arkiv

Månadsarkiv: juli 2022

Det har gått sju härliga år sedan jag på allvar började intressera mig för hembelysning som funkar bra, är trivsam och bidrar till bättre hälsa. Intresset begränsades inte till enbart doktorandstudierna i miljöpsykologi. På fritiden bytte jag ljusarmaturer och experimenterande i det egna hemmet. På alla konferensresor dokumenterade jag och observerade aktivt ljusmiljön i hotellrummen – något som jag fortfarande gör om miljön erbjuder något utöver det vanliga.

Tack vare våra årliga tiodagar långa walk-runs (med övernattning på nya ställen varje dag) har jag hunnit samla på mig en hel del intryck och ljusreflektioner genom åren. Det som intresserar mig särskilt är HUR hotellrummen är utformade för att främja sömn, skrivbordsarbete och hemmakänsla, dvs några av de viktigaste designmålen för ”bra” hotellrum. Jag väljer hotellrum med omsorg eftersom det är mitt tillfälliga hem när jag är bortrest. Men valet måste förstås anpassas efter plånboken. Ett annat urvalskriterium är någon form av miljömärkning eller miljötänk. Hotellet får gärna vara nyrenoverat eller nybyggt (för att kunna följa utvecklingen när det gäller belysning och miljöanpassning).

Mina första ljusrecensionen av hotellrum publicerades på bloggen 2017. Men vad har hänt sedan dess? I juni tillbringade jag en natt i Köpenhamn på väg till Odense och fick uppleva ett nyrenoverat hotell i Köttbyn. Några veckor senare tog jag mig till en konferens om ljusbehandling och biologiska rytmer i Manchester (när fotbolls-EM ännu inte hade börjat). Och här följer några iakttagelser när det gäller belysning, färg och form som får representeras av hotellrummen i Köpenhamn och Manchester.

I hotellrummet i Köttbyn i Köpenhamn är kroklisten en återkommande detalj som ibland har krokar för kläder, en flyttbar spegel, förvaring eller en sänggavel I badrummet finns en enkel plafond med behagligt ljus

De infällda spotlightsen ser jag allt mer sällan i nyrenoverade eller nybyggda hotellrum. Det är särskilt skönt om man som jag lätt bländas av starka punktformade ljuskällor i taket. I badrum vill jag hellre ha ett jämnt bländfritt allmänljus (som underlättar städning) och ljus framifrån som träffar ansiktet när man speglar sig. Därför välkomnar jag särskilt alla dessa speglar med inbyggd belysning. Inredningen är många gånger mer lekfull (t ex med hjälp av motivtapeter) och väggytorna är mindre monokroma. Dold LED-belysning bakom sänggavlar förekommer men är inte längre det enda sättet att skapa atmosfär och en trivsam ljussättning. Jag upplever att variationen är större bland ljusarmaturerna. Tyvärr är läsbelysningen vid sängen sällan optimal. Vad det beror det på? Är det för att inredarna antar att alla läser på en lysande skärm i sängen och att det därför är mindre viktigt med riktbar sängbelysning? Jag ser som tur är allt färre totalt mörka interiörer. Ljus och färg påverkar varandra. Om man vill få ut maximal effekt av sitt ljus behövs ljusa ytor som kan passa vidare ljusfotonerna till andra ytor och till våra ögon.

Dekorativ sängbelysning som talar samma språk som övriga inredningsdetaljer men som funkar sämre som läsbelysning

I förgrunden till höger syns det ljusa arbetsbordet som hjälper dagsljuset att nå längre in i rummet

Princess Street, Manchester: Lekfulla ljusarmaturer (Mayday av Konstantin Grcic som är en favorit) är upphängda på väggmonterad krok på sänggaveln med i sladden löst och ledigt fäst i taket. Den funkar ganska bra som sänglampa trots att den inte är riktbar

Rundade former i detta lättstädade badrum utan fogar, kakel och klinker. Notera den infällda belysningen i spegeln över vasken som liknar solkatter på en vägg. Ljuset träffar ansiktet utan att blända

Det är en hel del mindre underhållsarbete som inträffar ca tio år efter inflyttning i ett nytt hus. Några saker är mer oväntade, t ex dammet som samlas mellan dolda konvektionslameller i släta radiatorer, som jag nämnde i förra inlägget. Nästa oväntade händelse var markisbandet som slets av i ett enda drag.

Som tur är har säljaren fortfarande kvar sin butik i Lund (som en gång i tiden hette Markis & Persienn) med tillgängliga reservdelar. Men brist på montörer och stundande semestertider på företaget ledde till att vi själva fick byta markisband.

Här kommer korta instruktioner till andra som råkar ut för samma sak mitt i sommaren och som har samma typ av utanpåliggande screenmarkis. (Om någon montör läser detta så får personen gärna komplettera med en mer fackmässig beskrivning.)

  1. Skaffa ett 9 mm brett ljusgrått markisband. Till vårt stora fönster med en markis som är 1,9 x 1,9 m krävdes ett tre meter långt band.
  2. Lossa frontplåten som är fastskruvad med två plåtskruvar (en i varje ände).
  3. Se till att markisen är i upprullat läge.
  4. Ta hjälp av någon annan som kan hålla markisrullen när den ska lossas från kassetten. Det finns en liten spärr av plast på insidan av plastbrickan innanför gavelplåten. Spärren går att trycka ner med hjälp av en platt skruvmejsel. Lossa samtidigt försiktigt änden av markisrullen från plåtkassetten medan den andra änden sitter kvar i kassetten. (Man skulle kunna tro att gavlarna ska lossas på kassettens sidor men så är det inte på vår modell.)
  5. På markisrullens ände finns ett plasthjul runt vilket bandet snurras. Nu är änden på bandet åtkomlig och kan dras bort.
  6. Trä igenom det nya bandet och slå en knut på änden. Snurra bandet ett varv runt plasthjulet. (Viktigt! Att snurra ett varv görs för att markisen ska kunna dras hela vägen upp till kassetten.)
  7. Tryck tillbaka markisrullen på plats i kassetten.
  8. Lyft upp frontplåten som ska monteras men trä först igenom bandet genom hålet på fronten.
  9. Tryck fast plåten och skruva fast de båda plåtskruvarna.
  10. Trä bandet genom låsmekanismen på ramen. Trä därefter på plastknoppen på bandet och kapa bandet till önskad längd.

Här kommer en liten avstickare från ljus-spåret (fler inspirationsbilder från 3 days of design i Köpenhamn kommer i nästa inlägg). Nu handlar det om smuts som kan definieras som materia på fel plats. Men ibland handlar det inte bara om den personliga eller kulturella upplevelsen. I vissa sammanhang kan smuts dessutom försämra egenskaperna i exempelvis ett ventilationssystem.

Bor man som vi i ett hus från 2010 med från- och tilluftsventilation med värmeväxlare (FTX) finns det långa ventilationskanaler som helst ska rensas regelbundet. Men i småhus finns inga krav på återkommande rensning i byggreglerna till skillnad från flerbostadshus (vart tredje år). Vi har valt att låta rensa kanalerna med 5–6 års intervall. Då har en hel del smuts samlats bakom frånluftsdonen och i kanalerna som för bort använd och ”förorenad” luft från bad, kök och tvätt. Ventilationsmontören Tomas berättade att det samlas mest smuts i frånluftskanaler i utrymmen som är fuktiga. Om smutslagren får ligga kvar år efter år kommer så småningom luftflödet att påverkas. Kanalens diameter blir ju mindre – ungefär som blodkärl med plack på insidan av kärlväggarna.

Vänster: Frånluftsdonet. Här passerar använd luft in i kanalen och vidare till ventilationsaggregatet med ett filter (som hindrar smutsen från att komma in i värmeväxlaren). Höger: Frånluftsdonet är nerplockat och den hängande gråa ansamlingen består av dammpartiklar. Frånluftsdonen i köket och badrummet var värst.

Det går inte designa bort underhåll men det kan reduceras. Det är en naturlag att allt sprids och oordning ökar. Som arkitekt kan man planera för korta frånluftskanaler genom att samla alla våtutrymmen i närheten av varandra. Andra positiva konsekvenser av samlade våtenheter är korta vatten- och avloppsledningar.

Men jakten på smuts i huset fortsätter. Nästa utmaning är att hitta något fiffigt sätt att rensa radiatorerna från mer än tio års damm som samlats mellan konvektionslamellerna bakom frontplåten. Och det måste ju finnas mellanrum för att värmen ska spridas. För att anspela på ett känt citat: Det finns en spricka, en spricka i allt. Det är där dammet tar sig in.*

* Leonard Cohens låt Anthem: “There is a crack, a crack in everything. That’s how the light gets in.”