Dags att ljussätta ett rum? Det kan vara en större utmaning än att möblera ett rum eftersom det finns fler begränsningar (t ex den tekniska infrastrukturen som antal och placering av eluttag och lamputtag) och för att ljuskälla, ljusarmatur och färg på inredning och rumsytor samverkar. Men man kommer långt genom att aktivt observera och reflektera över ljusspelet i naturen. Här finns nästan hela paletten av effekter! Avsikten med detta inlägg är att ge betraktaren ett språk eller ett sätt att tala om ljus som kan vara till hjälp när man pratar med säljaren i belysningsbutiken eller med en heminredningskonsult. Tänk på instruktionerna nedan som en vinprovning. För att beskriva smaker krävs en nyansrik vokabulär.

1. Stanna upp och betrakta med närvaro
Det första steget när man samlar på observationer i naturen är att ställa sig så att ljuskälla inte finns i synfältet, dvs med solen i ryggen. (Är det en mulen himmel spelar det ingen roll.) Jag tror nämligen att man tränar upp sin känslighet för ljusets effekter om man inte låter sig distraheras av ljuskällan.

2. Aspekter som påverkar ljusets karaktär
Nästa steg är att beskriva ljuset utifrån olika aspekter innan man vänder dig om eller tittar upp för att se vilken typ av himmel som krävs för att åstadkomma den upplevda ljussituationen.

Hur kan man då beskriva en ljusmiljö? Följande aspekter utgör tillsammans en användbar verktygslåda:

  • ljusnivån – upplevs helheten som om den är lite eller mycket ljus?

Hur ljus helheten upplevs vara påverkas av både ljuskällan och ytor som reflekterar ljuset – sand på marken reflekterar mer ljus (30%) än gräs (10%)

  • ljusets fördelning och riktning – upplevs ljuset som jämnt eller ojämnt fördelat, dvs är det stor eller liten skillnad mellan ljusa och mörkare ytor? Är det skillnad om man tittar på omgivningen i ögonhöjd och på andra nivåer? Var kommer ljuset ifrån i förhållande till ögonen – underifrån eller uppifrån?

    Snö på marken under en mulen himmel bidrar till att ge ett jämnt ljus men kan orsaka snöblindhet i öppna snölandskap med starkt solljus. När solstrålar träffar vattnet kommer starkt reflekterat solljus underifrån

    I skogen till vänster är ljuset jämnt fördelat medan t ex gräset i skogsbilden till höger fläckvis varierar i ljushet

Forstättning följer…

 

Fortsättning på föregående inlägg.

Besök hos vänner på Amager på Geislersgade – radhus av samma typ som Kartoffelraekkerne (byggda av Arbetarnas Byggförening) med högt bevarandevärde

Sista dagen på Öresund-runt-till-fots började i solsken men slutade i hällregn på svenska sidan. För min del blev därför sista delsträckan bara 5 km från Amager Strand till Kastrups station och sedan fick tåget ta mig ända hem till Lund. Men min partner fullföljde resplanen och tog även sista sträckan från Hyllie till Lund (24 km).

Amager är en stad i staden och här finns mycket kvar att utforska inser jag efter att ha bläddrat i Bygdeatlas Amager som gavs ut på 1990-talet av danska Planministeriet och Planstyrelsen. Stadsdelen är platt (1–5 m ö h) och både gång- och cykelvänlig.

Denna resa till fots runt sundet gjorde vi för nästan en månad sedan (13–19 aug 2020). Idag åker jag över sundet på nytt för att bland annat se Tomás Saracenos utställning Event Horizon från en roddbåt i Cisternerne. Trots coronapandemin finns det flera höjdpunkter i en skånings vardag.

Fortsättning på föregående inlägg.

Hotel Ottilia i förnyeleområdet Carlsberg Byen mellan Fredriksberg och Vesterbro

Europaskolan i Carlsberg Byen

Vi lämnar Carlsberg Byen som omvandlingsområdet kallas mellan Fredriksberg och Vesterbro. På vägen passerar vi Europaskolans skolgård som trots en tillbyggnad mot gatan har kontakt med gatan genom en uppglasad del. Efter ett bad på Islands Brygge och 11 km senare är vi framme vid Studio Hotel vid Amager Strand mitt ibland Köpenhams nya kvarter som blandar höghus med bostadskvarter i fyra till fem våningar. Det är ofattbart att detta är vårt första besök på Amagers strand med ö och lagun (anlagd 2004–2005).

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.

Vi närmade oss Charlottenborg i holländsk barockstil från baksidan

Den praktfulla entrésidan på ett av vandringens alla slott

Vi har nått bekanta stadsdelar i Köpenhamn och målet är Hotel Ottilia i nya Carlsberg som är hela vandringens höjdpunkt – när det gäller såväl såväl arkitektur, ljusdesign och nattlogi. Hotellet är inrymt i bryggeriets gamla lagerkällare från 1969. Den kallas så trots att det är en byggnad ovan jord.

Byggnaden är originellt renoverad av Architema Architects och Christoffer Harlang Architects men ändå med hänsyn till t ex ursprungsfasaden mot gatan. Anslaget är både rått och respektfullt. På en stor del av de invändiga ytorna är stommaterialet helt frilagd (t ex rå betong med synlig ballast). Installationer som t ex sprinklers i hotellrummen är inte inklädda utan helt synliga.

Lobby med plats för arbete vid skrivbord i ett rum som exponerar flera materiallager och byggnadskonstruktionen

Hotellreceptionen är en trappa upp

Svala hotellrum trots sensommarvärmen

Ljussättningen överraskar eftersom den är både funktionell och en fröjd för ögat. Dessutom förstärker nerpendlade armaturer den generösa rumshöjden. Oj, vad jag är tacksam för att vi hade möjlighet att tillbringa en natt just här. Vid framtida besök i Köpenhamn kommer jag absolut att följa utbyggnaden av Nya Carlsberg. I närheten finns dessutom Cisternerna som, sedan de övergav utställningarna med modern glaskonst 2013, bjuder på den ena minnesvärda utställningen efter den andra.

Utsikten från takterrassen med restaurang

Fortsättning följer…

 

 

Fortsättning på föregående inlägg.

En av alla danska cyklister längs Strandvägen uppmanade mig att fotografera den flotta tremastaren ute till havs

Nattsömnen är extra viktig när man kommer vara på benen i mellan 6 och 7 timmar. I hettan är man tvungen att sova med öppet fönster och då finns alltid en risk för störande ljud. På morgonen ser vi alltid till att komma iväg tidigt när dagsetappen är lång. Trots flera mil i benen är de alltid lika ivriga att komma iväg.

Nattsömnen blev hyfsat god trots att det saknades air-condition på rummet (nattemperaturen var runt 20 grader och dagtemperaturen runt 28 grader). På våra tidigare walk-runs till Berlin och längs Pieter Pad i Holland har det varit självklart att välja hotell med air-condition. Men det hade vi inte en tanke på när vi förberedde vår resa i juni. (Vid den tiden var svenskar inte välkomna i Danmark pga coronarestriktioner men vi chansade på öppna gränser för skåningar i augusti). Vem kunde förutspå en värmebölja under andra halvan i augusti på den 56:e breddgraden?

Det märks att vi är på östra sidan om sundet eftersom det finns gott om privata stränder med egna bryggor längs hela Strandvägen

Dagens sträcka var 33 km men havsbrisen gav lite svalka eftersom större delen gick längs Strandvägen. Den sista biten genom Jaereborg Dyrehave var värst men vacker och nästan tropisk i den heta eftermiddagssolen. Vilken märklig upplevelse att passera hjortar och rådjur i utkanten av en huvudstad! Jag missade tyvärr konstmuseet Ordruppgaard och Finn Juhls hemmuseum som ligger alldeles i närheten men som båda höll coronastängt.

Jaereborgs Dyrhave

Eremitageslottet i djurparken 1734–1736 (Christian VI:s jaktstuga)

Kvällens övernattning i slottsmiljö

Frukosten serverades i Bernstorff slott, färdigställt 1765 (ursprungligen utrikesministern Johan Hartvig Ernst Bernstorffs sommarpalats och numera lokaler för hotell- och konferensverksamhet)

Fortsättning följer…

 

Fortsättning på föregående inlägg.

Det är fortfarande nära trettio grader och dagen är vigd åt Sjöfartsmuseet i Helsingör med en hotellnatt på Comwell Borupgaard i svalkande parkmiljö i Snekkersten. En sådan här dag tillbringar man gärna under jord i en ombyggd torrdocka med vackra rum och en skickligt scenograferad utställning om dansk sjöfart.

 

Entrén till hotellet Comwell Borupgaard med originell platsbelysning över bordet

Lekfull belysning över bardisken i hotellets lobby

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.

Dagens kortare etapp följde strandlinjen och Skåneleden ända till Rå. En tiopoängare vad gäller variation, terräng och omgivningar. Men den största överraskningen var ändå Tallskogsleden – den sista sträckan på ca 5 km i Helsingborg.

Citadellet i Landskrona

Nytillskott i vattennära läge i Landskrona

Hilleshögs dalar

Den kommunala Råå förskola (2013) ritad av Dorte Mandrup arkitekter med träläkt av robinia på fasaden

Belöningen på kvällen var miljön i Vass Restaurang & Bar vid Parapeten i Helsingborg och utsikten mot Norra Hamnen i solnedgången

Fortsättning följer…

Första etappen på 35 km: Lund – Flädie – Borgeby – Löddeköpinge – Barsebäcks by – Häljarp – Landskrona

Coronapandemin satte stopp för årets planerade walk-run genom Holland (den sista halvan av Pieter Pad med Bryssel som slutdestination). Det blev istället en het sjudagarstur runt Öresund som startar direkt utanför dörren den 13 augusti i 28 till 30 grader alla dagar utom den sista. Som vanligt går jag raskt medan maken springer samma sträcka. På ryggen har vi mellan tre och fyra kilo vardera.

Vi passerar flera århundraden på vägen, t ex Borgeby kyrka med torn från 1200-talet

Lite känsla av Holland fast hemma i Skåne

Fortsättning följer …

Pergolan är förberedd med öglor för att fästa en presenning eller ett soltak

I denna värmebölja är det naurligt att säga något om våra åtgärder för att sänka lufttemperaturen både utomhus och inomhus. Efter tio år har vinrankorna (’Solaris’) vuxit sig stora och börjar klättra på pergolan över terrassen. Tillsammans med det nymonterade vita soltaket bidrar de till härlig skugga på terrassen i värmeböljan. De bidrar dessutom till att minska solinstrålningen genom fönstren. Den vertikala screenmarkisen (och fönstret) är förstås det mest effektiva skyddet som tillsammans bara släpper in 5% av solenergin. Enbart fönstret släpper in ca 50%. Hade vi valt persienner på insidan istället för utanpåliggande markis hade ca 35% av solenergin strålat in i rummet. Det visar hur mycket effektivare det är att hindra solen på utsidan innan solstrålarna träffar glaset.

Starkväxande ‘Solaris’ som svalkande grön skärm

På kvällen när utetemperaturen har sjunkit är det naturlig ventilation som gäller. Öppna fönster och ett takfönster får fart på luftflödet så att överskottsvärmen ventileras bort. Den sista åtgärden för att sänka innetemperaturen är ”sommarnattkyla”, som är möjlig tack vare det mekaniska ventilationssystemet med både från- och tilluft. Det innebär bara att den mekaniska ventillationen forceras, dvs luften byts ut snabbare än varannan timme. Nackdelen är att ljudnivån (och elförbrukningen) ökar något. Än så länge klarar vi oss utan eldriven air-condition. Byggnadsstommen i sten bidrar dessutom till att utjämna temperatursvängningarna.

Billigt soltak istället för dyr segelduk

Så till slut är den på plats med nyetablerade växter och valet föll på obehandlad robinia (diameter 10–12 cm, längd 2 m, vikt per stolpe 120 kg, pris exkl frakt ca 1000 kr/st). Jag har länge funderat på hur jag skulle ersätta fyra egensnickrade pallkragar (1 x 1 m) som bara höll i 10 år (kompletterade med stödjande vinkelbeslag för att hålla ihop dem mot slutet). Var inne på murade kantstöd i betongsten men nackdelen är att lösningen blir för permanent. Cortenstål (rosttrögt stål) var ett annat alternativ men kom fram till att den inte passade in just här. De dominerande materialen i trädgården och på uteplatsen är betongsten, galvat stål, panel på husfasaden och stomme av aluminium i växthuset. Ett alternativ var brädade sidor men som kan vara svårt att göra snyggt eftersom jag bestämt mig för en större planteringbädd (2 x 2 m). Ett stort plus för robiniakanter är att de går att sitta på!

Kantavgränsning i obehandlad robinia (2 x 2 m) på plats i slutet av april

… plantering av kryddväxter och medicinalväxter två veckor senare

… en månad senare i slutet av juni har växterna etablerat sig och myskmalvan blommar

Temat är ”ätligt i form av kryddväxter och medicinalväxter” med undantag av en grässort med hög vippor som bara är ögonfröjd. Här växer (sett från framkant till bakkant): gräslök, myskmalva (Malva moshata ’Alba’), temynta (Monarda ’Schnewittten’), purpursolhatt (Echinacea purp. ’Alba’), läkesilverax (Actae racemosa), jättetåtel (Molina caerulea arun. ’Karl Foerster’).

Purpursolhatt (vänster) och vit temynta (höger)

Myskmalva som drar till sig fjärilar och bin