Arkiv

Monthly Archives: september 2015

bild-831
Jag har inte sett någon igelkott i trädgården på flera år. Men igår kväll dök den upp vid terrassen. Aroniabuskarna har fortfarande stora bärklasar kvar (högst upp till höger i bilden). Vår frys är för liten för att rymma hela bärproduktionen. Förra vecka var det höstdagjämning men det är fortfarande milt och blomsterkrassen i odlingslådorna blommar fortfarande rikligt

bild-832
Har odlat butternut squash för första gången. Stor och smaklig men det hinner nog inte bli fler i år. Att direktså fröer i slutet av juni är inte att rekommendera. I år blev sådden tyvärr försenad av olika skäl och då hinner inte all frukt utvecklas innan kylan kommer och ljuset försvinner.

bild-830
Gott om Solaris vindruvor i år också. Vinrankorna trivs och nästa år når de överkanten av pergolan.

bild-833
I år kom inga solrosor i trädgården på Skördevägen 20. Sådde för sent och direkt på friland. Den här praktfulla solrosen växer hos en av grannarna.

Fortsättning på föregående inlägg.

Efter bildreportaget från passivhusexkursioner blir det ett sista snapshot från mässhallen i Bella Center. En uppförd stomme på plats, stor som en friggebod, provtrycks i slutet av konferensen som ett specialnummer i pausen. Inslaget sammanfattar ett av passivhusens mest betydelsefulla bidrag till konventionellt byggande: vikten av lufttäta hus. Luften ska passera ventilationsvärmeväxlaren och inte ta vägen genom ofrivilliga otätheter i klimatskalet. Annars går det inte att värma tilluften med återvunnen värme ur frånluften. Otätheter ger dålig innekomfort pga drag. Otätheter kan dessutom bidra till fuktproblem om varm rumsluft trycks ut i konstruktionen på grund av ånga som kondenserar i klimatskalet. Idag provtrycker alla seriösa byggherrar sina hus. Provtryckningen fungerar som en kvalitetskontroll. Om läckaget är mer än 0,3 l/s m2 omslutande ytterarea är det ett tecken på brister i utförandet eller ogenomtänkta konstruktionslösningar.

bild-824
Den utspända plastfolien visar att det är övertryck inne i ”huset”. Spårgas (som ser ut som rök) läcker ut från gavelspetsen och avslöjar var otätheterna finns

Jag har inte sagt något om föredragen på konferensen. Den mest minnesvärda keynotespeakern under konferensen var den österrikiska arkitekten Walter Unterrainer. En av hans doktorander på arkitektskolan i Arhus undersökte arkitektkontorens syn på hållbart byggande. I topp fanns gröna tak, dagsljus och naturlig ventilation, dvs självdrag. (Här inser man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor.) Att bygga passivhus räcker inte för att göra miljön hållbar, menade Unterrainer. Unterrainers budskap var att hållbart byggande måste breddas och även omfatta resurshushållning och rättvisa: ”There is no sustainability without equality”. Resursanvändning genererar avfall som är ett annat växande problem och baksidan av överkonsumtionen: ”Sustainability is about being – not having.” Han hade flera fina exempel på hållbara projekt, bl a demokratiska offentliga stråk som High Line i New York. Det är härligt att höra en arkitekt som med bestämdhet hävdar att arkitektur är politik. Ingen är oberörd efter ett föredrag av Unterrainer och det är bra med någon som lyfter blicken och vågar ta ställning.

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-818

Sista stoppet på Passivhus Nordens studieresa är ett fint bostadsprojekt i Sötoften ritat av Domus Arkitekter – ett kontor med många spännande projekt. Jag har tidigare sett deras renoveringsprojekt ”Kollektivhuset” på Lyngbyvejen med solceller i balkongräckena. Bostäderna i Sötoften är 36 radhuslägenheter i två plan med hyresrätt, uppförda av ett allmännyttigt bostadsbolag. Bostadsytan varierar mellan 60 och 80 m2.

bild-819

Ett par av husen är byggda som passivhus och man har prioriterat inneklimatet tillsammans med låga kostnader för underhåll. Därför förvånar det mig att man har satsat på rörliga utvändiga fasadpersienner som solskydd. Fastighetsförvaltare föredrar ofta fasta solskydd för att minska risken för reparationer. Men reglerbara rörliga utvändiga solskydd är alltid bäst med hänsyn till inomhuskomforten. I ytterväggarna finns ca 400 mm isolering. Värmepumpar används som uppvärmning tillsammans med solfångare. Varje lägenhet har sitt eget värmeåtervinningsaggregat för ventilationen. Projektet har certifierats enligt den internationella standarden för passivhus och tilldelats en inneklimatmärkning.

bild-817
Fin rak trappa av gallerdurk med vitlackerade stilrena stålräcken

bild-820
Markparkering på armerat underlag

Sista inlägget om Passivhus Norden 2015 kommer i nästa inlägg…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-825
Delar av den gamla tobaksfabriken har bevarats

bild-821
Gladsaxe Company House (15 400 m2) blev inflyttningsklart 2015 och nådde upp till guld i miljöcertifieringssystemet DGNB. Byggnaden är ritad av Vilhelm Lauritzen Arkitekter (som även ritat Kröyers Plads)

Bussturen på Passivhus Nordens studiebesök fortsätter och det näst sista stoppet är den gamla tobaksfabriken där det idag står ett guldcertifierat företagshus, Gladsax Company House. Byggherre och entreprenör var NCC som idag är hyresgäst tillsammans med två andra företag. Byggnaden har certifierats enligt det tyska miljöklassningssystemet DGNB. Systemet bedömer 6 områden eller kategorier bl a miljömässiga, ekonomiska, sociala och tekniska aspekter samt process och byggnadstomten. Det är ett omfattande klassningssystem med 241 kriterier. För att uppnå guldnivån krävs att 83,2 % av kriterierna är uppfyllda totalt med åtminstone 65 % i varje kategori. Certifieringsprocessen tar mellan ett till två år. Det gick åt mer än 500 timmar för miljöcertifieringsprocessen (DGBN-konsulter, en revision…). Kostnaderna för certifieringsarbetet motsvarar 1–5 % av byggkostnaden.

I kategorin Miljömässig kvalitet uppnådde byggnaden 92,8 % av totalpoängen. Byggnaden premierades bl a för LCA-analyserna, att byggnaden uppfyllde 2020 års danska lågenergikrav, solcellsmoduler, lokal infiltration, hållbar användning av naturresurser, 89 % av allt virke  är FSC-märk. I kategorin Ekonomisk kvalitet uppnådde byggnaden 93,2 % av totalt antal möjliga poäng för bl a LCC-beräkningar, hög yteffektivitet, flexibiliteten i användningen av våningsplanen. I kategorin Sociala kvaliteter uppnådde byggnaden 72,4 % bl a för inomhusklimatet, byggnadsintegrerad kont, visuell komfort (en dagsljusfaktor på 3 %, om det är 10 000 lux utomhus är det 300 lux 3,6 m från insidan av ytterväggen och rekommenderat värde är 500 lux vid arbetsplatsen), solskydd för att undvika reflexioner, rumshöjden på 2,7 m tillåter ändrad användning. Fördelen med miljöklassningssystemet DGNB är enligt NCCs guide: transparensen, välgrundade bedömningsprinciper och kvalitetssäkring.

Jag är själv positivt inställd till genomtänkta miljöklassningssystem men tycker att uppföljning av den faktiska prestandan borde vara en självklarhet (vilket det inte är i många internationella system). Motsvarar t ex den faktiska energianvändningen den beräknade? Är innemiljön så bra som förväntat? När man talar om transparens borde kriterierna vara tillgängliga för alla och inte bara Green Building Council-medlemmar. Då har man kommit en bit på vägen. I privata certifieringssystem är det dessutom ingen fullständig transparens eftersom ansökningsformulären och bedömningen med kommentarer sällan är offentliga. Det är med andra ord upp till byggherren eller fastighetsägaren om man vill dela med sig av alla dokument.

bild-823
En stilig trappa i det öppna atriet

bild-822
Den nya inredningstrenden i kontorsmiljöer är att göra det hemlikt, varierat och oväntat. Här är riktig ved snyggt travad som en fondvägg (ungefär som vedstaplarna i mitt eget hem)

 

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-816
Ryesgade 30, renovering av 1880-talshus med hyreslägenheter som fick ”Renoverprisen” 2013. I huset finns enbart hyresrätter.

I äldre hus med höga kulturvärden som ska byggas om är energirenoveras en stor utmaning. På Ryesgade ersattes alla gamla fönster av nya kopplade lågenergifönster med lågt U-värde (0,9 W/m2, K). Ytterrutan är inte av planglas som de andra två glasen för att fönstret ska behålla lite av sin tidigare karaktär. Glaset ser inte lika ”livlöst” ut som moderna planglas. De nya utåtgående fönstren har till och med likadana beslag och handtag som tidigare. I huset installerade mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning. Även värmen från matoset återvinns i det centrala ventilationsaggregatet. Men i nästa renoveringsprojekt blir det istället lägenhetsvisa ventilationsaggregat enligt guiden. Anledningen är att hyresgästerna vill ha möjlighet att reglera luftflödet individuellt. På taket finns solcellsmoduler som producerar el. Man valde bort tilläggsisolering av ytterväggarna förutom på insidan av ytterväggen högst upp där det fanns lite mer utrymme. De massiva tegelväggarna blir ju smalare högst upp. Här fanns utrymme för ca 50 mm tilläggsisolering.

Efter den genomgripande ombyggnaden finns här 32 lägenheter med modern badrum- och köksstandard. Vinden utökades med fyra nya lägenheter med uppgång till egen takterrass. Och resultatet efter energirenoveringen? 50 % lägre energianvändning utan att förvanska byggnadens yttre.

Fortsättning följer…