
Skulpturen i bakgrunden framför segwayåkarna är signerad Roy Lichtenstein
Det finns platser som man identifierar sig med, t ex den sociala miljön, den byggda miljön eller naturmiljön. Platsidentitet handlar om att individer drar paralleller mellan jaget och platsen *. Barcelona är för mig en sådan plats. Här finns mycket som stämmer överens med vad jag uppskattar i min livsmiljö:
– stadsmiljöer som är lätta att förflytta sig i: till fots, med cykel, på spårväg eller med buss,
– fantastiska byggnader,
– konst,
– gröna parker,
– lättorienterade kvarter,
– nära till service,
– värme,
– havet med aktiva strandstråk.

Ingen av de städer jag har besökt slår Barcelonas breda fasade trottoarkanter vid övergångsställena. Urban walkers som jag vill inte ha några onödiga hinder. Höga kantstenar sänker ju farten. Barcelona har dessutom generösa breda trottoarer och i de mest centrala stadsdelarna är biltrafiken reducerad

Notera markbeläggningen till vänster i bild från Passeig de Gràcia, samma mönster med sjöbottenmotiv som finns i Gaudís hus Casa Milà med sjöstjärnor och andra naturmotiv från havet
Jag tillbringade sista veckan i oktober i Barcelona för fjärde gången med sommarvärme, bad, stadsvandringar, Gaudí och konferensen om hållbart byggande. Men det finns fortfarande mycket kvar att uppleva. På listan finns till exempel Mirómuseet som har lite märkliga öppettider och Sankt Paulus sjukhus i Eixample (fantastisk jugendarkitektur från början av 1900-talet, hälsofrämjande utemiljö och byggnaderna är nyligen energirenoverade). Barcelonaborna har nyligen protesterat mot turisterna. Argumenten mot turismen är bland annat högre bostadspriser i centrala stadsdelar och att inkomsterna från turismen inte kommer Barcelona till del. Vi hyrde själva en central lägenhet i el Raval men åt i alla fall på stadens restauranger.
Årets resa till Barcelona var en kombinerad privatresa med familjen och konferensresa (för att begränsa klimatsläppen). Barcelona har fyra konferenscentrum och arrangören till konferensen World Sustainable Building 2014 (WSB14) hade valt centrumet vid universitetet. Ett lyckat läge eftersom här finns en mikropark för återhämtning under höga träd med tjattrande nymfparakiter. Parken bidrog till en helt ny konferensupplevelse: att kunna slå sig ner på en filt under lunchpausen och få tillfälle till lite bodystretch med en bok i handen. Förutsättningen var förstås vädret med drygt 20 grader på dagarna. Nu kanske det låter asocialt att dra sig undan på luncherna eftersom informella möten är en viktig anledning till att delta i konferenser, men det fanns tillräckligt med pauser under dagen för att samtala med besökare från hela världen. I de kommande inläggen tänker jag publicera små bildglimtar från Barcelon – en plats att längta till.
*Scanell & Gifford. (2009). Defining Place attachment: A tripartite organising framework. Journal of Environmental psychology (30), ss.1–10

Den är inte många som känner till att ett av Picassos verk finns för gratis beskådan i det offentliga rummet på Arkitekternas hus vid Plaza Nova i de gotiska kvarteren (Barri Gotic)
Fortsättning följer…