arkiv

Månadsarkiv: juni 2012

Idag gör jag ett uppehåll i energirapporteringen och svarar istället på några frågor som jag fick av reportern Annika inför hennes artikel i tidningen City idag torsdag 28 juni. Annikas artikel handlar om Lunds miljöarbete för att hålla sig kvar på toppen bland landets bästa miljökommuner och jag är bara en lundabo som fick chansen att tycka till.

Vad gör Lund konkret för att du ska kunna leva miljövänligt?
– Att Lund är en Fairtrade City underlättar för mig som konsument. Kommunens Fairtrade-arbete har påskyndat utbudet av rättvisemärkta produkter och rättvis handel.

– Lund utmärker sig även när det gäller hållbar resandeplanering. Avstånden är korta. Jag tar mig lätt runt till fots i första hand och på cykel i andra hand. Kollektivtrafiken fungerar bra. Vi har bil men den används inte mer än några hundra mil per år. I framtiden ser jag fram emot att ta spårvägen till kompisarna i Dalby och tåg den genaste vägen till Österlen på somrarna.

– Mina barn får ekomat i skolan. På Spyken där min äldsta dotter precis tog studenten har eleverna föreslagit vegetarisk mat en dag i veckan. Det var ett bra förslag, synd att hon aldrig fick uppleva det!

– Nyligen hölls Planet Lund, en hållbarhetsfestival som pågick i två veckor. Ett superbra initiativ där lundaborna fick chansen att se vad som pågår och vad som görs i staden. Ett perfekt tillfälle att bli inspirerad, dela kunskap och erfarenheter. Förhoppningsvis lockade evenemanget inte bara miljöfrälsta. Jag hann med några spännande aktiviteter (Akademiska Hus borrhålslager, Olas Perssons solcellshus, samverkansprojekt Malmö-Lund, vernissage av Industridesignelever, försäljning på Fairtrade-torget).

Vad kan göras bättre?
– Bränslemixen i Lunds fjärrvärme. Men det är redan på gång. På sikt utgör förnybara bränslen och spillvärme en större andel av energitillförseln till Lunds fjärrvärmeproduktion. Miljöanpassad fjärrvärme underlättar för husägare som vill bo klimatsmart om de har möjlighet att ansluta sig till fjärrvärme. Fjärrvärme är oftast ett bra miljöalternativ i ett större samhällsperspektiv

– Lund har länge haft ett ambitiöst program för kommunens ekologiska hållbarhetsarbete, LundaEko. Programmet är utformat som ett mål- och styrdokument där ansvaret är fördelat på olika nämnder. Men kommunen måste också leva upp till sina åtaganden och vara en förebild. En av punkterna i programmet är att främja anslutning av nya byggnader till kommunens fjärrvärme. Men kommunen själv valde märkligt nog borrhålslager istället för fjärrvärme i det nya kommunhuset Kristallen som byggs mitt i centrum.

– Lund har stora hållbara visioner för nya utbyggnadsområden (tänker framför allt på Brunnshög). Det är jättebra! En liknande vision borde tas fram i samband med förnyelsearbetet i befintliga stadsdelar. Det är t ex oklokt att lägga ner föreningslokaler och bibliotek som fungerar. Gator och caféer räcker inte som mötesplatser i det hållbara samhället.

– I sommar åker jag till Media City i Manchester på studiebesök (första miljöklassade stadsdelen enligt Breeam Communities). Lund skulle på samma sätt kunna använda och utveckla redan framtagna klassningssystem med mätbara indikatorer och krav på uppföljning för nya och befintliga stadsdelar.

När du byggde ditt hus – vad gjorde kommunen för att hjälpa dig att uppnå bra miljöval? Vad kunde den ha gjort för att underlätta arbetet?
– Ekonomisk stimulans hade minskat den högre investeringskostnaden för miljöåtgärderna, t ex sänkt kommunal fastighetsavgift för egnahemsbyggare som bygger miljöklassat. En av fördelarna med ett miljöklassat hus är att miljöprestandan lättare kan kommuniceras och verifieras. Prestandan är dessutom kontrollerad av en tredje part.

– För egnahemsbyggare som saknar erfarenhet av att bygga hus vore det bra med mer upplysning om bra miljö- och energival t ex på stadsbyggnadskontoret eller genom att publicera goda exempel på hemsidan. Det är lätt att hamna helt i händerna på husföretagen som ofta erbjuder traditionella systemlösningar. En ”husbyggarskola” skulle kunna arrangeras med energirådgivare, bygglovshandläggare, banker mfl.

Hur mycket tänker du på miljöfrågor i din vardag?
– Hela tiden men utan miljöångest och klimatpanik.

Vilka konkreta saker kan du tipsa andra om att ändra på för att leva mer miljövänligt?
– Klimatförändringarna är vårt största globala miljöproblem. När det gäller CO2-utsläppen i ett hushåll är fördelningen ungefär lika stor för resor, boende och mat. Om man vill bidra till att minska klimatpåverkan kan man välja det område som är lättast att ändra på. Den som måste äta kött varje dag kanske hellre drar ner på flygresorna. Den som tycker att fossil naturgas är en bekväm uppvärmningsform där det saknas fjärrvärme ändrar kanske istället på sina matvanor. Ibland är miljörörelsen för dogmatisk. ”Change by choice” är oftast bättre (om det räcker). Tillfredsställelsen att få hjälpa till kommer alltid till slut och det brukar sporra till fler livsstilsförändringar.


– Materiell konsumtion utgör visserligen den mindre av de fyra delarna men det finns ändå anledning att fråga sig om man verkligen behöver den där prylen eller ännu ett plagg. Begagnatmarknaden är ett tips, t ex blocket eller second-hand affärer. Eller kanske klädbytardagar? Undersökningar visar att 40 % av kläderna i garderoben aldrig används. När man köper nytt är det värt mycket att satsa på något som håller länge och kan lagas. Medvetna konsumentval helt enkelt! Tillsammanstid istället för saker är ofta en bra present.

Den här veckan blir det energifokus i inläggen eftersom energideklarationen kom förra veckan. Men detaljer om uppmätt normalårskorrigerad energiprestanda i Villa Trift 3.0 kommer i nästa inlägg. Först vill jag anknyta till förra inlägget om klimatutsläppen i svenska hushåll där boendet normalt står för 30 %.

I Villa Trift 3.0 är uppvärmningen klimatneutral eftersom vi värmer med biobränslen (ved och briketter), sol och en elpatron som reservkraft (med Bra Miljöval-el). Nyplanterade träd tar upp samma mängd koldioxid som avges vid förbränning. Trädbränsle räknas därför som klimatneutralt. I vedhanteringen ingår dessvärre fossil energi för avverkning, transporter och sågning. I samband med vår deklarering fick jag reda på vilka uppgifter som används i beräkningarna av energiprestandan i en Energideklaration (elpatronen står endast för drygt 10 % av uppvärmningen):
Ved – 0,0094 kg CO2/kWh
Naturgas (fossilgas) – 0,2 kg CO2/kWh
Olja – ca 1 kg CO2/kWh
Svensk elmix – 0,037 kg CO2/kWh

Villa Trift 3.0 är preliminärklassat enligt systemet Miljöbyggnad. Verifieringsrapporten som ska lämnas senast inom två år efter inflyttning är nyligen inskickad till Sweden Green Building Council. Jag passade samtidigt på att göra en jämförelse mellan olika uppvärmningsslag i Villa Trift 3.0 med hjälp av verktyget som används för att mäta indikator nr 4 Energislag. Om fjärrvärmeledningen funnits i tomtgräns istället för 250 meter bort hade vi valt att ansluta huset till fjärrvärme från Lunds Energi. Men med Lunds Energis bränslemix 2010 hade betyget för indikatorn Energislag bara blivit Brons (trots solfångarna och Bra Miljöval-el). Med vårt system, en vattenmantlad biobränsleeldad kamin och solfångare, blir betyget Silver. En kamin med bättre vekrningsgrad som uppfyller Svanens kriterier hade gett Guld. Syftet med indikatorn Energislag är att premiera hus som använder en stor andel förnybar energi.


Normalårskorrigerad uppvärmning i Villa Trift 3.0 med fjärrväme och solfångare

 


 Normalårskorrigerad uppvärmning i Villa Trift 3.0 med biobränsleeldad kamin och solfångare (bygger på uppmätt vedvolym och värmevärdet för ask)

Anledningen till det låga betyget för Lunds fjärrvärme är den taskiga bränslemixen från klimatsynpunkt. I framtiden när det fliseldade Örtoftaverket och ESS är byggda blir bränsleblandningen genast bättre. Spillvärme från t ex industrier tillhör nämligen den bästa miljövalskategorin (1) enligt Miljöbyggnad tillsammans med energi från sol, vind och vatten. Miljögodkänd biobränsleeldning räknas som den nästbästa miljövalskategorin nr 2 medan icke miljögodkänd biobränsleeldning tillhör miljövalskategori nr 3. Fossila bränslen tillsammans med kärnkraft tillhör till den sämsta kategorin nr 4.

Så här fördelade sig tillfört bränsle till Lunds fjärrvärmeproduktion 2010:
Miljövalskategori 1 – 3,9 % (spillvärme)
Miljövalskategori 2 – 47 % (bioolja, returträ)
Miljövalskategori 3 – 0 %
Miljövalskategori 4 – 49,1 % (naturgas)


Gero 15 har allt man kan önska sig av en liten 15-liters ryggsäck. Min förra i samma storlek från Arc´teryx var för lång i ryggen för en person på 162 cm. Lundhags har lyckats göra en rymlig dagsturryggsäck som rymmer en A4-pärm, träningsskor och ombyte eller ett badmintonrack tack vare det lite bredare formatet, det expanderbara snabbfacket på utsidan och rullöppningen i toppen (skönt att slippa dragkedja som lättare går sönder). Modellen fungerar optimalt som cityryggsäck. En liten laptop går säkert också ner och baksidan är vadderad. Gillar det fleeceklädda ytterfacket för mobilen eller solglasögonen. Ryggsäcken sitter dessutom bra på ryggen med och utan packning. Det är precis lagom brett mellan axelbanden över ryggen. Jag är ryggsäcksfantast men håller mig till det mindre sortimentet, 35 liter och under. Anledningen är bland annat en gammal meniskskada som gjorde sig påmind för 7 år sedan. Och det är ryggsäck istället för axelväska sedan dess.

Jag vill förflytta mig lätt med så lite packning som möjligt. Den globala ekonomin borde ha samma inriktning: en lättare ekonomi utan överkonsumtion av prylar för att minska det ekologiska fotavtrycket. I Rio diskuteras fattigdomsbekämpning, grön ekonomi och miljö. Som väntat utan konkreta åtgärdsförslag. Vi enskilda får göra det vi kan i vår vardag och fortsätta påverka politiken. Förvånande nog står konsumtionen av t ex prylar och kläder för en mindre del i genomsnittssvenskens CO2-utsläpp på 8 ton per år jämfört med resor, boende och mat. Jag trampar vidare med en lättare rygga och den gamla lever vidare på systerns något längre rygg. Glad midsommar!

”We have to be the change we want.” Gandhi


Koldioxidutsläpp i genomsnittshushållet i Sverige enligt uppgifter från klimatföredrag i Lund 2012 med bl a Linda Tufvesson (avdelningen för Miljö- och energisystem)

”Jorden är stor nog att föda oss alla men inte stor nog att stilla girigheten hos ett fåtal.”

Citatet är passande med anledning av morgondagens öppning av Rio+20, FN:s konferens om hållbar utveckling 20–22 juni. Det var 20 år sedan den första stora miljökonferensen hölls i Rio de Janeiro. De tänkvärda orden kommer från mästaren Mahatma Gandhi. Man talar ofta om en lägsta acceptabel levnadsstandard. Finns det inte på samma sätt en övre gräns för materiellt välstånd?


En solros från förra året i trädgården på Skördevägen 20 


Pennorna var slut när jag kom till Wish Tree på vernissagen av Yoko Onos utställning Grapefruit. Hennes instruktion till konstverket är att man ska skriva ner sin önskan och fästa den i önsketrädet. Jag skriver istället min önskan på den här bloggen och får föreställa mig att den hänger i trädet tillsammans med alla andra besökares önskningar utanför ingången till Moderna Museet i Stockholm.

Att alla varje dag gör något som höjer livskvaliteten för någon annan.

Handlingen kan vara stor eller liten: köpa en get, plantera ett träd, skänka en gåva. Att visa uppskattning, uttrycka tacksamhet eller hälsa på en främling i grannskapet räcker långt. Jag tror som Yoko Ono att om världen ska bli bättre måste vi börja med oss själva. Jag ser omedelbara paralleller till hållbar utveckling och en ny etik som bygger på rättvisa, deltagande och underifrånperspektiv.

Boken Grapefruit gavs ut första gången 1964 i Japan och innehåller korta texter, så kallade ”instruction pieces”, som kan förverkligas av läsaren eller bara ta form i fantasin. Yoko Ono är fenomenal på att formulera enkla, fyndiga och poetiska instruktioner. Några av mina favoriter är:


Eller Yoko Onos instruktion som vi fick fullmånenatten före vernissagen på Djurgården vid solnedgången: 

Let´s breathe together and make ourselves happen.

Ett flertal deltagare var kvar till gryningen och fick uppleva en tonsatt soluppgång. Stycket heter Evening till Dawn (1964) och Secret Piece (1953).


Yoko Onos svenska förlag Bakhåll har gett ut flera av hennes konceptböcker på svenska. Grapefruit är en perfekt presentbok eller för semesterfiraren som vill varva ner, återladda och reflektera i hängmattan i sommar. Är man i Stockholm finns möjligheten att se utställningen som bygger på boken Grapefruit på Moderna Museet 6 juni– 16 september. Missa inte att gå upp för trappstegen mellan montrarna i utställningsrummet och skriv ditt budskap till världen.


Skönt att ha ljudmätningen bakom sig och veta att uppmätta ljudnivåer motsvarar den upplevda ljudmiljön. Årets odlingar är däremot fulla av överraskningar. Den andra utplanteringen av förkultiverade mangoldplantor misslyckades precis som första gången. Någon objuden gäst gillar mangold lika mycket som jag. Det finns inte ett spår av de späda plantorna. Igår beställde jag två enkla vinddrivna fågelskrämmor. Får se om de har någon effekt.


I växthuset är bladen på en av chiliplantorna ihoprullade. Men jag ser inga tecken på skadedjur. Tomaterna och basilikan trivs däremot fortfarande bra. Det är bara en av tomatplantorna i en självattnande kruka som har fått gula blad. Jag misstänker näringsbrist eftersom jag har slarvat med flytande växtnäring i den självvattnande krukan.


Resultatet från ljudmätningen som genomfördes i Villa Trift 3.0 på Skördevägen 20 visade till och med att ljudklass A med avseende på trafikljud och installationsljud uppnåddes i det mest bullerutsatta sovrummet (sovrum 3). I sovrummet närmast ventilationsaggregatet, sovrum 1, uppfylldes kraven för ljudklass B med avseende på installationsljud. Vid planeringen och projekteringen var ambitionsnivån ljudklass B som är den nästbästa ljudklassen enligt Svensk Standard (SS 25 267). I nybyggda bostäder planerar man sällan för ljudklass A som tillåter en medelljudnivå på 22 dBA och en maxnivå på 37 dBA. För ljudklass B gäller 26 dBA respektive 41 dBA.

För mig var det intressant att koppla en ganska abstrakt ljudklass till ljudupplevelsen som brukare. Jag hade föreställt mig att den bästa ljudklassen skulle vara näst intill helt tyst. Men enligt ljudakustikern som genomförde ljudmätningen är det svårt för mätinstrumenten att mäta nivåer kring 20 dBA. Det finns t ex alltid ett bakgrundsbrus från mätutrustningen. Figuren nedan är hämtad från Boverkets Allmänna råd om buller Buller i planeringen. Lägg märke till att tyst natur har ljudnivåer kring 20 dBA, ungefär samma nivå som sovrummen i Villa Trift 3.0.


Illustration: Kiran M Gerhardsson


Foto: Jenny Sandgren

Torsdagen 24 maj kl 8 var det dags för en kontrollmätning av trafikbuller och installationsbuller i Villa Trift 3.0. Mätningen utfördes av Olof på Tyréns. Dagen passade bra med hänsyn till vindriktning och väderlek. Vinden var nordvästlig och då är huset som mest utsatt för ljud från vägtrafik och tågtrafik. Torrt väglag ger mer ljud än blött väglag. Tiden valdes med tanke på rusningstrafiken och att övriga familjen inte var i huset. Man vill helst slippa störande bakgrundsljud.


Det tog ca en timme att räkna ihop 5 pågatåg och 5 Öresundståg. Västkustbanan trafikeras enbart av persontåg. I rusningstid passerar tågen ungefär var 5:e minut och övriga tider ungefär var 10:e minut. Jag assisterade på ljudvallen ca 40 meter från huset och vinkade varje gång ett tåg vara på väg. I ett av husets sovrum satt Olof med uppriggad ljudutrustning. Mätapparaten var bara påslagen när tåg passerade. Vägtrafikljud och tågtrafikljud mäts nämligen separat. När turen kom till bilarna satt jag vid kanten av bron över Norra Ringen och antecknade antalet personbilar, tunga fordon samt plötsliga höga ljud från t ex motorcyklar. Efter ca en timme hade jag räknat ihop ca 500 fordon och Olof fick besked per telefon.

Sista delen av ljudmätningen var en ljudkontroll av installationerna, dvs ventilationsanläggningen som sprider ett lågfrekvent ljud. Mätningen gjordes i tre sovrum. I varje sovrum mättes ljudet 0,5 m över golvet i tre olika punkter i rummet.


På skrivbordet ligger en utskrift med antal tåg under dygnet från Trafikverket och mätutrustning. En mikrofon hänger även utanför fönstret som registrerar utomhusvärden. För att få frifältsvärdet drar man ifrån ca 6 dBA. Riktvärden anges som frifältsvärde utan hänsyn till ljudreflexer från fasaden

Efter en mätning på plats får man inget direkt besked om resultatet eftersom alla uppmätta ljudvärden i korttidsmätningen måste räknas om till dygnsmedelnivå (ekvivalentnivå) och maxnivå. Dagen efter kom rapporten med resultatet. Uppmätta värden visades sig ligga under riktvärdena och även under de ljudklassningskrav jag ställt som byggherre (ljudklass B, dvs en nivå högre än normalnivån C). Alla i hushållet uppfattar dessutom ljudmiljön som mycket bra. Skönt att mätvärdena stämmer överens med hur man upplever det.




Mätresultaten visar att kraven i ljudklass B uppfylls med avseende på buller från tågtrafik, vägtrafik och installationer. Riksdagens antagna riktvärden för utomhusbuller är 55 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maxnivå

Boverkets rapport Så mår våra hus är ett tips för den som är nyfiken på hur stora bullerstörningarna är i svenska bostäder. I rapporten publiceras resultaten från en rikstäckande undersökning om tillståndet i det svenska byggbeståndet (energiprestanda, tekniks status och innemiljö). Vill man fördjupa sig i mer tekniska frågor kring buller och riktvärden kan Boverkets Allmänna råd i Buller i planeringen rekommenderas.

Buller är oönskat ljud. Definitionen är bra eftersom den visar att ljudstörningar till stor del handlar om upplevelsen av ljud. Men många människor delar samma upplevelse. Ljudstörningar kan bl a leda till sömnsvårigheter och bidra till stress. Naturvårdsverket och Socialstyrelsen har därför slagit fast riktvärden för utomhusbuller och för godtagbara ljudnivåer inomhus som gäller vid nybyggnad och ombyggnad. Ca 1,5 miljoner svenskar utsätts för bullernivåer från vägtrafik som överstiger Sveriges riktvärden för utomhusbuller vid bostaden. Nya välisolerade hus med mekanisk till- och frånluft måste dessutom planeras med hänsyn till risken för lågfrekvent buller från ventilationssystemet.

Ljud utifrån kan begränsas genom att minska fönsterytorna på den bullerexponerade sidan, välja en tung yttervägg (dvs undvik putsade cellplastfasader) och placera det centrala uteluftintaget på en ostörd sida. Ljud från installationer kan dämpas med hjälp av ljuddämpare vid fläktaggregatet och tilluftsdonen. Planlösningen och placeringen av sovrummen är också viktiga för den upplevda ljudmiljön.


Norra Ringen med över 16 000 förbipasserande fordon per dygn ligger 50 meter från husets norra sida. Men här motsvarar fönsterytan bara 13 % av fasaden

I Villa Trift 3.0 finns inga sovrum direkt mot teknikutrymmet och tvättstugan. Här uppstår ljud från det vägghängda ventilationsaggregatet och tvättmaskinen som är igång ett par timmar 4–5 dagar i veckan. Uteluftsintaget är placerat på en ostörd gavel. Vid varje tilluftsdon finns en ljuddämpare (ca 80 cm lång veckad böjbar kanal med mjuk insida). Två centrala ljuddämpare är placerade i undertaket i direkt anslutning till fläktaggregatet, en på frånluftskanalen och en på tilluftskanalen. Jag valde till och med en ljuddämpare vid frånluftsdonet i köket eftersom vi har en öppen planlösning med integrerat kök och allrum. Villa Trift 3.0 planerades för att uppnå ljudklass B med avseende på trafikljud och installationer. I bostäder med fler än rum ska dock ett av rummen klara stegljud- och luftljudsisoleringskraven inom bostaden. Tanken är att det ska finnas tillgång till ett ostört rum för t ex skiftarbetare som behöver sova på dagen. I vårt hus saknas ett sådant ostört rum och därför når byggnaden inte upp till Guld-nivån i klassningssystemet Miljöbyggnad.

Klassningskriterier för indikator nr 5 Ljud i Miljöbyggnad:
GULD Minst ljudklass B enligt SS 25268. Enkätresultat visar att > 80 % av brukarna är nöjda med ljudmiljön. I småhus deklareras ljudkvaliteten av ägaren
SILVER Hälften av de akustiska parametrarna* i ljudklass SS 25268 ska uppfylla minst ljudklass B och hälften minst C
BRONS Minst ljudklass C enligt SS 25268

* De fyra akustiska parametrarna som bedöms omfattar:
– luftljud,
– stegljud,
– ljud från installationer,
– ljud utifrån t ex trafikljud.
Efterklangstid, rumsakustik och ljudtrycksnivån utomhus bedöms däremot inte i Miljöbyggnad. SS 25267 är en frivillig ljudklassningsstandard för bostäder, SS 25268 är för kontor.

En kontrollmätning av ljudnivåerna från trafik och installationer genomfördes av Olof från Tyréns för en vecka sedan torsdagen 24 maj. I nästa inlägg kommer resultatet från kontrollmätningen…


Motljud från vindspel, naturljud eller musik kan maskera bakgrundsbruset från trafiken om trafikljudet upplevs som störande