Arkiv

Monthly Archives: februari 2013

Bild-307
Foto Gugge Zelander

Föreställ er en inbjudande uppglasad södersida till ett ”faelleshus” mitt på gården med integrerad tvättstuga, lokal, café, kök och odlingar utanför. I gemensamhetshuset har man använt virke från döda almträd och installationerna möjliggör återcirkulerande sköljvatten och insamling av regnvatten för att tvätta kläder. Tvättstugan är kvarterets sociala träffpunkt och barnen kan leka utanför under full uppsikt genom de stora fönsterpartierna. På uteplatsen i anslutning till gemensamhetshuset kan du ta dig en fika och läsa en tidning i solen medan du tvättar. Den miljöanpassade tvättstugan i Hedebygadekvarteret är raka motsatsen till den otrygga mörka tvättstugan som ofta är förvisad till källaren. Byggnadskonceptet gjorde stort intryck på mig när jag var där eftersom den förenar alla tre aspekter av hållbarhet. Läs hela inlägget på portalen Hållbar stad.

Det har gått precis en vecka sedan chilifröna kom ner i åtta så krukor av kartong. Jag vet av erfarenhet att fröna gror tidigast ca 12 dagar efter frösådd om lufttemperaturen är 20 grader. (Det finns långa tabeller med groningstiden för olika grönsaksfrön i min handbok i grönsaksodling Starta från frö av Nancy Bubbel från 1984.) De små stjälkarna visar sig när man nästan har gett upp. 

I detta stadie är balansen mellan ljus, temperatur, vatten och luft viktig. Jag har övergett pluggboxen eftersom luftcirkulationen var för dålig och mögel lätt bildades på jordytan. En pluggbox funkar säkert bra om man inte övervattnar och är noga med lockets luftning. Såjorden är köpt eftersom jag är för lat för att blanda egen. Poängen med såjord är att den är näringsfattig och luftig. Rötterna skadas inte av näring de inte behöver och rötterna blir starka. Efter helgen vet jag om frösådden av årets första gröda lyckades.

Det är mycket stickat i vår. Cirkus Cirkör turnerar med Knitting Piece under våren 2013 och på Arkitekturmuseet pågår den fascinerande utställningen Knitting House. Utställningen består av en stickad modell i nästan full skala av en genomsnittlig miljonprogramslägenhet i Husby. Husvisningen pågår till 3 mars. Jag har sett många byggnadsmodeller av alla möjliga material men aldrig med stickade väggar och stickade detaljer. Tänk att löst stickade och halvtransparenta ”väggar” kan skapa sådan rumslighet! Mina foton återger inte upplevelsen av det textila verket särskilt bra så om ni är i Stockholm passa på att göra en avstickare till Skeppsholmen och upplev ett socialt konstprojekt. Eller följ med på en snabb virtuell visning:

Bild-300

Bild-301
Lägenheten sedd utifrån med badrummet till vänster och köket till höger

Bild-302
Proppskåp och kapphylla i entrén

Bild-303
Köket med glittrande rostfri diskbänk, stänkskydd av kakel och fönster vid matplatsen

Bild-304
Bredvid fönstret finns ett väggmonterat uttag med utanpåliggande elledningar

Bild-305
Ett rymligt badrum med badkar, wc-stol, toalettpappersrulle och handfat med spegelskåp

Bild-306
Lägenheten har gått om förvaring, två klädkammare och garderober

Fortsättning på tidigare inlägg.

MedaCityUK –  Excellent BREEAM Community

Nedan redovisas en sammanställning över de åtta obligatoriska områden/kategorier som bedömdes i MediaCityUK enligt kriterierna i BREEAM Communities version 2009 (Detailed Planning Stage). Indikatorer i kursiv text är inte relevanta för MediaCityUK även om några av dessa kontrollpunkter ändå har poängsatts.

I MediaCityUK bedömdes 38 st indikatorer av totalt 62. Varje indikator viktas regionalt enligt en faktor från 0 till 1. Om faktorn är lägre än 1 anses kontrollpunkten inte vara lika miljörelevant i nordvästra England, t ex CE3 (fördröjning och minskning av vattenavrinning) eller CE4 (minskning av effekten av värmeöar).

Category   Title Credits x Regional Weighting
Climate and Energy CE1 Water Management – Flood Risk Assessment (Location) 3 x 1 = 3
CE3 Water Management – Rainwater (SUDS) 1 x 0,7 = 0,7
CE4 Design – Heat Island 3 x 0,7 = 2,7
CE5 Energy – Efficiency 3 x 1 = 3
CE8 Infrastructure – Services 3 x 0,6 = 1,8
CE9 Water Management – Consumption 0 x 0,8 = 0
CE10 Water Management – Flood Control
  CE11 Water Management – Sustainable Urban Drainage
  CE12 Design – Renewables
CE14 Energy – Sustainable Heating 3 x 1 = 3
CE16 Energy – Management & Information
Place Shaping PS1 Efficient Use of Land – Sequential Approach 3 x 1 = 3
PS2 Design Process – Landscaping 3 x 1 = 3
PS3 Open Space – Green 2 x 1 = 2
PS7 Mix of Use – Secure by Design 3 x 1 = 3
PS8 Form of Development – Active Frontages 1 x 1 = 1
PS11 Efficient Use of Land – Land Reuse
  PS12 Efficient Use of Land – Building Reuse
  PS13 Open Space – Play 3 x 0 = 0
PS17 Form of Development – Connectivity 3 x 1 = 3
PS18 Form of Development – Pedestrian Movement 3 x 1 = 3
PS19 Form of Development – Neighbourhood Identity 3 x 0,8 = 2,4
PS20 Form of Development – Local Character 3 x 1 = 3
Community COM1 Inclusive Communities – Design 3 x 1 = 3
COM2 Inclusive Communities – Consultation 2 x 1 = 2
COM4 Ownership – Operation & Management 3 x 0,9 = 2,7
COM5 Inclusive Design
Transport TRA4 Public Transport – Local Amenity 2 x 1 = 2
TRA5 Cycling – Network (Zones / Routes) 3 x 0,9 = 2,7
TRA6 Cycling – Facilities 3 x 1 = 3
TRA7 Car Parking – Flexible Use 0 x 0,7 = 0
TRA8 Car Parking – Local Requirements 3 x 0,5 = 1,5
TRA10 Public Transport – Home Zones 1 x 1 = 1
TRA11 Traffic – Transport Impact Assessment 3 x 1 = 1
TRA12 Public Transport – Workplace Travel Plan
  TRA13 3 x 0 = 0
Ecology EC1 Ecological Survey 3 x 0,9 = 2,7
EC2 Biodiversity Action Plan 3 x 0,7 = 2,1
EC3 Native Flora 3 x 0,9 = 2,7
EC4 Wildlife Corridors
Resources RES1 Materials – Low Impact 0 x 0,9 = 0
RES5 Water Resources – Masterplanning Strategy 1 x 0,5 = 0,5
RES6 Water Resources – Groundwater 3 x 0,8 = 2,4
RES7 Materials – Timber
  RES9 Waste – Storage & Collection
  RES10 Waste – Aggregate Reuse 1 x 0 = 0
  RES14 Pollution – Air
Business BUS1 Business Sectors 3 x 0,8 = 2,4
BUS3 Employment 2 x 1 = 2
BUS4 New Business 2 x 0,9 = 1,8
BUS5 Investment 3 x 0 = 0
BUS7 Business Facilities 3 x 0 = 0
Buildings BLD1 Domestic 2
BLD2 Non-Domestic 2
Innovation IN01–IN10

Sammanlagd poäng: 78.94 % av totalt möjliga.
Betygsnivå: Excellent (för att få högsta betyg, Outstanding, krävs minst 85 %).

I systemet viktas tre områden högst, dvs ger störst andel poäng i förhållande till totalpoängen: Climate and Energy, Place Shaping och Transport. Styrkorna i MediaCityUK är enligt bedömningen CommunityTransport, Ecology som fick mer än 85 % av totalt möjliga poäng. Å andra sidan bedömdes bara tre kontrollpunkter för Community och Ecology medan Transport har sju kontrollpunkter.

Mina intryck efter besöken i MediaCityUK i augusti 2012 är att man bland annat har lyckats bra när det gäller den gåvänliga utformningen av stråk och publika platser, energisystemet (fjärrvärmenät med lokal samproduktion av värme och el, frikyla från kanalen), trafikplaneringen med parkeringshuset i utkanten av området och den centrala spårvagnshållplatsen samt sammankopplingen med omgivande stadsdelar och den andra sidan av kanalen.

Genomgången av miljöpoängen i MediaCityUK är därmed avslutad. Avsikten var att fördjupa beskrivningen av hållbarhetsplaneringen och klargöra vad som ligger bakom det slutliga betyget Excellent. Vilka miljöaspekter och kontrollpunkter grundas betyget på? Vilka milöaspekter viktas högst? I princip samma kontrollpunkter har styrt den pågående planeringen av Masthusen i Västra hamnen i Malmö. Fastighetsutvecklaren Diligentia har valt att certifiera Masthusen enligt samma version av BREEAM Communities (2009). I Sundbyberg går Diligentia vidare och certifierar kv Kabeln och Eken enligt den senaste versionen av BREEAM Communiites (2012)

Men hur har det brittiska systemet BREEAM Communities vidareutvecklats sedan pilotstadsdelen MediaCiyUK planerades? Tre versioner har publicerats sedan starten 2009. Den senaste versionen har ett mer genomtänkt upplägg, både i strukturen och genomförandet. Fortsättning följer…

Apropå nattens kärnvapenprov i Nordkorea…

Bild-299

Ur boken Ge globen en chans, text: Dekius Lack, illustrationer: Kiran M Gerhardsson

Det har inte hänt så mycket i världen sedan boken Ge globen en chans kom ut på Bakhåll 2007. Om en månad ger förlaget ut en bok med riktig sprängkraft Först blir det alldeles vitt – En bok om atombomben av Peter Glas. Missa den inte!

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-060
Två av de bedömda byggnaderna i MediaCityUK. I bakgrunden syns det ena av två höghus med lägenheter och i förgrunden en av BBC:s kontorsbyggnader. Betyget på byggnadsnivå blev ”Very Good” resp ”Excellent” vilket räckte till två poäng av tre möjliga i BREEAM Communities

Jag har kommit till slutet av genomgången av klassningsresultatet för MediaCityUK i Manchester, världens första miljöklassade stadsdel. Det sista obligatoriska området som bedöms i BREEAM Communities version 2009 är Byggnader.

BLD1: Bostäder
Aim – To ensure individual domestic buildings underpin the sustainability of the development.

Vilken klassningsnivå enligt EcoHomes eller Code for Sustainable Homes kommer bostadshusen att projekteras för?
Poäng: 2 p (Good).

Min kommentar: I klassningsrapporten står det tyvärr inget om kriterierna för de tre klassningsnivåerna och jag saknar själv version 2009 av manualen för BREEAM Communities. Gissningsvis beror poängnivåerna på vilken klassning bostäderna får på byggnadsnivå. ”Very good”  ger 2 p och ”Excellent” ger 3 poäng. BREEAM Communities kräver att alla byggnader i stadsdelen miljöklassas.

Tack vare Stuart Rimmer (projektledare på Peel Holdings för MediaCityUK) och Frank Mills (hållbarhetskonsult som deltagit i utveckling av MedaiCityUK) har jag tillgång till certifikaten för tre kontorsbyggnader och bostadshusen. I MediaCityUK finns två höghus med lägenheter. Betyget för bostadshusen blev ”Very good” med 60,84 % resp 62,67 % av totalt möjliga poäng (det högsta betyget en byggnad kan få är ”Excellent”). Bedömningen gjordes utifrån BREEAM EcoHomes version 2006.

Eco Homes är ett miljöklassningssystem för bostadhus som år 2007 ersattes av Code for Sustainable Homes. I den senaste kriterieversionen från 2012 av BREEAM Communities är kravställarna mer generösa än tidigare versioner och tillåter andra nationella eller lokala klassningar på byggnadsnivå än BREEAM och Code for Sustainable Homes (CHS). Men enligt min tolkning av kraven för indikator RE 4 – Sustainable buildings är det i praktiken enbart BREEAM och CHS som ger maximalt 6 poäng. Man godkänner visserligen helt likvärdiga system men frågan är hur likvärdigheten definieras.

Så här ser kriterierna ut i den senaste versionen av BREEAM Communities från 2012:

1 poäng: Fastighetsutvecklaren och designgruppen har förbundit sig att följa bästa designstandard med avseende på energi, vatten, avfall, hälsa och inbäddad energi i material. Kravet måste anges i ett bindande dokument av kommunen eller planavdelningen.

2 poäng: Som ovan men det krävs dessutom en accepterad mätstandard för att mäta byggnadens miljöprestanda.

3-6 poäng: Krav på att använda system med tredjepartscertifiering som t ex CSH eller BREEAM (eller likvärdigt). Det krävs alltså att någon annan än företagen (kunder och levrantörer) granskar och godkänner resultatet.

3 poäng: Level 3 enligt CSH, Good enligt BREEAM.

4 poäng: Level 4 enligt CSH, Very Good enligt BREEAM.

5 poäng: Level 5 enligt CSH, Excellent enligt BREEAM.

6 poäng: Level 6 enligt CSH, Outstanding enligt BREEAM.

BLD2: Lokaler mm
Aim – To ensure individual non-domestic buildings underpin the sustainability of the development.

Vilken klassningsnivå kommer byggnaderna (andra än bostadshus) att projekteras för? Byggnader som inte omfattas av kriterierna i BREEAM Offices, Industrial, Schools eller Retail kan bedömas utifrån en anpassad BREEAM-version, framtagen i samråd med BRE, så kallad ”bespoke BREEAM assessment”.
Poäng: 2 p (Good).

Min kommentar: Betyget för kontorsbyggnaderna A, B, C blev ”Excellent” med 71,1 % av totalt möjliga poäng. I denna första version av BREEAM Communities saknas konstigt nog en indikator för befintliga byggnader. Men i senare versioner bedöms även befintliga byggnader.

I kommande och avslutande inläggen om MediaCityUK publicerar jag en sammanställning i tabellform över alla områden och aspekter som bedöms i systemet BREEAM Communities version 2009. Planerar även en översiktlig jämförelse mellan olika versioner av BREEAM Communities. Fortsättning följer…

bild606
Vad är en plakett på planket värd?

Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen? Offentlig upphandling som tillåter miljökrav är en sådan möjlighet. Men av vilken anledning väljer offentliga byggherrar att ställa miljökrav? Eller varför väljer allmännyttiga bostadsbolag och privata byggherrar att ställa miljökrav genom att t ex miljöklassa nyproducerade bostäder? Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.

Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.

Förra veckans seminarium ”Hållbart förändringsarbete: Offentlig upphandling och hållbart byggande” i Malmö gav en del svar. Arrangörerna var Skanska, Lunds universitet och Riksbankens Jubileumsfond. Initiativtagaren var forskaren Lina Wedin Hansson, doktor i rättssociologi, och hennes avslutande fråga till panelen var: Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen?

Åse Togerö, utvecklingsledare på Skanska Sverige, lyfte fram kommunikationens betydelse, t ex genom Skanskas strategiska verktyg för gröna projekt ”Skanskas Gröna karta” eller ”Skanska Green Color Palette”. Men även mogenheten i organisationen. För Skanska är det självklart att grönt byggande förenligt med ekonomiska krav.

Ardelan Shekarabi, doktorand i juridik, menade att lagar som t ex LOU (Lagen om offentlig upphandling) egentligen inte är något hinder. Det viktigaste är att ledningen har en klar målbild av vad man vill uppnå med upphandlingen.

Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt, tryckte bestämt på tydliga regelverk. Lagarna sätter ju gränserna för krav som är möjliga att ställa.

Linda Ericsson, byggprojektledare på MKB, menade att det är viktigast vad var och en av oss vill. Det är ett systemfel om hållbara projekt ska kosta mer än projekt som förorenar.

Susanne Toivanen, docent i sociologi, underströk vikten av krav från investerare, byggherrekrav och kundkrav.

Per Wickenberg, professor i rättssociologi, lyfte fram de goda exemplens makt. Men även tydlighet, kompetens och ledarskap. Politikerna har alldeles för kort perspektiv.

I pausen fick jag möjlighet att höra mer om varför ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag miljöklassar nyproducerade bostadshus. Linda förklarade att det är en självklarhet för MKB att erbjuda malmöborna ett grönt boendealternativ, t ex genom Greenhouse. Men varför inte förrän nu? Miljöklassningsmetoder har ju funnits ett tag. Svaret enligt Linda är både en ledningsfråga och kanske ett generationsskifte bland medarbetarna. Miljöklassningen är dessutom en metod som underlättar kvalitetsstyrning. Men varför certifiera? Verktygen och kriterierna kan ju användas ändå för att styra projektet. Hennes kollega Janna som också är byggprojektledare menade att certifieringen gör det lättare att kommunicera miljöarbetet och miljönyttan för hyresgästerna.

Och för egen del? Varför valde jag i egenskap av byggherre att lägga runt 2,5 % av entreprenadkostnaden* på att miljöklassa mitt eget hus Villa Trift 3.0? Min uppfattning är att byggherrar och konsulter som värderar hälsa, resurshushållning, minskade utsläpp och mindre avfall behöver praktiskt användbara miljöanpassningsverktyg. Ett miljöklassningssystem är ett exempel på ett sådant hjälpmedel som även underlättar kommunikation med kunder, vänner, banken och media. Alla åtgärder som förbättrar miljöprestandan går att precisera. Kontrollpunkterna eller indikatorerna i ett klassningssystem är mätbara och möjliga att följa upp. I systemet ingår en innehållsdeklaration som redovisar alla ämnen i husets golv, väggar och tak. En tredjepartsgranskning bidrar dessutom till större trovärdighet. Ett högre andrahandsvärde får man förhoppningsvis på köpet.

* I kostnaden ingår merarbete för fuktsäkerhetsstyrning och kontroller, framtagning av loggbok, dvs en innehållsdeklaration för husets alla byggvaror, sammanställning av ansökan och verifieringsrapport, obligatoriska innemiljömätningar och certifieringsavgifter. Kostnaden per lägenhet i ett flerbostadshus och i grupphus är betydligt lägre än för ett styckebyggt småhus.