arkiv

Månadsarkiv: november 2011

Ett av mina favorituttryck är Walk the talk som innebär att vi lever som vi lär, att våra handlingar speglar våra visioner. Eller att policydokument efterlevs i praktiken. Idag tar Lunds kommun första spadtaget för etapp 1 av det nya kommunhuset Kristallen i tidstypisk glasfasad i centrala Lund på bästa skyltläge invid järnvägsspåren. Man har satt ribban högt och projekterat för klassen Guld i klassningssystemet Miljöbyggnad. Kommunen använder dessutom sitt eget framtagna Miljöbyggprogram Syd. Byggnaden blir kanske det tredje huset i kommunen som klassas enligt Miljöbyggnad. Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund klassades i juni 2010 och Akademiska Hus Syd certifierade Studiecentrum i Lund i augusti samma år. Det är glädjande att kommunen inser värdet av att komplettera sitt lokala miljöprogram med ett nationellt mer heltäckande klassningssystem som utvecklats gemensamt av byggbranschen och forskare.

Ett av målen för kommunen har varit en hållbar och energieffektiv lokalbyggnad. Men för uppvärmning och kylning har kommunen valt eldriven bergvärme och borrhålslager framför kommunens egenproducerade fjärrvärme och fjärrkyla! Förvånande med tanke på kommunens antagna lokala miljömål i programmet Lunda Eko för ekologiskt hållbar utveckling. Enligt mål 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden har ansvar för genomförande och måluppfyllelse.

I Skånes klimat- och energistrategi är främjande av fjärr- och kraftvärme en av de utpekade energieffektiviseringsåtgärderna. Om byggnader ansluts till fjärrvärmenätet ökar bl a möjligheterna att utnyttja spillvärme från industrin, t ex den planerade ESS-anläggningen i Lunds kommun. Finns det andra uppvärmningsalternativ än elenergi är det miljömässigt bättre att låta elenergin driva industriprocesser, motorer, apparater och belysning (eller för att slå av neutroner från atomkärnor i jättemikroskop) istället för att värma och kyla byggnader. Man kan också fundera på om helt uppglasade fasader är ett hållbart designalternativ eftersom behovet av kylning ökar. Jag hade själv valt att ansluta Villa Trift 3.0 till fjärrvärmenätet om ledningar funnits vid tomtgräns på Skördevägen, trots att Lunds fossilbaserade bränslemix hade dragit ner betyget för energiområdet från Guld till Silver. Men det finns kanske en förklaring som jag inte känner till varför Lund avstår från att vara en förebild för andra byggherrar i kommunen och inte lever upp till antagna riktlinjer.

Vilken lyckohöjare att plocka fram den energisnåla julbelysningen! 0,7 W räcker för att hålla julstjärnan i fönstret lysande och 0,5 W för att tända den femarmade adventsljusstaken. Brinntiden uppges av tillverkaren vara 15 000 timmar. Förklaringen är de magiska lysdioderna som blir bättre och billigare. LED går numera att få med varmvitt ljus. Färgtemperaturen på dioderna i julbelysningen är 2 100 K. Färgtemperaturen för glödlampsljus är 2 700 K medan färgtemperaturen för solljus mitt på dagen är ca 5 000 K. Ju högre värde desto blåaktigare ljus. Jag minns att säljaren på Zero som har leverat flera av ljusarmaturerna och ljuskällorna till Villa Trift 3.0 berättade att man i kalla Norden allmänt föredrar ett varmare mer rödaktigt ljus med européer på kontinenten hellre väljer vitare ljus.

Skillnaden i pris för smålampor med LED är dessutom inte särskilt stor. Läs mer om pris och prestanda i årets test av julbelysning på Energimyndighetens hemsida.

Under gårdagens storm blev jag påmind om fördelen med ett lufttätt hus. Trots att vindbyarna lät rejält i imkanalen och skorstensröret kändes inget drag i hela huset. I äldre hus blåser det ofta in genom springor och otätheter. Förutsättningen för ett lufttätt hus är ett noggrant utförande och att huset har täthetsprovats för att hitta läckorna i klimatskalet. Villa Trift 3.0 provtrycktes två gånger under byggtiden med goda resultat. Kravet från mig som byggherre var ett maximalt luftläckage på 0,30 l/s m2 omslutande area, samma krav som ställs på passivhus. Vid sista tryckprovningen blev resultatet 0,13 l/s m2. Det är inte ovanligt att välbyggda passivhus hamnar på ca 0,10 l/s m2.


Per-Ola från Byggnadsingenjörerna Hessleholmen utförde provtryckningen i mars och maj 2010. En särskild ”textildörr” med fläkt och mätutrustning monterades i groventrén. I fläkten sitter ett mätkort som registrerar luftflödet. Inomhusluften sögs sedan ut med upp till 50 Pascal i tryck. Det uppmätta luftflödet divideras med den omslutande arean (golv, väggar och tak). Därefter scannade Per-Ola av huset invändigt med värmekamera för att hitta värmeläckorna. Konstruktiva köldbryggor som t ex vägghörn går inte att undvika såvida man inte bygger ett klotrunt hus, den mest energioptimala formen. Hörn läcker alltid mer värme än en rak vägg. Det kan även finnas små hål i t ex anslutningen mellan den lätta takkonstruktionen av trä och den tunga stenväggen. Hård vind (24,4 m/s) motsvarar ett lufttryck på 300 Pascal.

Ett bra resultat från täthetsprovningen är framför allt ett bevis på ett noggrant utfört bygge. Det är en kvalitetskontroll som är bra för miljön, husföretaget, entreprenören och driftekonomin.

De sista inlägget på förra bloggen handlade om mätning av kvävedioxider i inneluften i Villa Trift 3.0 och om provtagarna som var på väg till labbet. Provresultatet kom förra månaden men jag har inte hunnit skriva något förrän idag. 

I augusti beställde jag två diffusionsprovtagare (Palmes tube) från Fenix Environmental för en mätning under hela september i två bostadsrum. Provtagningsmetoden är väldigt enkel och mätpunkten kan väljas fritt eftersom det inte krävs el eller någon kringutrustning. Varje provtagare kostar 700 kr + moms. Då ingår förstås analysresultatet som utförs i England. Månadsmedelvärdet för provtagarna i sovrummet och kontoret blev 6,6 respektive 6,4 mikrogram/m3 luft.

Anledningen till mätningen är att klassningssystemet Miljöbyggnad ställer krav på verifiering av bl a indikator nr 8 Kvävedioxidhalt. Indikatorn är ett mått på trafikrelaterade luftföroreningar. Villa trift 3.0 har projekterats för klassen Guld som innebär att kvävedioxidhalten i inneluften inte får överstiga 20 mikrogram/m3. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft är 40 mikrogram/m3 som årsmedelvärde. Halten påverkas av husets läge och närhet till trafikerade leder och avgaser. Miljöbyggnad ställer krav på att man mäter halten vintertid eftersom halterna normalt är högre vintertid. I januari är det dags att göra en kompletterande vintermätning.

Fredagens studiebesök i Villa Trift 3.0 var lika givande som tidigare besök. Svenska Stenhusföreningen fick en kort genomgång av husprojektet och klassningssystemet Miljöbyggnad samt en visning av bostaden på 132 m2. En av besökarna från ett husföretag berättade att flera av deras kunder i Lund har planerat för en avskiljbar boendedel för uthyrning precis som i Villa Trift 3.0. En flexibel planlösning är en smart strategi för egnahemsbyggare som bygger i Lund där söktrycket alltid är stort. Uteluftsventilerat skafferi är också efterfrågat av småhuskunder.

Det blev en del diskussion om olika miljöklassningssystem. Det går inte att utnämna en självklar ”vinnare”. Alla system har sina för- och nackdelar. Som byggherre behöver man fundera på vilken miljöaspekt man prioriterar och vad man vill kommunicera med sin klassning. Enfrågesystemet GreenBuilding är ett alternativ för den klassar lokaler och enbart vill fokusera på energiaspekten. En Svanenlicens kan vara lämplig för ett husföretag som är totalentreprenör och har stor volym i försäljningen av sina kataloghus. En fastighetsägare som hyr ut kommersiella lokaler på den internationella marknaden föredrar kanske ett internationellt system som brittiska Breeam eller amerikanska Leed. Är man som jag intresserad av verklig och inte bara beräknad miljöprestanda är Miljöbyggnad ett lämpligare alternativ. Miljöbyggnad ställer nämligen krav på uppföljning av flera av indikatorerna på energiområdet och innemiljöområdet. Kostnaderna för certifiering skiljer sig dessutom avsevärt mellan systemen.


Översikt över bedömda miljöaspekter i olika miljölklassningssystem (källa www.sgbc.se)

En fråga som jag aldrig hann fördjupa mig i gällde värmelagring i invändiga stenväggar. Ju tyngre stenmaterial desto bättre värmelagringsförmåga. Men bygg inte onödigt tjocka innerväggar eftersom värmen inte hinner tränga in djupare än mellan 10 och 20 cm på ett dygn. Dygnslagring av värme i stenväggar förutsätter dock att nattemperaturen är ett par grader lägre än temperaturen på dagen. Annars avges ingen värme till rummet från stenväggen på natten. Nattsänkning förutsätter dessutom ett snabbreglerat värmesystem, dvs t ex radiatorvärme framför trög golvvärme. Läs mer om detta i Carl-Eric Hagentofts utmärkta bok Vandrande fukt Strålande värme, så fungerar hus, utgiven på Studentlitteratur 2002.

Min absoluta favorit från den första odlingssäsongen i Villa Trift 3.0 är fänkålen. Två sorter samsades i landet: knölfänkål ”Finale” från Jennys fröer och sånt och sötfänkål ”Fino” från Lord Nelson. På bilden syns årets sista exemplar som åker ner i wokpannan till helgen tillsammans med den sista gula mangolden ”Golden chard”  från Runåbergs fröer. Det känns lite overkligt att fortfarande skörda när det bara är ett par månader kvar till nästa års gröna satsningar (beställning av fröer, förberedelser för förkultivering mm).


Hopppas att lite frost inte påverkar smaken


Kafka övervakar mätningen i bokhyllan. En alternativ placering av den svarta mätdosan är taklampan mitt i rummet som syns i bakgrunden. Men en mätdosa som blickfång över soffbordet i vardagsrummet under flera månader känns tveksamt…

Nu är äntligen två detektorer uppsatta i två bostadsrum, ett sovrum och vardagsrum. De svarta detektorerna gör en långtidsmätning av radon i inomhusluft. De sitter förmodligen uppe till början av mars. Två månader är minimun för att mätningen ska bli tillräckligt noggrann. Detektorerna ska helst placeras mitt i rummet hängande i en lampa eller på en hylla. Inte helt lätt eftersom de samtidigt INTE får placeras:
– i närheten av starka luftströmmar (dvs inte för nära ventilationsdonen),
– närmare väggen än 25 cm,
– närmare än 1,5 meter från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, element eller annan värmekälla,
– närmare än 0,5 m från frånluftsdon,
– på golvet,
– i köket (utom i lägenheter som endast består av ett rum och kök),
– i våtutrymme eftersom det inte räknas som boutrymme.

Läs mer om radon i inomhusluften och kraven i systemet Miljöbyggnad i tidigare inlägg.

Vilket magiskt datum! Dagens inlägg har mer karaktären av en fundering med anknytning till tidigare påannonsering om Tim Jackson. I sitt korta föredrag på TED Talk (Tim Jackson´s economic reality check) betonar han vikten av gröna investeringar i samhället och hushållen. Han ställer även den oundvikliga frågan: Varför är vi så dåliga på att genomföra lönsamma energieffektiviseringarna i våra hem? Hans svar är att vi är så upptagna av att få vardagslivet att gå ihop.

Jag håller delvis med honom men tror att förklaringen är mer komplex. Varför hinner så många av oss som har det gott ställt med att renovera och förbättra t ex badrum och kök trots livspusslet? Kan det handla om människans psyke som stimuleras av synliga förbättringar? Drivkraften kan vara personlig tillfredsställelse eller statusmarkering. Lägga 15 000 kr på tilläggsisolering av vinden eller ett nytt parkettgolv? Ny isolering på vinden syns på energiräkningen men räkningar är inget man kollar på varje dag.

Men samtidigt är det många egnahemsägare som tar fukt i källaren och mögelrisk på allvar när de dränerar om sina hus. Ett nytt dräneringssystem runt husgrunden blir osynligt så fort dräneringsdiket är igenfyllt. I gengäld slipper man parkett som reser sig i källaren, mögelluktande kläder och puts eller tapet som lossnar från källarväggen. En fuktfri källare ger ofta direkt invändiga synliga effekter.

Eller är förklaringen att energin är för billig? Med högre energipriser blir åtgärderna ännu mer lönsamma. Då kan man fråga sig om t ex danskarna är bättre på att genomföra energiåtgärder som har dubbelt så höga elpriser. (Vet inte svaret men ska ställa frågan vid nästa byggseminarium med danska deltagare.)

En annan tänkbar förklaring kan vara att fastighetsägare är vana vid statliga stödprogram och avvaktar med åtgärder tills det finns bidrag eller andra ekonomiska incitament. Träffade nyligen en bostadssakkunnig på länsstyrelsen som bekräftar att stöden till byte till energieffektiva fönster och byte av värmesystem var väldigt populära.

Ett ytterligare hinder för energibesparingar kan vara fällan att fokusera på återbetalningstid istället för årlig kostnad + årlig besparing med hänsyn till ränta och livscykel. Helhetstänkande och beräkning av livscykelkostnad är en viktig nyckel för energismarta fastighetsägare. Om man väljer att tro på synlighet och visuella kvaliteter som en viktig motor för förändringar i hemmet kanske miljöklassat boende har goda utsikter. En plakett som pryder entrén är väl ett tilltalande smycke i hemmet?

”Många av oss är fast i en cirkel där vi spenderar pengar som vi inte har på grejor vi inte behöver, för att göra intryck som inte är bestående på människor som vi inte bryr oss om”, säger Tim Jackson. (Källa Ordfront förlag)

På fredag 11 november tar jag mig till Römersgade 14 i Köpenhamn för att fira Det ekologiska rådets 20-års jubileum med bl a Tim Jackson som talare. Jag hörde honom i februari på Orkanen i Malmö i en proppfull lokal. Ser fram emot att höra honom utveckla sin kritik av dagens tillväxtdrivna ekonomiska modell som inte erkänner att det finns gränser för tillväxten. Den här gången har jag med mig ett exemplar av hans bok Välfärd utan tillväxt som jag hoppas att han får tillfälle att signera…

Lyssna gärna på TED Talk med Tim Jackson.

Ofattbart att tomat- och chiliplantorna fortfarande ger mogna frukter i november! Men oktober var mild med en medeltemperatur på 10 grader istället för 8 grader i Lund. De sista morötterna kom upp ur jorden i slutet av oktober.


Vackra höstfärger på Skördevägen. Jag gillar de nedfallna gula löven som lyser upp den svarta asfalten. Vid det senaste studiebesöket från Sydostasien togs många foton av de gul-röda lövkronorna längs Skördevägen. För asiater är färgprakten på hösten här lika exotiska som regnskogarna är för oss.