% = 25%).
  • Y40R anger att det är en gul (Y) kulör med 40% rött (R).

   

Neutrala grå färger saknar kulörton och avslutas därför med ett ”N” (neutral), t ex den mörkgråfärgen på vår panel som har NCS-beteckningen S 8500-N (helt svart har beteckningen S 9000-N). Kulören har 85% svarthet (och 15%vithet). Det finns även svagt gråa nyanser med bara 2% kulörthet.

Det är inte bara målarfärg som bleknar och visar att tiden går. Solbränna och pigmentet melanin har betydligt kortare cykler än målarfärg på ett hus. Redan nu börjar hudfärgen på kroppen så sakta återgår till vintertrött ljust brun. Andra pågående färgförändringar kan märkas i det politiska landskapet, men då handlar det om kulturellt kodade färger.