Här kommer bra tips från gruppen Good Light Group (och mina kommentarer) för dem som är tillbaka vid skrivbordet i hemmakontoret eller på någon annan arbetsplats:

Steg 1: Installera en luxmätarapp i mobilen som visar hur mycket ljus som tar sig in via ögonen. Håll mobilen vid ögat så att mobilens ljussensor ”ser vad ögat ser”.

Min kommentar: En ljusapp är inte lika tillförlitlig som en professionell ljusmätare men ger ändå en hyfsat bra indikation på mängden ljus som träffar ljussensorn – särskilt från inomhusbelysningen. Hur tillförlitligt värdet är beror t ex på ljussensorn kvalitet och mobilkamerans mjukvara. Tänk på att vända rätt ljussensor mot det infallande ljuset som ska mätas. Både främre och bakre kameran har en ljussensor bakom kameralinsen.  Om mobilen är inställd på fotografering med den bakre kameran vänder du mobilens baksida i riktning mot ljuset som ska mätas. Till och med svenska Arbetsmiljöverket har tagi fram en app för både iPhone och Android.

Steg 2: Placera skrivbordet inom en meter från fönstret och vänd det mot fönstret eller öka ljusstyrkan (antal lux) från belysningen så att 1000 lux träffar ögonen.

Min kommentar: Det är inte helt lätt att uppnå 1000 lux vid ögat genom att bara byta till en starkare ljuskälla. Du vill dessutom inte bli bländad. Ett alternativ är att ha två skrivbordslampor för att öka mängden ljus. Prova dig fram och glöm inte att ljuset ska vara bländfritt och behagligt (bländningsrisk och komfort är något som du och inte appen registrerar). Tänk på att även en datorskärm bidrar med ljus. Låt därför skärmen vara på när du mäter med ljusappen, dvs om du brukar jobba framför en lysande skärm.

Steg 3: Jobba enligt 20-20-2-regeln, dvs efter 20-minuters skärmtid tittar du upp på himlen i 20 sekunder. Tillbringa åtminstone 2 timmar utomhus (varav 30 minuter på morgonen).

Min kommentar: Att titta på himlen innebär att du ökar din exponering för dagljus som oftast är mycket starkare än den elektriska inomhusbelysningen. Passa även på att sträcka på benen (för att minska stillaittandet) när du tittar upp på himlen.

Så gick Granville 16 liter i graven (såvida inte tillverkaren Arc’teryx är tillmötesgående trots att 3-årsgarantin passerats med tre månader). Den levde upp till alla förväntningar och skötte sitt jobb mycket bra tills dragkedjan gick sönder. Jag har använt den så gott som dagligen i ur och skur, lastad med laptop och träningskläder. Den var dessutom lätt (under ett kilo) och vattentät.

Jag gav mig ut på ryggsäcksjakt och klickade och lusläste tech-specs på nätet. Jag kollade dessutom det begränsade sortimentet i Lunds enda fysiska friluftsbutik. Det var som tidigare svårt att hitta något som passar mina behov: den ska helst väga under 1000 gram med en volym på 16–18 liter men inte för lång så att den passar ryggen på en person som är 162 cm. Hållbara material är självklart och den måste vara utrustad med bröstrem och vadderade bärremmar och laptopfack. Dessutom gärna fiffig multifunktionalitet.

Clean och stilren i härlig varm skogsgrön kulör. Kan kompletteras med fiffigt add-on system (två remmar köps separat som tillbehör t ex för en ventilerad klädpåse där man förvarar träningskläder eller en våt handduk)

Efter en hel del målinriktat letande hittade jag den i ett skyltfönster på Bytaregatan i Lund där företaget IAMRUNBOX har sitt kontor och butik. Everyday Rolltop 16 liter sitter skönt tajt mot ryggen och är skön att bära med s-formade vadderade axelremmar Stort plus för det smarta add-on systemet för t ex klädpåse eller badmintonrack utanpå ryggsäcken. (SILVA har en liknade modell, 360 Orbit 18 liter, men som är mer cylindrisk än platt i formen och som jag inte har provat.) Den nya ryggsäcken motsvarar i stort sett alla mina behov och önskningar. Några tips för framtiden som kan göra den ännu bättre är en nyckelhållare och en ljus insida för att användaren lättare ska se innehållet.

Det lundabaserade företaget IAMRUNBOX har funnits sedan 2015 och har lyckats göra ergonomiska och stiliga ryggsäckar för aktiva människor. För någon som tar sig runt till fots dagligen är en genomtänkt ryggsäck liksom bra kängor en nödvändighet.

PS Detta är en intäktsfri blogg som inte är sponsrad på något sätt.

Reflexdetaljer på såväl extra remmar som på framsidan av axelremmarna

Insidan har ett vadderat fack som rymmer en laptop. Men med laptopfodral får den ligga i huvudfacket vilket också fungerar. Saknar bara en ljus insida och en nyckelhållare i ett av facken på insidan

Det har gått sju härliga år sedan jag på allvar började intressera mig för hembelysning som funkar bra, är trivsam och bidrar till bättre hälsa. Intresset begränsades inte till enbart doktorandstudierna i miljöpsykologi. På fritiden bytte jag ljusarmaturer och experimenterande i det egna hemmet. På alla konferensresor dokumenterade jag och observerade aktivt ljusmiljön i hotellrummen – något som jag fortfarande gör om miljön erbjuder något utöver det vanliga.

Tack vare våra årliga tiodagar långa walk-runs (med övernattning på nya ställen varje dag) har jag hunnit samla på mig en hel del intryck och ljusreflektioner genom åren. Det som intresserar mig särskilt är HUR hotellrummen är utformade för att främja sömn, skrivbordsarbete och hemmakänsla, dvs några av de viktigaste designmålen för ”bra” hotellrum. Jag väljer hotellrum med omsorg eftersom det är mitt tillfälliga hem när jag är bortrest. Men valet måste förstås anpassas efter plånboken. Ett annat urvalskriterium är någon form av miljömärkning eller miljötänk. Hotellet får gärna vara nyrenoverat eller nybyggt (för att kunna följa utvecklingen när det gäller belysning och miljöanpassning).

Mina första ljusrecensionen av hotellrum publicerades på bloggen 2017. Men vad har hänt sedan dess? I juni tillbringade jag en natt i Köpenhamn på väg till Odense och fick uppleva ett nyrenoverat hotell i Köttbyn. Några veckor senare tog jag mig till en konferens om ljusbehandling och biologiska rytmer i Manchester (när fotbolls-EM ännu inte hade börjat). Och här följer några iakttagelser när det gäller belysning, färg och form som får representeras av hotellrummen i Köpenhamn och Manchester.

I hotellrummet i Köttbyn i Köpenhamn är kroklisten en återkommande detalj som ibland har krokar för kläder, en flyttbar spegel, förvaring eller en sänggavel I badrummet finns en enkel plafond med behagligt ljus

De infällda spotlightsen ser jag allt mer sällan i nyrenoverade eller nybyggda hotellrum. Det är särskilt skönt om man som jag lätt bländas av starka punktformade ljuskällor i taket. I badrum vill jag hellre ha ett jämnt bländfritt allmänljus (som underlättar städning) och ljus framifrån som träffar ansiktet när man speglar sig. Därför välkomnar jag särskilt alla dessa speglar med inbyggd belysning. Inredningen är många gånger mer lekfull (t ex med hjälp av motivtapeter) och väggytorna är mindre monokroma. Dold LED-belysning bakom sänggavlar förekommer men är inte längre det enda sättet att skapa atmosfär och en trivsam ljussättning. Jag upplever att variationen är större bland ljusarmaturerna. Tyvärr är läsbelysningen vid sängen sällan optimal. Vad det beror det på? Är det för att inredarna antar att alla läser på en lysande skärm i sängen och att det därför är mindre viktigt med riktbar sängbelysning? Jag ser som tur är allt färre totalt mörka interiörer. Ljus och färg påverkar varandra. Om man vill få ut maximal effekt av sitt ljus behövs ljusa ytor som kan passa vidare ljusfotonerna till andra ytor och till våra ögon.

Dekorativ sängbelysning som talar samma språk som övriga inredningsdetaljer men som funkar sämre som läsbelysning

I förgrunden till höger syns det ljusa arbetsbordet som hjälper dagsljuset att nå längre in i rummet

Princess Street, Manchester: Lekfulla ljusarmaturer (Mayday av Konstantin Grcic som är en favorit) är upphängda på väggmonterad krok på sänggaveln med i sladden löst och ledigt fäst i taket. Den funkar ganska bra som sänglampa trots att den inte är riktbar

Rundade former i detta lättstädade badrum utan fogar, kakel och klinker. Notera den infällda belysningen i spegeln över vasken som liknar solkatter på en vägg. Ljuset träffar ansiktet utan att blända

Det är en hel del mindre underhållsarbete som inträffar ca tio år efter inflyttning i ett nytt hus. Några saker är mer oväntade, t ex dammet som samlas mellan dolda konvektionslameller i släta radiatorer, som jag nämnde i förra inlägget. Nästa oväntade händelse var markisbandet som slets av i ett enda drag.

Som tur är har säljaren fortfarande kvar sin butik i Lund (som en gång i tiden hette Markis & Persienn) med tillgängliga reservdelar. Men brist på montörer och stundande semestertider på företaget ledde till att vi själva fick byta markisband.

Här kommer korta instruktioner till andra som råkar ut för samma sak mitt i sommaren och som har samma typ av utanpåliggande screenmarkis. (Om någon montör läser detta så får personen gärna komplettera med en mer fackmässig beskrivning.)

  1. Skaffa ett 9 mm brett ljusgrått markisband. Till vårt stora fönster med en markis som är 1,9 x 1,9 m krävdes ett tre meter långt band.
  2. Lossa frontplåten som är fastskruvad med två plåtskruvar (en i varje ände).
  3. Se till att markisen är i upprullat läge.
  4. Ta hjälp av någon annan som kan hålla markisrullen när den ska lossas från kassetten. Det finns en liten spärr av plast på insidan av plastbrickan innanför gavelplåten. Spärren går att trycka ner med hjälp av en platt skruvmejsel. Lossa samtidigt försiktigt änden av markisrullen från plåtkassetten medan den andra änden sitter kvar i kassetten. (Man skulle kunna tro att gavlarna ska lossas på kassettens sidor men så är det inte på vår modell.)
  5. På markisrullens ände finns ett plasthjul runt vilket bandet snurras. Nu är änden på bandet åtkomlig och kan dras bort.
  6. Trä igenom det nya bandet och slå en knut på änden. Snurra bandet ett varv runt plasthjulet. (Viktigt! Att snurra ett varv görs för att markisen ska kunna dras hela vägen upp till kassetten.)
  7. Tryck tillbaka markisrullen på plats i kassetten.
  8. Lyft upp frontplåten som ska monteras men trä först igenom bandet genom hålet på fronten.
  9. Tryck fast plåten och skruva fast de båda plåtskruvarna.
  10. Trä bandet genom låsmekanismen på ramen. Trä därefter på plastknoppen på bandet och kapa bandet till önskad längd.

Här kommer en liten avstickare från ljus-spåret (fler inspirationsbilder från 3 days of design i Köpenhamn kommer i nästa inlägg). Nu handlar det om smuts som kan definieras som materia på fel plats. Men ibland handlar det inte bara om den personliga eller kulturella upplevelsen. I vissa sammanhang kan smuts dessutom försämra egenskaperna i exempelvis ett ventilationssystem.

Bor man som vi i ett hus från 2010 med från- och tilluftsventilation med värmeväxlare (FTX) finns det långa ventilationskanaler som helst ska rensas regelbundet. Men i småhus finns inga krav på återkommande rensning i byggreglerna till skillnad från flerbostadshus (vart tredje år). Vi har valt att låta rensa kanalerna med 5–6 års intervall. Då har en hel del smuts samlats bakom frånluftsdonen och i kanalerna som för bort använd och ”förorenad” luft från bad, kök och tvätt. Ventilationsmontören Tomas berättade att det samlas mest smuts i frånluftskanaler i utrymmen som är fuktiga. Om smutslagren får ligga kvar år efter år kommer så småningom luftflödet att påverkas. Kanalens diameter blir ju mindre – ungefär som blodkärl med plack på insidan av kärlväggarna.

Vänster: Frånluftsdonet. Här passerar använd luft in i kanalen och vidare till ventilationsaggregatet med ett filter (som hindrar smutsen från att komma in i värmeväxlaren). Höger: Frånluftsdonet är nerplockat och den hängande gråa ansamlingen består av dammpartiklar. Frånluftsdonen i köket och badrummet var värst.

Det går inte designa bort underhåll men det kan reduceras. Det är en naturlag att allt sprids och oordning ökar. Som arkitekt kan man planera för korta frånluftskanaler genom att samla alla våtutrymmen i närheten av varandra. Andra positiva konsekvenser av samlade våtenheter är korta vatten- och avloppsledningar.

Men jakten på smuts i huset fortsätter. Nästa utmaning är att hitta något fiffigt sätt att rensa radiatorerna från mer än tio års damm som samlats mellan konvektionslamellerna bakom frontplåten. Och det måste ju finnas mellanrum för att värmen ska spridas. För att anspela på ett känt citat: Det finns en spricka, en spricka i allt. Det är där dammet tar sig in.*

* Leonard Cohens låt Anthem: “There is a crack, a crack in everything. That’s how the light gets in.”

I ett tidigare inlägg skrev jag om betydelsen av ljuskällans form och behandling – t ex om den ska vara klar med synliga filament eller ha opalglas som fördelar ljuset jämnt. Jag skrev även om risken för bländning om man väljer en ljuskälla som ger för hög ljusstyrka.

Lampskärmen är nästa viktiga komponent för ett behagligt ljus som inte bländar och istället sprider ljuset jämnt i rummet där vi vill ha det. Nedan kommer flera exempel på hur lampskärmens material påverkar ljusspridningen. De flesta bilderna är tagna i olika showrooms och butiker som deltog i 3 days of design i Köpenhamn (15–18 juni).

Pendelarmaturerna hänger i ett hotell i närheten av Hovedbanegården i Köpenhamn. Klungan till vänster har tygskärmar av ett väldigt tunt tyg som inte sprider ljuset särskilt effektivt medan de konventionella rispapperslamporna i den högra bilden gör sitt jobb ganska bra

Miljöerna ovan finns i butiken House of Finn Juhl i Köpenhamn. Till vänster står en golvlampa som sprider ett mjukt ljus från en skärm av opalglas. Till höger hänger en pendelarmatur med flera kupor av rökfärgat glas med exponerade ljuskällor som kastar distinkta skuggor på soffbordet

Bilden till vänster visar två kontrasterande lampskärmar – den i förgrunden ger ett fullständigt jämnt ljus och den i bakgrunden kan inte dölja ljuskällan bakom de färgade garntrådarna

En personlig favorit – den sfäriska rislampan i ny tappning med en tjockare plastväv vackert spänd över metalltrådarna

En bordslampa med både skärm och fot av opalglas som lyser upp hela fönsternischen. Den är dock något för stor i diameter för att passa på fönsterbrädan i en nybyggd lägenhet

Föreställ dig att du är 70 år eller äldre. Du sover dåligt i perioder, är inte riktigt så fysiskt aktiv som du skulle vilja, känner att energin tryter och tröttheten slår till under den mörka årstiden, och att du inte trivs med din hembelysning?

Idag presenterar jag mitt forskningsprojekt i form av en poster på en nordisk konferens i Odense om gerontologi (läran om åldrandet). Projektet skulle kunna vara en tänkbar lösning på alla dessa problem.

Det handlar om en beteendeintervention som kommer ges i form av en Internetkurs som vänder sig till äldre. Den pågår under nio veckor på distans med två fysiska sammankomster och innehåller en provlåda med bland annat ljuskällor för att uppmuntra till eget experimenterande i hemmet. Kursen testas i höst i samarbete med Lunds kommun för att se om den går att genomföra i större skala och om deltagarna upplever förbättrat mående tack vare förbättrad sömn, mer fysisk aktivitet och exponering för dagsljus utomhus. Ett annat mål med kursen, som är lika viktigt, är en förbättrad ljus- och mörkermiljö i hemmet. Förhoppningsvis är detta något som kommuner i framtiden kan erbjuda äldre som komplement till annan service för seniorer som bor i vanliga bostäder.

Här är länken till en 6-minuterspresentation på engelska.

Ljuskällan, eller lampan som vi säger i dagligt tal, är helt avgörande i ett visuellt funktionellt, trivsamt och hälsosamt ljus. Dagens breda utbud av LED-lampor är något helt annat än när de introducerades för konsumenter för drygt tio år sedan. Idag går det oftast att hitta en ljuskälla som passar den ärvda ljuskronan, sänglampan som är inköpt på secondhand eller den väggfasta badrumslampan från 60-talet. Men det kan kräva en hel del arbete för att ta reda på en lämplig modell och var man kan hitta den. Inte ens den mest välsorterade belysningsbutik har allt men det finns åtminstone kunnig personal som kan ge goda råd. Om butiken inte kan beställa hem produkten är vi som konsumenter hänvisade till Internet-handlare och måste nogsamt läsa igenom de tekniska specifikationerna. Här kommer några exempel på problem förenade med valet av ljuskälla som rör andra egenskaper än de mer tekniska (som t ex ljusflöde, ljusfärg, färgåtergivning och dimring).

En ljuskälla, som har den klassiska päronformen, kan till exempel vara för lång för att få plats i en mjölkad ljusglob. Kolla därför måtten på den befintliga ljuskällan och jämför med ersättaren.

En pågående trend är filament LED-lamporna med klart glas och synliga lysande ”trådar” som liknar konventionella glödlampor. Men dessa är mer dekorativa än funktionella. Man måste välja svagare ljusstyrka (dvs färre lumen) för att inte bli bländad. Konsekvensen är att de inte ger tillräckligt med ljus för att kunna läsa.

Vad blir effekten om man väljer en filament LED-lampa till en ljusarmatur med en avbländande skärm i tyg, plast eller glas? Man tror kanske att det inte ska spela någon större roll men för finsmakaren så är skillnaden stor mellan en filament LED-lampa och en lampa med opalvitt glas. Ljusarmaturen nedan (bild 1) har en slät vit plastskärm som döljer ljuskällan. Med en opalvit ljuskälla sprider skärmen ett behagligt mjukt ljus. Samma skärm, i en nerpendlad variant, som istället har en filament LED-lampa får däremot synliga skuggor på skärmen (se bild 2). Mönstret som uppstår av filamenten motverkar hela idén med den släta vita skärmen och skapar ett ojämnt ljus.

Bild 1. Skärm med opalvit ljuskälla som sprider ett mjukt ljus

Bild 2. Samma skärm fast nerpendlad från taket. I den vänstra bilden är skärmarna i bakgrunden bestyckade med filament LED-lampor som ger skuggor på skärmen. I bilden till höger syns samma skärm på nära håll

Avslutningsvis, ett användbart råd när det gäller ljuskällan (och som påverkar valet av ljusarmatur) är att den helst inte ska synas eller hamna i synfältet när den är tänd för att undvika bländning.

I mitten av maj – när blomningen är över – är grönskan total utanför flera av fönstren i vårt hus på Skördevägen. En tre meter hög häck av häggmispel reser sig som en grön mur på två av fyra sidor av tomten och gör den visuellt ointaglig. Men häcken blockerar inte bara insyn utan även en hel del av dagsljuset som för ett par veckor sedan nådde ända in i rummen.

Skillnaden i dagsljustillgång är en helt annan där jag befinner mig just nu – på sjätte våningen ovanför trädtopparna i ett hotellrum på Amager. Utsikten är framför allt mot himlen. Trädkronorna på Christianshavn är i nedre delen av vyn. Horisonten bryts av Börshusets torn och Amagerverkets skorsten i fjärran. Effekten av ett fönster som ramar in två tredjedelar himmel och en tredjedel grönska är ett rum som badar i dagsljus.

Tillbaka till Skördevägen. Med en grönskande mur utanför kan det behövas stöttande elektriskt ljus även dagtid. En ny plafond i sovrummet (Yki, som jag skrivit om i tidigare inlägg) pryder numera taket och ger ifrån sig 3 x 470 lumen när den är tänd. Jag valde en vitare ljusfärg (4 000 istället för de vanliga 2 700 Kelvin) för att komplettera det vita skenet från dagsljusterapilampan som även fungerar som arbetslampa på skrivbordet. Rummet blir vitt och härligt!

Takplafonden Yki (diameter 400 mm) med vitt ljus och dagsljusterapilampan Valovoima på skrivbordet (båda med färgtemperaturen 4 000 Kelvin)

Samma plafondmodell finns numera även i vardagsrummet men med något större diameter (500 mm istället för 400 mm som i sovrummet). Här är plafonden bestyckad med fyra varmgula ljuskällor. Jag valde en ljuskälla med dimringsfunktion i tre steg där både färgtemperatur och ljusflöde varierar (2 700/2 500/2 200 Kelvin respektive 806/320/150 lumen). Med ett varmare ljus kan plafonden vara tänd på kvällen och bidra till rätt stämning i rummet. Sovrummet blir istället en ljusbox på morgonen och under dagen för att öka piggheten och stödja dygnsrytmen.

Tre ljusscener med fyra ljuskällor i takplafonden Yki – diameter 500 mm (designad av Yki Nummi på 50-talet)

Min fantastiska tidigare chef beskrev häromdagen hur hon närmade sig slutet av en tidstunnel som mest präglats av ansökningar till olika forskningsfinansiärer. Jag delar samma upplevelse och därav det långa uppehållet på bloggen. Samtidigt pågår krig i Europa och fortsatt pandemi i andra delar av världen. Men jag tillåter mig ändå att landa i den lilla världen där belysningsprojekt och underhåll i hemmet just nu är en del av vardagen.

Vi har bott i det egenritade miljöanpassade huset på Skördevägen i 12 år. Ommålning av träpanel och ytterdörrar är beställd. Vi har kontaktat ventilationsfirman för rengöring av ventilationskanalerna (som helst ska göras vart femte år i hus med mekanisk från- och tilluftsventilation). Jag har lyckats få tag på en firma som förhoppningsvis kan byta ut värmebäraren (Tyfocor) i solfångarsystemet. En av två lucköppnare i växthustaket behöver bytas och leverantören finns kvar. Badkaret har nyligen ersatts med ett likadant pga av sprucken emalj i karet. Eftersom samma modell fortfarande finns på marknaden kunde vi behålla badkarstassarna av vitlackerad aluminium.

Underhåll och renovering får alla fastighetsägare räkna med. Då är det en stor fördel om tillverkarna finns kvar för konsultation och leverans av reservdelar. Men vissa saker borde hålla bättre. Ett exempel är de enkla vitlackerade draperistängerna från Elfa som finns ovanför badkaret och i alla garderobsnischer i huset. Färgskiktet runt röret har spruckit och successivt frigjort sig från underlaget – ungefär som en orm som ömsar skinn. Så nu får det bli galvade stänger istället. Eller så lämnar vi in dem för omlackering med en mer hållbar färg.

Draperistång från Elfa som ”ömsat skinn”

Nästa inlägg kommer handla om något betydligt roligare – uppgradering av allmänljuset i vardagsrum och sovrum.