arkiv

Månadsarkiv: maj 2016

Trädgårdens vilda inslag

31 maj, 2016
odling
Lämna en kommentar

bild_914
Vallmo som ”biter” i kanterna. Bakgrunden är vitmålad puts S NCS 0300-N. Var? Precis vid husets ytterdörr mellan markstenarna. Men bara för en dag. Kronbladen klarade inte skånevinden.

Nattljus är en annan vilding som har spritt sig på de grusade ytorna. Nu har de till och med tagit steget in i rabatten. Får se hur de trivs tillsammans med de förkultiverade solrosorna som planterades ut i helgen. Det är en bra övning för en planerare som jag – att vara öppen för det oväntade och flexibel i växtvalet.

Capsicum och solanum

30 maj, 2016
odling
Lämna en kommentar

bild_910bild_911
I växthuset trivs än så länge chiliplantorna även om det behövs mycket vatten i värmen. På bilden syns frukter ur chilipeppar-gruppen (hängande) och körsbärpeppar-gruppen (med upprätta, sällan hängande frukter). Ett semestertips för den som är i Lund i sommar: chili-utställningen i botaniska trädgården

bild_913
Tomatsorten är en ny sort på Skördevägen 20, Black Russian (Solanum lycopersicum), med invecklade fylliga blomblad. Kanske lite svårt att tro men chili är besläktad med potatis och tomat. De tillhör alla samma familj, Solanaceae

Snabbuträkning av solvinkeln

20 maj, 2016
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

bild_909Som arkitekt finns självklart mycket att ta hänsyn till när det gäller miljöanpassad byggnadsdesign. En viktig aspekt är solinstrålningen, både för att ta vara på solvärmen och för att skydda sig mot övertemperaturer inomhus:
Hur stort behöver taksprånget vara för att skydda mot den högt stående sommarsolen men ändå släppa in den lågt stående vintersolen? Hur ska pergolan utanför fönstren utformas för att ge ett effektivt solskydd på sommaren? Hur långt in når solinstrålningen i huset på vintern respektive sommaren? Behöver fönstrets överkant höjas för att solen ska nå längre in på vintern?

Till vår glädje finns en enkel formel för att snabbt räkna ut solvinkeln utan att behöva ta hjälp av några appar eller avancerade CAD-program. Du behöver bara känna till tre saker för att snabbt kunna räkna ut solens läge på himlen i förhållande till horisontalplanet kl 12 vid sommar- eller vintersolståndet:

  1. Vinkeln mellan nordpolen och ekvatorn är 90 grader.
  2. Jordaxelns lutning är 23,5 grader.
  3. Breddgraden där din byggnad är placerad, t ex Lunds breddgrad som är ca 56 grader (kolla på Google Maps i adressraden eller med GPS i mobilen).

bild_908

För att få solvinkeln när solen står som högst på året (dvs vid sommarsolståndet) gäller:
90 + 23,5 – 56 (aktuell breddgrad) = 57,5 grader
(Knepet är att komma ihåg att jorden lutar mot solen under sommarhalvåret. Välj därför 90 grader plus jordaxelns lutning.)

För att räkna ut solvinkeln mitt på dagen vid vintersolståndet gäller:
90 – 23,5 – 56 (aktuell breddgrad) = 10,5 grader
(På vintern lutar jorden ifrån solen. Välj därför 90 grader minus jordaxelns lutning.)

Vill man räkna ut hur högt solen står på himlen övriga tider på året finns gratisprogrammet SunAngle som jag har tipsat om tidigare på bloggen.

(K)Assa 2002

17 maj, 2016
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

bild_907

Våra lås har huvudrollen i en följetång som är inne på sjätte året. Den här gången är det ytterdörren i skafferiet som idag fick nytt lås för andra gången. Låsmontören ersatte Assa 2002-låset med ett nytt (Assa 310) av 2015 års modell. Han visade mig hur tryckkolvens utförande har ändrats från smalare till kraftigare med en annan profil.

Någon kanske undrar varför vi har en ytterdörr till skafferiet i köket. Utrymmet är ouppvärmt och utgör en egen inneklimatzon. Väggen mellan kök och skafferi är lufttät och isolerad och därför behövs en isolerad och lufttät ytterdörr. I skafferiet är det självdrag med ventiler i ytterväggen. Ventilationen i resten av huset är helt mekanisk med värmeåtervinning, dvs en tilluftsfläkt drar in frisk uteluft centralt och en frånluftsfläkt drar ut den använda luften i samma ventilationsaggregat. Värmen förs över från den uppvärmda luften till den inkommande kallare luften.

Låsmontören har än så länge inte fått några reklamationer på Assas senaste modeller. Vi får väl se hur det går…

Förhoppningsvis Not to be continued.

Ljus och dygnsrytm (2)

8 maj, 2016
ljus, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Fortsättning på föregående inlägg om ljus och dygnsrytm.

Emellanåt tar försäkringsbolag initiativ till bra saker som både miljö och människors hälsa vinner på, t ex den senaste offline-O’clock-kampanjen på If:s hemsida. Kampanjen anknyter till mitt förra inlägg som handlade om vår inre klocka och hur ljuset påverkar dygnsrytmen. Den inre klockan påverkar även prestationen. Somliga är morgonpigga och andra presterar som bäst på kvällen. Själv är jag en morgonlärka som vaknar tidigt, lägger mig tidigt och mår bäst av drygt åtta timmars sammanhängande sömn. Skulle tro att mitt biologiska dygn är inställt på strax under 24 timmar. Om dygnsrytmen är kortare än soldygnets 24 timmar betyder det jag skulle vakna tidigare för varje dag om jag enbart levt med artificiellt ljus. Givetvis finns det andra yttre miljöfaktorer som påverkar vår prestation och dygnsrytm men den ljusstyrda biologiska klockan är en viktig faktor. Den stora utmaningen är att synka individens dygnsrytm (cirkadisk rytm) både med soldygnet och med det sociala dygnet. Vissa jobbar skift och för andra kommer gör självpåtagna eller tvingande vardagssysslor att man lägger sig senare än önskat.

Det finns ytterligare ett system som påverkar kroppens vakenhet och vila – sömntrycket som byggs upp efterhand. Ju längre vi har varit vakna desto större blir sömntrycket. Effekten märks genom att vi känner oss sömniga på eftermiddagen efter lunchen. ”The post lunch dip”, som alltså inte beror på att vi precis har ätit, inträffar ca 16–18 timmar efter att vi somnade på natten. För min del är det runt 14-tiden. Mitt knep för att undvika trötthetspåslaget är en kort lunchpromenad i kombination med lunchträning. Denna sömnmekanism, som för en del slår till efter lunch, kommer i konflikt med den biologiska klockan som är inställd på vakenhet under dagen och sömn på natten. Oftast vinner den inre biologiska klockan, såvida man inte bor i södra Europa och dagligen tar siesta.

Eftersom 1/3-del av den svenska arbetsföra befolkningen upplever att de får otillräcklig sömn vill jag tipsa om en bra hemsida som komplement till If:s kampanj*: Division of Sleep Medicine at Harvard Medical School. (2007). Twelve Simple Tips to Improve Your Sleep.

* Källa: SLOSH 2014.

bild_906
Sommaren kom i veckan och sedan igår står chiliplantorna utomhus i växthuset. Avvaktade med att placera ut plantorna tills nattemperaturen blev runt tio grader