Synade installationer i Lunds stadshall

2 maj, 2023
hållbar stadsutveckling, ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Vänster: Konsertsalen 2023. Höger: Restaurangen med eget mikrobryggeri i källaren 2023

Exteriört är stadshallen i Lund en pärla – ritad av Klas Anshelm och färdigställd 1968. Även invändigt finns stiliga designlösningar, t ex salarna med ovanljus och byggnadens specialdesignade detaljer. Men foajén har fungerat dåligt. Bottenvåningen har mest upplevts som ett gigantiskt kapprum med toaletter och inte varit särskilt inbjudande.

Ombyggnaden, som pågått i flera år, var därför efterlängtad. Stadens nya ”vardagsrum” invigdes i december 2022. När lokalerna efter 60 år skulle anpassas och bli mer ändamålsenliga för folk, fest och kultur passade kommunen på att byta ut allt i installationsväg: ventilationskanaler och fläktar, kylaggregat, värme, sprinkler, rökgasfläktar och rökgasspjäll, proppskåp med mera. annars var ambitionen att spara så mycket som möjligt.

Stiliga nya specialgjorda ljusarmaturer som ger indirekt ljus bakom akustikpanelerna av trä i konsertsalen

Anders Welander (Climat80) i Energi- och miljötekniska föreningen tog ett gäng konsulter och andra intresserade medlemmar med på en visning – från vinden till källarens mikrobryggeri. Vi följde spåren av alla multifärgade elkablar, ventilationskanaler och sprinklerledningar.

 Vänster: Tokig gardinlösning som täcker inblåsningen av tilluft vid golvet.  Höger: Befintlig tilluft genom småhål i fönsterpartiets nederkant

Originalköket, nytt undertak och nya plafonder på andra våningen

Vänster: Nya ”ventilationskorstenar” av dyrbar koppar som för in uteluft och släpper ut förbrukad luft (men svårt att avgöra vilken som gör vad). Höger: Inte samma ambition vad gäller andra kretsloppsdetaljer som papperskorgarna – här samsas tre olika typer i gångstråket på andra våningen

Vänster: Behållare med sprinklervatten i källarens trånga utrymmen. Höger: Kylaggregat för svalka när det behövs

 

 

 

Iggy och Tolv hus – två egenutvecklade projekt med olika designinriktning

2 april, 2023
hållbar stadsutveckling, ljus, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Projektet Iggy till vänster och Tolv hus till höger. Iggy har en fasad av rosttrögt stål. Tegelhuset har en trästomme som är klädd med tegel murat med kalkbruk för att undvika synliga vertikala rörelsefogar (så kallade dilatationsfogar) 

Bostadsprojekten ligger i Norra Sorgenfri i Malmö. Det som förenar projekten är att båda är resultatet av två arkitektföretag som inte nöjer sig med att vara sidokonsulter. Företagen är istället byggherrar (dvs beställare) och arkitekter som själva utvecklar sina bostadsprojekt, låter bygga dem och förvaltar eller säljer bostäderna efter byggskedet. Det finns nog inget mer lärorikt och stimulerande för en arkitekt än att både hålla i plånboken och designen. Byggherren är ju den som prioriterar mellan olika design-, miljö- och kostnadsmål (t ex bostadskostnad eller hyresnivå).

Cord Siegel presenterade hyreshuset Iggy med 69 lägenheter för en grupp arkitekter på Seniorarkitekternas visning i Norra Sorgenfri en regnig dag i mars.

För mig representerar hans kontor ett arbetssätt som tilltalar – ett stort engagemang och verklig inlevelse i behoven bland de boende genom att:

  • lära sig av sina ”boendeutvärderingar” i tidigare projekt och ta med sig insikterna i nästa projekt,
  • placera etagelägenheter med dubbelhöga fönster i de nedre våningarna där dagsljusförutsättningarna är som sämst, 
  • inkludera insynsskydd och solskydd i de höga fönsterpartierna i designen från början. En gardinvajer är monterad av hyresvärden så att boende kan dra för tunna gardiner i den nedre delen av fönsterpartiet. Här finns dessutom en ljus rullgardin på insidan i den övre delen som avskärmar det starka solljuset på sommaren (oklart om det var monterat av hyresvärden eller hyresgästen),
  • planera för grönskande ridåer utanför de höga fönstren och balkongerna i den täta urbana stadsmiljön,
  • experimentera med delande (t ex verktyg för att reparera saker, vandringsryggsäckar, shoppingvagnar, lådcykel för transporter, vandringsstavar, skoputsningsmaskin för ”shiny walking shoes”),
  • erbjuda en gemensam bastu högst upp i huset med den finaste utsikten, och tillgång till övernattningslägenhet,
  • hyra ut en del av lägenheterna till socialförvaltningen och sprida ut lägenheterna i huset,
  • ha höga miljöambitioner (lågt klimatavtryck med en kombination av trä och betong),
  • tidigt samarbeta med andra yrkesgrupper som vittnar om respekt för andra professioners kunskaper, t ex illustratör och landskapsarkitekt. Illustratören Sara Granérs typografi och karaktäristiska väggillustrationer i trapphusen är egensinniga och samspelar med husets riviga och oinsmickrande uttryck.

Listan kan göras ännu längre.

Illustratören Sara Granérs typografi och karaktäristiska väggillustrationer

Ett härligt ljust rum med högt i tak med både insynsskydd och solksydd på insidan. Jag funderar på om det inte hade blivit ännu mer användbart med en liten utvidgning av ovanvåningens balkong för en fåtölj eller ett skrivbord. Ett högt rum vill man uppleva och dröja kvar i både där nere och där uppe.

Vänstra bilden: Längs bort till vänster under balkongen skymtar man ett sovrum med något som ser ut som nerdragna persienner i fönstret … Högra bilden: … men det är dessvärre den finkorrugerade plåten på väggen några meter utanför fönstret i gårdens innerhörn (dvs ett svårt läge som saknar utsikt mot himlen och minimalt med dagsljus i rummet).

Arkitekten Björn Förstberg har tillsammans med kollegan Mikael Ling ritat, utvecklat och till och med varit delaktiga i att bygga Tolv hus. Hans beskrivning vittnar om en annan slags omsorg – omsorgen om det goda hantverket, materialen och det som tilltalar ögat. Här fick vi tyvärr inte se någon bostad inifrån. Men jag tänker mig att interiören andas samma behagliga atmosfär med exponerade material och sinnlig enkelhet som jag upplevde i deras första projekt ”House for Mother” på bomässan Vallastaden i Lindköping 2017.

Grattis till alla er som bor i Norra Sorgenfri – som har fått fler fina bostadshus som grannar! Och tack Cord (och hyresgästen) för att vi fick komma in och se en av lägenheterna.

Siegels kontor bygger vidare på boendeerfarenheter från tidigare projekt – projektet Ohoj i Västra Hamnen från 2014

Sämre lampa men längre brukstid

26 februari, 2023
ljus, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

I september 2023 upphör tillverkningen av lågspänningshalogen-lampor med stift. Två sådana lampor (2 x 20 W) sitter i vår köksfläkt, som monterades när huset var nytt 2010. Beräknad livslängd är ungefär 2000 timmar men här behöver de bytas ungefär en gång per år.

Halogen, 20 W (effekt), 12 V (spänning), 300 lm (ljusflöde), 2800 K (färgtemperatur), Ra 100, G4 (sockel), energiklass G (högsta energiklass är A), diameter 10 mm, längd 33 mm, livslängd 2000 timmar

För några år sedan försökte vi gå över till LED-lampor med stift men då flimrar ljuset eftersom drivenheten är gjord för högre effekt. Lösningen blev att kombinera en LED-lampa (2 W) och en halogen-lampa (20 W). Man kan inte byta helt och hållet från halogen- till LED-belysning (precis som det står i IKEAs kunskapsportal) men de går att kombinera – åtminstone i vår köksfläkt. Färgåtergivningen skiljer sig dock mellan LED (Ra 80–89) och halogen (Ra 100 av 100).

Vi rådfrågade en elektriker för att se om det gick att byta drivenhet och anpassa fläkten för enbart LED-belysning. Men elektrikern hittade inte drivenheten. Det är tråkigt att väsentliga komponenter är dolda och omöjliggör byte när man vill tänka cirkulärt. Eftersom vi vill använda köksfläkten så länge det går (i stället för att byta fläkt på grund av fel drivenhet) har vi köpt ett litet lager av stifthalogen. De får bli hälften/ hälften – en energieffektiv LED och en energislösande halogenlampa i den befintliga köksfläkten i förhoppningsvis 10 år till.

Föredrag på träffpunkt Papegojelyckan i Lund

22 januari, 2023
ljus, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Kom till träffpunkt Papegojelyckan i Lund på måndag 23 januari kl 13:30 om du är intresserad av ljus och hälsa och nya metoder för att stödja personer som behöver synrehabilitering. Jag inleder med att kort berätta om en pilottestad beteendeintervention. Syftet med interventionen, som ges i form av en digital kurs för äldre, är att stödja egenanpassningar i hemmet (som rör ljus och mörker) och ändrade rutiner.

Men huvudnumret denna eftermiddag är forskaren och arkitekten Turid Borgestrand Øien som kommer berätta om sina erfarenheter från projektet Bättre Ljus, Mer Liv (Bedre Ljus, Mere Liv).

Poster med Turid – Nyhet i synrehabilitering

Omvänt designtänk för konsumenter som väljer cirkulärt

15 januari, 2023
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Soeco i Dalby, Reforma i Stockholm och Rekomo i Malmö är exempel på företag som säljer begagnad kontorsinredning till både företag och privatpersoner. Några erbjuder dessutom rekonditionering och kundanpassningar

När det blev dags för en ny soffa hittade jag till slut önskemodellen som uppfyllde alla krav: en botten av sadelgjord, klädsel av 100% ull och en stomme av trä (Arbour från HAY). Det enda som saknades var fyllning av tagel (inspirerad av Norrgavels soffmodeller). Men 55 000 för en soffa är otänkbart!

Och då finns återbruksmarknaden som en räddare och det miljömässigt riktiga – dvs om man lyckas hitta det man letar efter. Men hur vet man vad det är man exakt letar efter på en återbruksmarknad där utbudet är begränsat och kompromisser ofta nödvändiga? Det är här som ”omvänt designtänk” kommer in i bilden.

Som designer (eller arkitekt) inleder man designuppgiften med att identifiera ett problem eller behov (VARFÖR behövs en viss insats eller produkt). Nästa steg är att ”empatisera” med den tänkta användaren. Det innebär att man lever sig in i, eller frågar om möjligt, VAD personen önskar – vilka är de specifika behoven och hur kommer produkten att användas. Sedan är det designerns uppgift att föreslå HUR man kan åstadkomma de efterfrågade funktionerna, dvs vilka designegenskaper i termer av form, färg och material kan bidra till en ändamålsenlig användning som är både estetiskt tilltalande och trivsam (med så lite miljöpåverkan som möjligt). Först därefter utformas produkten, som i bästa fall testas och förfinas innan den introduceras på marknaden.

Omvänt kan designtänk även tillämpas när man som konsument inte kan beställa en helt kundanpassad produkt utan måste välja mellan produkter som redan existerar, till exempel en soffa. Leta upp någon modell som känns bra och provsitt. Försök sedan identifiera de egenskaper som du tror bidrar till upplevelsen. Exempelvis bidrar soffans stoppning till en viss känsla av komfort. Sittdjup och vinkeln på ryggstödet påverkar hur du sitter – upprätt som general eller tillbakalutad som en livsnjutare. Tygets textur och material spelar stor roll när materialet kommer i kontakt med huden. Stommen kan vara mer eller mindre cirkulär, dvs var möjlig att reparera eller återvinna. Om klädseln är avtagbar och kuddarna kan vändas förlängs brukstiden. Färger, form och storlek påverkar ljusheten i rummet och upplevelsen av rymd och luftighet. Och listan kan göras längre.

Prio #1: Stomme av lackerat massivt trä

Lite eftertanke och analys underlättar jakten på återbruksmarknaden, men de listade egenskaperna behöver dessutom prioriteras. Om färgen inte blir rätt går det alltid att ändra intrycket med hjälp av plädar och kuddar. För vår del blev det en inropad träsoffa med klädsel av Savak ull som designats av den danske möbelformgivaren Andreas Hansen. Och priset slutade på 5000 kr (inkl alla tilläggskostnader och frakt).

 

Prio #2: Botten av sadelgjord och klädsel av Savak ull (bilden till vänster). Till höger syns fåtöljen som ersatte en tidigare sittpuff (”Dropp Låg” i svart ulltyg och silverlackerade ben, formgiven av Claesson Koivisto Rune inköpt på Soeco som säljer återbrukade kontorsmöbler)

Soffans kulör var minst prioriterad 

 

Enkel, dubbel eller en och en halv

20 november, 2022
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Ett plötsligt dån klockan 9 på morgonen fick fart på både mig och vår dotter som bor i sin egen avskilda del i huset på Skördevägen. Det visade sig att VA Syd – utan förvarning – skulle byta en ventil i vattenledningssystemet i gatan precis utanför huset. Det är svårt att lokalisera källan till ljud som förflyttar sig genom rörledningar. Men en spottande och fräsande köksblandare, och en servicebil utanför på gatan skvallrade om att det handlade om vattnet och inte ventilationen. Eftersom de stängt av vattnet fick handdisken av frukostporslinet i diskhon vänta till senare.

Diskhon är förresten en intressant detalj i hemmet. Det blir ofta diskussion om diskhon när en kund, bekant eller vän planerar eller renoverar sitt kök. Ska det vara en eller två diskhoar? Fyrkantig med skarpa hörn, rund eller konventionell?

Diskhons utformning och placering är kanske en detalj i vardagen men den har en lång historia bakom sig. Kökets utformning uppmärksammades i allt högre grad från 20-talet. Till en början av framför allt manliga arkitekter och endast ett fåtal kvinnliga arkitekter. Det var i en tid av bostadsbrist och trångboddhet, och målet för de nya köksidéerna på 20- och 30-talet var mer arbetseffektiva kök (t ex Frankfurterköket, som ritades av den österrikiska arkitekten Margarete Schütte-Lihotzky, och det kompakta köket som visades på Stockholmsutställningen 1930).

I Sverige och Danmark blev studierna av köket under 40-talet mer systematiska och verklighetsbaserade – man observerade hur kvinnor faktiskt använde köket. Man jämförde till exempel hur lång tid det tog att utföra samma arbetsmoment (tillagning och disk) i olika köksmiljöer. Förutom tidsåtgång registrerade man antal förflyttningar i köket. Några exempel på utredningar är Faellesudvalgets Boligundersögelse i Danmark, där arkitekter intervjuade boende i mer än 500 lägenheter, och Brita Åkermans bok Familjen som växte ur sitt hem (1941). Boken innehöll resultatet från en undersökning där 214 boende i Stockholm förde protokoll under en vecka över sina dagliga aktiviteter i hemmet. Därefter intervjuades de om sina vanor och önskade förändringar. Annat insamlat material var uppritade lägenhetsplaner med hushållens möblering.

Köksarkitekten Ulla Tafdrups kökslösning i radhushusområdet Söndergård Park, Danmark (1949–1951). För att spara bostadsyta introducerades det kombinerade matrummet och hallen (spiseförstuen)

När köksplanering blir en vetenskap skulle man kunna tro att utfallet blir samma optimala kök på båda sidor om Öresund. Men den danska diskbänken skiljer sig redan på 50-talet från den svenska genom att den förra har en diskho och den senare har två (diskmaskin för hushållsbruk fanns ännu inte). Designvetenskapens slutsats om det mest effektiva köket kan alltså se ut på mer än ett sätt.

I Sverige kom den första köksstandarden 1950, vilket resulterade i större kök för både måltider och matlagning, bättre arbetsytor, fasta skåp och lådor som vara anpassade för köksredskap, bestick och porslin. Bänkhöjden var anpassad för genomsnittslängden för kvinnor.

När jag utbildade mig till arkitekt på 80-talet var rekommendationen i kökshandboken från Konsumentverket Kök – planering, inredning följande:
”Diskbänken kan begränsas till vask och ’stjälpyta’ för ren disk eller täcka även bänken mellan vask och spis. Det finns två storlekar på vaskar. Dessa ryms i 800 respektive 600 mm brett diskbänksskåp. Den mindre storleken är avsedd för små hushåll och för hushåll med diskmaskin. Den bör även då användas endast om man har ont om utrymme. Det är nämligen obekvämt att diska stora föremål och inte minst att skölja i den mindre vasken.”

Rekommendationerna byggde på arkitekten Alice Thibergs arbete på Konsumentverket. Jag håller med henne om att dagens kökstrend med till exempel svårdiskade fyrkantiga disklådor/hoar med skarpa hörn är mindre praktiska. Nackdelen med runda hoar är att de inte har ett lika stort diagonalmått som ger plats för stora serveringsfat och ugnsplåtar.

När jag var tillbaka hemma i huset senare samma dag hade VA Syd satt på vattnet igen. Jag ställde mig vid vasken och såg två hoar som tittade tillbaka på mig. Det var dags att handdiska frukostporslinet från i morse – fylla den högra diskhon med varmvatten och skölja med kallt vatten i den vänstra. Vilken glädje att få diska i en dubbelho!

Utställningen ”Kvinnor skapar rum” på Dansk Arkitektur Center (DAC), Köpenhamn, 2022

Källor:

Göransdotter, M. (1999). Möbleringsfrågan: Om synen på heminredning i 1930- och 1940-talens bostadsvaneundersökningar. Historisk tidskrift, 3, 449–478. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41394

Konsumentverket. (1981). Kök – planering, inredning. En bok för den som planerar, bygger eller bygger om kök.

Utställningen på Dansk Arkitektur Center (DAC), Köpenhamn: Kvinnor skapar rum, 2022.

Diwali – ljusets seger över mörkret

24 oktober, 2022
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Med tanke på min identitet och uppväxt är det konstigt att jag aldrig bloggat om den hinduiska ljushögtiden Diwali som infaller idag. Jag ägnar dessutom all min tid åt ljus och hälsa i jobbet som forskare. Just nu pågår två forskningsstudier som båda handlar om att förändra hemmiljön för att förbättra mående och sömn bland äldre som bor i vanliga bostäder. I den ena studien får åtta äldre personer en specialtillverkad dygnsanpassad ljusarmatur installerad i hemmet. I den andra studien deltar åtta andra äldre personer i en Internet-baserad kurs. Kursen är inriktad på ljus, aktivitet och sömn med målet att uppmuntra kursdeltagarna att själva ändra sin ljusmiljö och sina rutiner.

Tillbaka till ljusets högtid och det godas seger över det onda. Diwali är en av två indiska högtider som har följt mig under hela uppväxten. Andra högtider är den kristna julen, påsken och midsommar. Vår familj har firat vitt och brett och omfamnat både det nya landets traditioner och det kulturella arvet.

Hinduer firar Diwali med god mat, tända ljus och fyrverkerier. Men jag, som svensk afroasiat, ville fira på mitt eget personliga sätt i dessa energispartider. Jag valde att ägna en stund åt att återställa lyskraften i hallens plafonder. Nördigt? Förmodligen, men underhåll och rengöring ska inte underskattas. Jag dammade av dem på ovansidan och plockade ner glaset för en noggrann tvätt och avtorkning. Resultatet blev strålande. Nu är insidan av glaskupan fri från damm som minskade ljusskenet. På fackspråk talar man om ökad ”lumen output” (lumen är ett mått på ljusflödet). Det är inte bara ljuskällans ljusflöde som bestämmer hur mycket ljus som lämnar belysningsarmaturen. Armaturens utformning är lika viktig: optiken (dvs linsen och bländskydd), materialets ljusgenomsläpplighet (tyg, opalglas, klarglas, plåt osv) och hur ljuset riktas.

Alla plafonder har LED-lampor från 2010 med kraftiga kylflänsar av aluminium

Till sist, ett litet medskick med anledning av myndigheternas rekommendationer att spara el. Ett vanligt tips är att släcka ljus som inte behövs. Släck alltså inte ljus som ger praktisk nytta, förbättrar synkomforten och hälsan (t ex för piggheten). Bor man i en lägenhet, som vanligtvis är fjärvärmeansluten, finns det fler sätt att spara el. Till exempel genom att diska och tvätta fulla maskiner, undvika torktumling och istället torka på lina i tvättstugan eller badrummet, stänga av de elektriska värmeslingorna i badrumsgolvet och den elektriska handukstorken eller åka kollektivt istället för att pendla med elbil.

Mer lumen output i husets hall

Fängslande och kuslig

16 oktober, 2022
ljus
Lämna en kommentar

Ännu en utställning som berör, är helt magnifik och gjord för platsen. Senast var det Sambuishi i Cisternerne 2017 och nu Shiota. Båda utställningarna har vatten, rörelse och tiden som gemensamt element. Men Shiotas uppsatta väv av 160 km långt vitt garn, snurrande blöta och kroppsliga brudklänningar ger mig mer blandade känslor av både obehag och fascination. Ljussättningen är enkel men effektfull. Här finns t ex uppsatta spotlights med röda filter som förstärker de röda roterande trådinstallationerna. Är man i Köpenhamn är ett besök i Cisternerne ett måste. Utställningen Multiple Realities pågår till 30 november. 

Färgförändring

9 oktober, 2022
mätning & uppföljning, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Nu när färgen på bladen skiftar är det läge att fundera lite kring färgens koppling till tid. Det har gått exakt 12 år sedan vi flyttade in i det egenritade huset på Skördevägen. Vi valde färgtypen på husets träpanel efter att ha läst Folksams färgtest. Folksam har gjort regelbundna tester av utomhusfärg vad gäller miljöprestanda och funktion (dvs förmågan att klara exponering för sol, vind och vatten), men 2018-års färgtest blev tyvärr det sista.

Det visade sig att akrylatfärgen (Perfekt Akrylat) vi hade valt med hjälp av Folksams färgtest levde upp till förväntningarna och nu var det dags för ommålning. När målningsarbetet var klart insåg jag hur matt och grå den gamla färgen på panelen var i jämförelse. Nu har panelen fått tillbaka lystern och den djupa svarta kulören. Förhoppningsvis dröjer det 12 år innan det är dags för nästa ommålning. Även de gula ytterdörrarna fick tillbaka sin varmgula originalkulör efter två lager som rollades med en proffsmålares känsliga och skickliga hand.

Medan man i vardagligt språkbruk talar om färgens ljushet, mättnad och nyans använder NCS-systemet: nyans (som beskrivs av svarthet och kulörthet, dvs hur färgstark kulören är, och vithet som är skillnaden mellan de två) och kulörton (som beskriver dragningen åt gult, rött, grön och blått).

En NCS-beteckning som beskriver en läckert orange apelsin kan se ut så här (dvs den närmaste kulören, som jag uppfattar den, i ett färgparti mellan högdagrar och skugga): S 0570-Y40R. Så här avkodar man den kryptiska beteckningen:

  • ”S” står ör Second Edition (dvs den andra utgåvan av systemet, men det är inget man som lekman behöver bry sig om).
  • ”05” anger att kulören innehåller 5% svarthet.
  • ”70” anger att kulören innehåller 70% av maximalkulören.
  • Vitheten är 25% (räknas ut på följande sätt: 100% – 5% – 70% = 25%).
  • Y40R anger att det är en gul (Y) kulör med 40% rött (R).

   

Neutrala grå färger saknar kulörton och avslutas därför med ett ”N” (neutral), t ex den mörkgråfärgen på vår panel som har NCS-beteckningen S 8500-N (helt svart har beteckningen S 9000-N). Kulören har 85% svarthet (och 15%vithet). Det finns även svagt gråa nyanser med bara 2% kulörthet.

Det är inte bara målarfärg som bleknar och visar att tiden går. Solbränna och pigmentet melanin har betydligt kortare cykler än målarfärg på ett hus. Redan nu börjar hudfärgen på kroppen så sakta återgår till vintertrött ljust brun. Andra pågående färgförändringar kan märkas i det politiska landskapet, men då handlar det om kulturellt kodade färger.