Arkiv

Monthly Archives: september 2012

Bo klimatsmart för miljön, hälsan och plånboken (Kiran M Gerhardsson).
Välkomna till mina föredrag kommande veckor:

9/10-12
Plats: Stadsbiblioteket i Höganäs
Tid: Torsdag 9 oktober kl 19
Övrigt: Öppet föredrag med fri entré

* * *

4/10-12
Plats: Stadsbiblioteket i Bjuv
Tid: Torsdag 4 oktober kl 18
Övrigt: Öppet föredrag med fri entré

* * *

2/10-12
Plats: Stadsbiblioteket i Åstorp
Tid: Torsdag 2 oktober kl 19
Övrigt: Öppet föredrag med fri entré

* * *


Foto Henrik Garde

Fortsättning från föregående inlägg.

– Finns det något som du hade valt att göra annorlunda? undrar jag. Stuart Rimmer svarar att det hade varit bättre att undvika att bygga när marknaden peakade eftersom allt blev dyrare.

Jag frågar även om ”lessons learnt”. Stuart Rimmer säger att nästa etapp kommer att vara helt och hållet marknadsdriven utan spekulativt byggande. Men är det inte svårare utan en så stor hyresgäst som BBC?­
– Jovisst, fast redan nu finns det t ex behov av fler hotellrum, svarar Stuart Rimmer.


The Heart , den vita byggnaden i bakgrunden, innehåller lägenheter. I förgrunden syns en av BBC:s kontorsbyggnader, Bridge House. BBC:s byggnader fick år 2011 Carbuncle Cup, ett årligt pris som delas ut till landets fulaste byggnad av tidningsmagasinet Building Design magazine. Samma år var även Liverpool Museum nominerat (en av mina senaste favoritbyggnader!)

Mina avslutande frågor gäller bostäder. Här finns bara lägenheter i höghus utan bostadsgårdar och det kommer man att fortsätta med.
– Marken är för dyr för att det ska vara ekonomiskt rimligt att bygga lågt och tätt säger Stuart Rimmer.

Och var kommer man att odla? Tyvärr finns inga odlingslotter med i planerna. I kommande etapper  fortsätter man satsningen på allmänna grönytor och miniparker, så kallade pocket parks.
– Och kanske gröna tak, avslutar Stuart Rimmer som är projektchef på Peel Group och ansvarig för klassningen och utvecklingen av MediaCityUK.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Intervjun på caféet fortsätter med Stuart Rimmer, projektchef på nordvästa Englands största fastighet- och utvecklingsbolag Peel Group. Jag frågar om valet av arkitektkontor, om de utlyste någon tävling i ett så här stort prestigeprojekt som världens första miljöklassade stadsdel.
– Det fanns inte tid för några tävlingar. Vi valde att jobba med våra tidigare konsulter, svarar Stuart Rimmer. När Peel Group vann upphandlingen i konkurrens med andra konsortier var tiden knapp.  Tidplanen var den största utmaningen i projektet.

Peel group fick anbudet utifrån ett underlag på nivå D enligt RIBAs designskeden (Royal Institute of British Architects). Detaljerade ritningar framställdes parallellt med bygget.

Jag ber Stuart Rimmer kort förklara varför BBC egentligen valde att lämna London och flytta så många avdelningar till Manchester. Statliga BBC som nyckelaktör med sina höga miljökrav verkar ha varit en viktig förutsättning för miljöklassningen av stadsdelen MediaCityUK.
– BBC ville minska sina lokalkostnader. Men det fanns även ett behov av moderna lokaler med nya tekniska lösningar. Lokalerna i London var byggda på 70- och 80-talen och i behov av upprustning. Utlokaliseringen hade dessutom politiska motiv. Varför ska allt vara i London? Skattebetalarna till brittisk TV finns ju i hela landet, säger Stuart Rimmer med sin lokala karaktäristiska dialekt. Han understyker att sådana här stora projekt behöver en ”anchor tenant”.
– Första utbyggnaden har kostat ca 600 miljoner engelska pund. Brittiska staten bidrog med 35 miljoner för en del av infrastrukturen. Under byggtiden hade vi kostnader på 1 miljon pund per dag.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


I bakgrunden på andra sidan kanalen syns det pågående bygget av studiolokalerna där Coronation Street kommer att spelas in (Storbritanniens längsta såpa)

Miljöpåverkan från byggnader är kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall. Därför är det naturligt att Resurser är ett av områdena som bedöms i BREEAM Communities. Byggnader och anläggningar ska utformas med hänsyn till resursåtgång under uppförande, drift och rivning. I BREEAM Communities version 1 innehåller området Resurser sex indikatorer eller kontrollpunkter. I den senaste ändrade versionen som släpptes efter sommaren 2012 kallas området Resurser och energi. En av kontrollpunkterna är Låg miljöpåverkan som är obligatorisk och ställer krav på miljöanpassade material som är bedömda med hänsyn till hela livscykeln. En viss andel av alla använda material måste ingå i det webbaserade materialbiblioteket Green Guide.

En annan kontrollpunkt är Lokala material. Syftet är att minska de transportrelaterade utsläppen av CO2 genom att öka volymandelen lokalt producerade material i konstruktion. För att få ett poäng (minimum) är kravet att 10­–20 % av materialen är lokalt producerade. I klassningssystemet är en radie av 80 km (50 engelska miles) gränsen för vad som anses vara lokalt. Med korta transporter blir miljöpåverkan mindre. För att få två poäng (good)  är kravet att 20­–40 % av materialen är lokalt producerade. För tre poäng (best) är kravet att mer än 40 % av materialen är lokalt producerade. (Källa: BREEAM for Communities: Stage 2. SD5065. Technical Guidance Manual: version 1, March 2011.)


Ett konstverk på kajen i MediaCityUK formad som siffran nio (Dock 9)

När jag pratar med Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, på caféets uteservering måste jag ställa den obekväma frågan om varför all marksten i världens första miljöklassade stadsdel kommer från Kina. Hans svar är att det var en ekonomisk fråga.
– Den ekonomiska aspekten är särskilt viktig i ett projekt av den här storleken. Presterar man dåligt på en punkt kan man kompensera genom att prestera bättre på ett annat område, förklarar han.

Jag berättar att teamet bakom vårt nya miljöklassningssystem för byggnader i Sverige, Miljöbyggnad, medvetet har valt att för att begränsa den möjligheten. Trade-offs eller kompromisser är enligt mig ofta den största svagheten med etablerade miljöklassningssystem. Vi dröjer inte så länge vid den här frågan. Det är bättre att fokusera på styrkorna i projektet, tänker jag. Som t ex att byggmaterial transporterades ända fram till byggplatsen med fartyg längs kanalen.

Jag funderar lite på de lokalt producerade materialen i mitt eget hus, Villa Trift 3.0, som färdigställdes 2010. I mitt miljöklassade projekt var miljöpåverkan från materialtransporter inte lika prioriterad som andra miljöaspekter. Men tung sten från andra kontinenter fanns inte med som alternativ. Kantelementen är sammansatta av fibercementskivor och cellplast på Leif Tjälldéns fabrik i Vellinge 34 km från Lund. Lösullisoleringen, InSulsafe, består av återvunna glasflaskor och är tillverkad i Billesholm 52 km från Lund. Skåpinredningen i köket är tillverkad i Ballingslöv 78 km från Lund. Stommaterialet som utgör den största volymen är tillverkad på lättbetongfabriken i Wittenborn i norra Tyskland ca 340 km från Lund. Fönsterbänkarna av portugisisk kalksten, Azul Cascais, har fraktats längst sträcka från stenbrottet i Azul Valverde i Portugal.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

Vattnet är en tillgång på många sätt i MediaCityUK. Kanalen finns i blickfånget nästan överallt i den utbyggda delen av första etappen på ca 5 ha, vilket motsvarar 1/3-del av första etappen på 15 ha. (Bo01 inklusive Turning Torso i Malmö är 22 ha.) Kanalvattnet cirkulerar i energianläggningen och kyler studiolokalerna på vintern. På kanalen fraktades byggmaterial under byggfasen och kanalen tar emot dagvattnet från de hårdgjorda ytorna. Vattnet är dessutom viktigt för upplevelsekvaliteten i stadsdelen. Men här finns inga öppna ränndalar och porlande vattendammar som på Bo01 i Malmö.

Genomsläpplig markbeläggning

Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, sitter framför mig med en capuccino på caféets uteservering. Mikrofonen är riggad på tripoden och intervjun kan fortsätta lite mer avslappnat. När jag frågar om deras klassningsarbete och dialogen med BRE Global som ansvarar för klassningssystemet BREEAM Communities svarar han att kanalen som tillgång borde gett fler poäng. Men han är nöjd med klassningsresultatet Excellent som dessutom underlättar företagets externa hållbarhetskommunikation.

– Det är bra med verktyg och certifiering. Ingen ifrågasätter BRE Globals värdering, säger han. Peel Group kommer självklart att fortsätta med verktyget BREEAM Communities i företagets andra projekt, t ex Glasgow Harbour.

Min gissning att BBC har haft en nyckelroll bekräftas av Stuart Rimmer. Det fanns inskrivet i kontraktet att byggnaderna skulle klara Excellent-nivån enligt BREEAM på byggnadsnivå. Att klassa hela stadsdelen fanns inte med från första början. Beslutet togs när planeringen var klar, Generic masterplan var framtagen och bygglovet beviljat. I Glasgow Harbour är BREEAM-modellen med från start. Kontorsbyggnaderna klarar nivån Excellent men studiolokalerna uppfyller kraven Very Good. Pass är den lägsta nivån, därefter kommer Good, Very Good, Excellent och Outstanding.

Baksidan av BBC:s studiokomplex

I Storbritannien används klassningssystemet Code for Sustainable Homes (CSH) sedan 2008 som kravnivå när nya bostäder byggs (social housing + bostäder på offentligägd mark). Level 3 är minimikravet. Systemet har sex betygsnivåer. CSH är en frivillig nationell standard som sedan december 2006 ersatte BREEAM EcoHomes. Systemen är likartade men bostäderna i MediaCityUK klassades enligt EcoHomes. Level 3 innebär ca 25 % lägre utsläpp av CO2 från bostaden i drift. Enligt statliga beräkningar ligger merkostnaden för investeringen på 5,5 % för en friliggande villa och 6,7 % för ett radhus.

– Men finns här inga avsteg från miljöriktigt byggande? frågar jag. Jag vet nämligen sedan tidigare att all marksten kommer från Kina.

Fortsättning följer…

46 deltagare i kursen Solar Heating Technology på Lunds tekniska högskola avslutar dagens studieresa på Skördevägen i Lund, 13 september 2012. I Villa Trift 3.0 får de se exempel på en småskalig solvärmeanläggning som komplement till studieresans tidigare större anläggningar på Karlsrobadet i Eslöv och i flerbostadshuset, brf Mandarinen, i Löddeköpinge. Båda projekten har fått Skåne Solar Award för Årets solvärmeanläggning 2011 respektive 2012. Den näst sista programpunkten var Malmö kommuns solenerginstallationer i Sege Park som fick pris för Årets solcellsanläggning 2009. Jag är glad att solen sken tillräckligt mycket på eftermiddagen så att de fick se anläggningen i drift. Solen höjde temperaturen till 60 grader i hela tanken på 500 liter.

I nästa inlägg fortsätter rapporten från MediaCityUK…