arkiv

Månadsarkiv: januari 2012


Norrfasaden på Villa Trift 3.0 måndag 23 januari 2012. Takpannor ligger staplade på marken utanför uteluftsintaget till kaminen. De fungerar som en vindbrytare för att slippa kalla vindar som blåser rakt in genom kanalen i betongplattan. En mer permanent lösning skulle kunna vara en halvcirkelformad betongbrunn

Denna första vintervecka har flera nätter varit kalla med minusgrader och klar himmel. Jag antar att detta i kombination med några grader högre dagstemperaturer (-6 på natten och strax under 0 grader på dagen) är anledningen till att det flera dagar i början av veckan fanns frost på norrfasaden på Villa Trift 3.0. Vattenånga har fällt ut på de kalla väggytorna mot norr och bildat iskristaller under natten. Fotot ovan är som en termobild eftersom det avslöjar väggens ojämnt fördelade värmeförluster. Jag gissar att anledningen delvis beror på att väggen som består av lättbetong inte är helt uttorkad. Villa Trift 3.0 är byggt av stående väggelement av lättbetong. De våningshöga elementen ”limmas” ihop och finns i olika bredder från 300 mm till 600 mm. Bilden visar tydligt de olika bredderna eftersom frosten har tinat i fogarna. Men det finns även andra partier där frosten har tinat pga värmegenomgången (de mörkare putsytorna i fotot), t ex under vissa fönster. Det skulle kunna bero på radiatorernas placering. Men radiatorn är inte placerad under fönstret i alla rum.

U-värdet är ett mått på materialens isoleringsförmåga. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsegenskaper. U-värdet för lättbetong är sämre än en vägg med t ex mineralull men lättbetong är i gengäld mycket lufttätt. Förutsättningen för god lufttäthet i hela väggen är att lättbetongelementen eller blocken är bra sammanfogade. Lättbetong innehåller en hel del fukt från tillverkningsprocessen som torkar ut i byggnaden efter en eller två vintrar. När lättbetongen är uttorkad innehåller materialet 80 % luft. Ett lättbetonghus uppnår de beräknade U-värdena som legat till grund för energiberäkningen vid projekteringen först när materialet är helt uttorkat. I Sverige är det lag på att byggnader ska energideklareras inom två år från inflyttningen. Det krävs minst ett års energistatisk (energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten) som underlag för energideklarationen. Men ett lättbetonghus hade vunnit på att deklareras inom tre år.

Nästa år vid samma väderlek åker kameran fram igen. Förhoppningsvis ligger det ett jämnare frostlager på hela väggen som ett kvitto på en vägg med mindre värmeförluster.

Frost och snö ligger kvar på solfångarna på Villa Trift 3.0 tisdag 24 januari kl 10.30. Det är alltid lika otroligt att se temperaturen i solfångaren stiga från –10 grader på morgonen till +43 grader mitt på dagen när vintern precis har kommit till Skåne. Vintersolen levererade solvärme till tanken i två timmar enligt styrpanelen till solvärmesystemet.

I måndags sken solen från en lika klar himmel. På förmiddagen besökte jag passivhuset Prisman i Helsingborg tillsammans med andra branschintresserade. Vakuum-solfångarna var tyvärr inte driftsatta. Det hade varit intressant att jämföra prestandan med våra plana solfångare. Vakuum-solfångare har lägre värmeförluster och kan uppnå större verkningsgrad vid högre arbetstemperatur men solenergiutbytet bli ungefär detsamma utslaget över året. Arbetstemperaturen eller drifttemperaturen är medelvärdet av värmebärarens ingående och utgående temperatur när värmebäraren passerar solfångaren. Om vakuumrören inte lutar tillräckligt mycket (gärna minst 60 grader) är det risk för snötäcke på solfångarna som inte smälter bort. Något att tänka på i snörika delar av landet.


När Passivhus Norden höll sin andra konferens i Göteborg hösten 2009 låg en inbjudande bok om Beckomberga passivhus bland informationsmaterialet i registreringslokalen. Boken presenterar det första flerbostadshuset i Stockholm som byggs enligt passivhuskriterierna. Byggnaderna är dessutom silverklassade enligt systemet Miljöbyggnad. NCC och arkitektkontoret Brunnberg & Forshed står bakom projektet. NCC har varit inblandad i flera passivhusbyggen som entreprenör, t ex Hamnhuset på Norra Älvstranden i Göteborg och Oxtorget i Värnamo, men Beckomberga passivhus är koncernens första projekt med NCC Boende som byggherre. Bokens om Beckomberga passivhus stora förtjänst är att projektet presenteras före och efter passivhusanpassningen och utmaningarna på vägen. Projektet var ursprungligen inte tänkt att som ett passivhus. Ett passivhus är i stort sett självuppvärmt med extra isolerat och lufttätt klimatskal, värmeåtervinning från ventilationen och utvändiga solskydd. Lägenheterna saknar traditionellt värmesystem eftersom spillvärmen från människor, belysning och apparater normalt räcker för att hålla 21 grader.
Golvstående plattvärmeväxlare i tvättstugan längst in i hörnet. I bilden till höger syns den fördragna utvändiga träjalusin

Under årets kallaste dagar stöttar ett elbatteri i ventilationsaggregatet med extra värme. Varmvattnet värms med fjärrvärme och vacuumsolfångare på taket. De första hyresgästerna flyttade in hösten 2010 och nu säljs den sista lägenheten med norr/österläge som fungerat som visningslägenhet.


Jag hade turen att få uppleva visningslägenheten under ett improviserat studiebesök. Efter att ha sett planritningar och exteriörbilder före och efter passivhusanpassningen var jag nyfiken på dagsljuset i lägenheterna, de vinklade fönstersmygarna, ljudet från installationerna och hur lätt det är att manövrera de utvändiga jalusierna. Den totala fönsterarean i förhållande till boarena minskades nämligen i omarbetningen från 23 % till 19 %. Ingen dramatisk men betydelsefull förändring för energiförlusterna. Den minskade fönsterarean är däremot märkbar i exteriörerna där man övergav glasade fönsterhörn för att undvika svårlösta köldbryggor i hörnen. Det visade sig att lägenheten var överraskande ljus. Lägenheten är så välplanerad som jag föreställde mig med rundgång, välplacerade fönster och fina siktlinjer genom rummen.

Energidisplayen vid lägenhetsdörren var en annan överraskning. Tanken är att synliggöra så mycket som möjligt av energianvändningen, aktuella CO2-utsläpp mm. Av samma anledning är hela teknikrummet (undercentralen för VVS) fullt exponerat bakom en nätvägg i barnvagnsförrådet på bottenvåningen. Här syns ackumulatortankar för lagring av tappvarmvatten, fjärrvärmeväxlare samt isolerade värme- och vattenledningar. Det finns förstås mycket mer att säga om passivhusprojektet. Hoppas att NCC deltar i nästa Passivhus Norden-konferens och berättar om uppföljningen. Studiebesöket i visningslägenheten var absolut en av höjdpunkterna under min Stockholmsvistelse. Tack Johan och Daniel på NCC för att ni tog er tid att svara på alla mina frågor.


I förrådet i huvudentrén är ackumulatortankar och expansionskärl fullt exponerade bakom nätväggarna


Jag har en certifieringskurs framför mig. Efter genomförd kurs och kunskapskontroll blir deltagarna miljöbyggsamordnare i systemet Miljöbyggnad. Inför kursen har jag testklassat ett par projekt och fick anledning att på nytt jämföra olika standarder för att beräkna bl a hushållsel.

Det finns flera branschstandarder för energi i byggnader. SVEBY (Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader) är ett utvecklingsprogram inom bygg- och fastighetssektorn. Programmets syfte är att ge ett branschanpassat underlag för energianvändningen, från tidiga energiberäkningar till verifierade uppmätta värden efter två års drift. Energistatistikundersökningar och mätningar används som underlag för rekommenderad indata. Tyvärr ökar förbrukningen av el för hushållsprodukter (apparater, belysning och vitvaror) trots att apparater och belysning blir mer energieffektiva. Anledningen är ökningen av elprylar i hemmet, fler datorer och TV-apparater. Även installation av elektriska handdukstorkar och komfortvärmegolv i badrum i befintliga bostadshus bidrar till en högre elförbrukning. SVEBY sammanfattar flera undersökningar med följande standardvärde för hushållselanvändningen i bostäder:
2 000 + 800 kWh/person och år för flerbostadshus
2 500 + 800 kWh/person och år för småhus (samma inmatningsvärde som Boverket rekommenderar i Indata för energiberäkningar i kontor och småhus, 2007)
SVEBYs rekommenderade inmatningsvärde i tidiga energiberäkningar är 30 kWh/m2 år för hushållsel både i flerbostadshus och småhus. (Källa: SVEBY Brukarindata för energiberäkningar i bostäder 2009-09-14.)

I klassningssystemet Miljöbyggnads manual version 2.0 är årsschablonvärdet för nybyggnad:
Småhus: (530 + A temp x 12 + B x 690) x 1,25.
B är antalet sängplatser, A temp är uppvärmd golvyta.
Flerbostadshus: 2 000 kWh/m2 år + 20 kWh/m2 år.

Enligt Miljöbyggnads manual version 2.1 är årsschablonvärdet för nybyggnad:
Småhus: 2 500 + 14 x A temp
Flerbostadshus: 2 000 + 20 xA temp

För Villa Trift 3.0 kan den beräknade hushållselanvändningen skilja med en faktor på 1,75 mellan det högsta och lägsta värdet beroende på vald årsschablon. A temp i Villa Trift 3.0 är 132,4 m2 och vi var 5 personer i hushållet första boendeåret:

Hushållselanvändning i kWh enligt SVEBYs årsschablon: 30 x 132,4 = 3 972
Hushållselanvändning i kWh enligt Boverkets årsschablon: 2 500 + 800 x 5 = 6 500
Hushållselanvändning i kWh enligt Boverkets årsschablon med genomsnittligt antal boende i ett småhus med 6 rok,: 2 500 + 800 x 3,19 = 5 052
Hushållselanvändning i kWh enligt Miljöbyggnads årsschablon, manual 2.0: (530 + 132,4 x 12+ 5 x 690) x 1,25 = 6 961
Hushållselanvändning i kWh enligt Miljöbyggnads årsschablon, manual 2.1:
2 500 + 14 x 132,4 = 4 353

Hur stämmer då förväntningarna med verkligheten? Den uppmätta hushållselen i Villa Trift 3.0 motsvarade 3 080 kWh första boendeåret. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges första passivhus i Lindås hade en uppmätt genomsnittlig hushållselförbrukning på 3 700 kWh/år per lägenhet. I Sveriges första plusenergihus Villa Åkarp är den beräknade elanvändningen 2 500 kWh/år (både hushållsel och fastighetsel till fläktar och cirkulationspumpar).


I Villa Trift 3.0 finns en centralt placerad rumsgivarenhet eller innegivare som den även kallas. Givaren känner av temperaturen i rummet och kommunicerar med shuntmotorn i teknikutrymmet som sitter under ackumulatortanken. Shuntautomatiken heter Automix 20. Givaren innehåller en programmerad mikroprocessor som reglerar framledningstemperaturen i radiator- och golvärmeanläggningar med vattenburen värme. Villa Trift 3.0  har ett snabbreglerat radiatorsystem som är dimensionerat för lågtemperaturvärme (max ca 40 grader). Radiatorerna är något tjockare eftersom den värmeavgivande ytan behöver vara större i ett lågtemperatursystem.


Shuntmotorn som är en del av reglersystemet är den svarta apparaten till höger i bild. Under ackumulatortanken ryms vattenledningar, PEX-rör, kabel till elpatronen och en givare samt cirkulationspumpen till radiatorkretsen. PEX-rör är ett rör-i rör system med ett skyddsrör och ett medierör där vätskan rinner en smart uppfinning för vattensäkerhet och förenklar utbyte om det skulle behövas

Det är inte helt lätt att hitta en optimal placering av en central innegivare i ett hus. För att den ska fungera optimalt får den inte påverkas av direkt solljus, öppna ytterdörrar, värmestrålning från belysning eller vara placerad för nära värmekällor (t ex radiator eller kamin). Vår innegivare är centralt placerad i husets allrum. Vid det senaste studiebesöket i Villa Trift 3.0 diskuterade vi en alternativ placering av innegivaren för att den inte ska stänga av värmetillförseln i radiatorerna för tidigt när vi eldar i den vattenmantlade kaminen. (Strålningsvärmen från kaminen höjer temperaturen i allrummet ca 1,5 grad under kvällen.) En tänkbar placering hade varit i hallen utanför badrummet men när jag mätte och jämförde lufttemperaturen visade sig att temperaturen var densamma på båda platserna. Den uppvärmda frånluften når även den här lilla hörnan av huset.


Kring den 21 januari står solen i Lund 15 grader över horisonten mitt på dagen. Vid vintersolståndet kring 21 december är solvinkeln så låg som 11 grader kl 12. Tack vare de höga fönstren når solstrålarna långt in i huset. Placeringen av innegivaren är tillräckligt högt upp på väggen för att inte påverkas av den direkta solinstrålningen


Styrpanelen till solfångaren visar aktuell temperatur kl 13.00

En solig januaridag när solen höjer temperaturen i botten av tanken från ca 30 till 40 grader stiger i alla fall min lyckomätare. Solenergisystemet är ingen billig investering. Vårt system med plana solfångare från Viessmann är något dyrare. Investeringskostnaden exklusive ackumulatortank men inklusive arbete för solenergisystemet i Villa Trift 3.0 var ca 50 000 kr (hänsyn är tagen till solvärmebidraget på 7 500 kr och installationen gjorde 2010). Om årsproduktionen är ca 2 400 kWh som beräknat, avskrivningstiden 20 år och kalkylräntan 4 % kostar varje producerad kilowattimme solvärme nästan 1,5 kr! Men det finns billigare solfångare. Utvecklingen går mot lägre produktionskostnader snarare än högre verkningsgrad enligt Lars Andrén (kringresande solenergiexpert och ordförande i Solenergiföreningen). Med billigare solfångare blir energikalkylen en helt annan. Ni förstår att man njuter en januaridag när det bara är ett par plusgrader utomhus och solfångaren håller mellan 30 och 40 grader under tre timmar.


Växthuseffekten i det fasadintegrerade växtthuset fick temperaturen att stiga till drygt 10 grader


Från vänster: holk för fladdermöss, fjärilsholk och två humleholkar i förgrunden. Alla holkar är tillverkade på Tunneby Sågverk och finns i olika utförande


Fladdermössen kryper in nerifrån


Fjärilarna flyger in genom springorna på holkens sidor. Här syns holken underifrån


Humleholkarna har liksom fladdermusholken en öppningsbar lucka när det är dags att rensa och städa holken

Jag gillar det grova virket och kommer antingen låta det vara obehandlat eller stryka på olja. Nästa gång kameran fångar holkarna i bild sitter de monterade på tre olika platser i trädgården. Allt ska vara klart före mars när humledrottningarna vaknar upp ur vintervilan. I tidigare inlägg beskrev jag humlornas naturliga boende och jag återkommer med fler inlägg till våren (om humlorna hittar holkarna)…


Foto från bygget: av VillaTrift 3.0, solfångarmontage  i april 2010

På trettondagen 6 januari strålade solen hela dagen från klar himmel. Solen värmde botten av ackumulatortanken från 30 till 38 grader under två timmar. I solfångaren på taket var temperaturen som mest 38 grader. Temperaturen i utomhusluften var ca 5 grader men i växthuset fick pelargonerna njuta av 10 grader. I december gick cirkulationspumpen till solkretsen bara en timme. Det stämmer bra med energiberäkningen som redovisar 0 kWh i energiutbyte under december. I januari beräknas däremot solen tända till och ge 13 kWh. Under en sommarmånad är tillskottet däremot så stort som ca 350 kWh.

Solenergifakta för Villa Trift 3.0:
Årligt solenergitillskott (enligt energiberäkningen): 2 357 kWh eller 17,8 kWh/m2 år (större delen går till tappvarmvattnet).
Solfångarmodell: Plana takintegrerade solfångare 6,9 m2. Vitosol 200 F tre moduler (tillverkade av Viessmann).
Ackumulatortank: Nordic Värmeberedare TBA500, mått 700 x 700 x 1960 mm (reshöjd 2 130 mm), isolering 45 mm i sida och 95 mm i topp. 10 m solslinga och 6 kW elpatron.
Tankvolym: 500 liter. Tanken fungerar som ett värmelager för solenergi från solfångaren och bränsleenergi från den vattenmantlade kaminen. En tank ska egentligen vara bättre isolerad men utrymmet i en modern tvättstuga i ett ytsnålt småhus som Villa Trift 3.0 begränsar valmöjligheten. Men spillvärmen kommer till nytta för att torka kläder på torkställningen. Under uppvärmningssäsongen återvinns dessutom spillvärmen av värmeväxlaren i ventilationsaggregatet.

Fler foton från montaget i apriloch maj 2010:


Tillpassningen av takpannorna tog en del tid


Ismail (Solrike Energi) stod för den slutliga installationen tillsammans med Dan (Lundabygdens Rörservice)


Solslingan med 6 m lång isolerad fram- och returledning


Tätningen runt genomföringarna är superviktiga i ett energisnålt och fuktsäkert bygge

Trettondagens inlägg anknyter till förra inlägget om uppgraderingen av kaminen i Villa Trift 3.0. Den ursprungliga tätningen runt kaminens asklåda har successivt lossnat fast. Tätningen runt luckan sitter däremot forfarande bra. Planerade att handla eldfast drevgarn och värmetåligt lim på nätet men upptäckte att Bauhaus hade båda produkterna hemma. Nästa gång, om det inte är lika brådskande, tänker vi beställa varorna på nätet. Företaget Haninge sotning och ventilation har större sortiment (olika bredder på drevgarn) och är betydligt billigare än Bauhaus. Drevgarn 9 mm kostar 55 kr/m i Haninges e-butik medan Bauhaus tar 86 kr/m och säljer endast i 1,5 meters förpackning. Det är dessutom nästan halva priset på limmet (50 kr istället för 89 kr).


Tuben med eldfast lim innehåller 17 ml. Bauhas hade enbart drevgarn med 10 mm diameter (tror att 9 mm hade passat asklådan i vår kamin ännu bättre). Förpackningarna ligger i den nytätade asklådan

På Haninges hemsida finns bra instruktioner för oss som aldrig har tätat en kamin. Men var beredd på att det keramiska limmet kommer först efter att lite halvgenomskinlig vätska har tryckts ut. Ytorna ska vara rengjorda före punktvis applicering av limmet (varannan centimeter). Tryck dit garnet och stäng luckan/asklådan. Öppna efter 5 minuter för att låta torka i öppet läge. Vänta 2–3 timmar med att elda.


Kaminen Zuzia i maj 2011, isolerad och inklädd med hydropanel

När jag tittar tillbaka ett år minns jag 2010 års viktigaste tekniska förbättringsåtgärd: Efter två månaders testkörning i det nybyggda huset Villa Trift 3.0 valde vi att isolera den vattenmantlade kaminen i december 2010. I allrummet står Zuzia i gjutjärn som är den primära värmekällan under uppvärmningssäsongen. Kaminen är egentligen avsedd för inbyggnad men jag valde att testa den som en helt fristående kamin eftersom jag är svag för industriestetik, synlig funktionalitet och lätt åtkomliga installationer vid framtida underhåll. Men vi fick uppleva hur tillverkarens utlovade prestanda, 80 % värme till vattnet och 20 % till luften, inte stämmer om kaminen är oisolerad. Det blev helt enkelt för mycket strålningsvärme som var svår att ta vara på i hela huset. Att höja temperaturen från 20 till 23,5 grader har man mest glädje av i allrummet. Och det är ackumulatortanken som behöver laddas för att radiatorerna ska sprida den vattenburna värmen i alla rum.


Oisolerad Zuzia (foto ProService)

Sedan nästan ett år är kaminen försedd med en förtillverkad plåthuv isolerad med 30 mm stenull. I maj 2010 lyckades jag komma över remsor av 30 mm stenull som precis fick plats innanför plåthuven på kaminens gavelsidor, dvs sammanlagt 60 mm isolering. Samtidigt gjorde PO från Bygg Specialisten en stilig inkädnad av obrännbara fibercementskivor. Skivorna (hydropanel) tillverkas av Ivarsson och är egentligen avsedda för våtrum. Men skivorna har en behaglig ljus färg som glimmar till i vissa vinklar. Nackdelen är den sugande ytan som inte funkar särskilt bra tillsammans med sot. Lösningen blev ett färglöst hydrofoberande slutbehandlingsmedel på siloxanbas från Keim (det finns även lösningsmedelsfria alternativ). Behandlingen fungerar över förväntan. Ytan är avtorkningsbar och smutsavvisande. Numera höjer kaminens strålningsvärme temperaturen i rummet med ca 1,5 grad (från 20 till 21,5 grader) under en kväll med två vedinlägg.


Inklädnad av kaminen i maj 2011


ByggSpecialisten avslutar inklädnaden

Kaminen är miljögodkänd och har en effekt på 15 kW, ca 13 kW till vatten och 2 kW till luft. Ett vedinlägg är 5–7 kg och verkningsgraden 68 %. Nordic Värmesystem som har levererat kaminen säljer numera vattenmantlade vedkaminer med mycket bättre verkningsgrad. Fördelen med Zuzia är att den är lätt att sota och hålla ren invändigt. Ett tunt lager av sot på insidan har större isolerande effekt än man tror. Regelbunden sotning är en förutsättning för att kamminen ska prestera som utlovat och de miljöpåverkande utsläppen blir lägre. En annan fördel är att kaminen rymmer längre vedträn än normalt. Vi har valt 38 mm vedlängd och blandar emellanåt med vedbriketter.

.