Fortsättning på föregående inlägg.

Delar av den gamla tobaksfabriken har bevarats

Gladsaxe Company House (15 400 m2) blev inflyttningsklart 2015 och nådde upp till guld i miljöcertifieringssystemet DGNB. Byggnaden är ritad av Vilhelm Lauritzen Arkitekter (som även ritat Kröyers Plads)

Bussturen på Passivhus Nordens studiebesök fortsätter och det näst sista stoppet är den gamla tobaksfabriken där det idag står ett guldcertifierat företagshus, Gladsax Company House. Byggherre och entreprenör var NCC som idag är hyresgäst tillsammans med två andra företag. Byggnaden har certifierats enligt det tyska miljöklassningssystemet DGNB. Systemet bedömer 6 områden eller kategorier bl a miljömässiga, ekonomiska, sociala och tekniska aspekter samt process och byggnadstomten. Det är ett omfattande klassningssystem med 241 kriterier. För att uppnå guldnivån krävs att 83,2 % av kriterierna är uppfyllda totalt med åtminstone 65 % i varje kategori. Certifieringsprocessen tar mellan ett till två år. Det gick åt mer än 500 timmar för miljöcertifieringsprocessen (DGBN-konsulter, en revision…). Kostnaderna för certifieringsarbetet motsvarar 1–5 % av byggkostnaden.

I kategorin Miljömässig kvalitet uppnådde byggnaden 92,8 % av totalpoängen. Byggnaden premierades bl a för LCA-analyserna, att byggnaden uppfyllde 2020 års danska lågenergikrav, solcellsmoduler, lokal infiltration, hållbar användning av naturresurser, 89 % av allt virke  är FSC-märk. I kategorin Ekonomisk kvalitet uppnådde byggnaden 93,2 % av totalt antal möjliga poäng för bl a LCC-beräkningar, hög yteffektivitet, flexibiliteten i användningen av våningsplanen. I kategorin Sociala kvaliteter uppnådde byggnaden 72,4 % bl a för inomhusklimatet, byggnadsintegrerad kont, visuell komfort (en dagsljusfaktor på 3 %, om det är 10 000 lux utomhus är det 300 lux 3,6 m från insidan av ytterväggen och rekommenderat värde är 500 lux vid arbetsplatsen), solskydd för att undvika reflexioner, rumshöjden på 2,7 m tillåter ändrad användning. Fördelen med miljöklassningssystemet DGNB är enligt NCCs guide: transparensen, välgrundade bedömningsprinciper och kvalitetssäkring.

Jag är själv positivt inställd till genomtänkta miljöklassningssystem men tycker att uppföljning av den faktiska prestandan borde vara en självklarhet (vilket det inte är i många internationella system). Motsvarar t ex den faktiska energianvändningen den beräknade? Är innemiljön så bra som förväntat? När man talar om transparens borde kriterierna vara tillgängliga för alla och inte bara Green Building Council-medlemmar. Då har man kommit en bit på vägen. I privata certifieringssystem är det dessutom ingen fullständig transparens eftersom ansökningsformulären och bedömningen med kommentarer sällan är offentliga. Det är med andra ord upp till byggherren eller fastighetsägaren om man vill dela med sig av alla dokument.

En stilig trappa i det öppna atriet

Den nya inredningstrenden i kontorsmiljöer är att göra det hemlikt, varierat och oväntat. Här är riktig ved snyggt travad som en fondvägg (ungefär som vedstaplarna i mitt eget hem)