Arkiv

Monthly Archives: mars 2017

Bild-320

Äntligen drickbart vatten i kranen. Denna gång tog det 13 dagar istället för fem som förra gången. VA-Syd upphävde kokningsrekommendationen igår på kvällen. Orsaken till det otjänliga vattnet var jordbakterier. Tidigare på dagen hade jag två studiebesök i Villa Trift 3.0 för arkitektstuderande som går andra året och läser en kurs i installationsteknik. De kommer hit för att se hur resultatet kan bli om man som arkitekt medvetet arbetar med miljöanpassad design redan tidigt i sina projekt.

Att ha en dunk dricksvatten i köket kan verka komiskt när man pratar om vikten av att bygga miljöanpassat. Ett verktyg som det svenska frivilliga miljöklassningssystemet Miljöbyggnad kan inte förebygga koliforma bakterier i kranvattnet. I urbana tätbebyggda områden är så gott som alla hus uppkopplade till det kommunala vattenledningsätet. Och visst finns det systemfördelar med att utnyttja kommunala resurser som vatten, avlopp, el och fjärrvärme även om det hade känts bättre med ett mer robust och mindre sårbart boende. I Sveriges första miljöklassade bostad, Villa Trift3.0, kan vi inte ens elda i den vattenmantlade kaminen om strömmen går. Cirkulationspumpen mellan kaminen och ackumulatortanken är nödvändig för att vattnet i kaminens konvektionsrör inte ska koka (men det finns en kylslinga som öppnas vid kokning). Värmen i kaminen måste levereras till ett värmelager, dvs ackumulatortanken i tvättstugan. Ett batteri med strömförsörjning hade löst problemet i några timmar. Nästa problem är cirkulationspumpen till radiatorvattnet. Med ett längre elavbrott under uppvärmningssäsongen hade vi varit hänvisade till värmeljus och reducerad självdragsventilation för att hushålla med värmen (den mekaniska ventilationen med värmeåtervinning fungerar ju inte heller utan strömförsörjning).

Nu får vi i alla fall njuta av drickbart kommunalt kranvatten igen. Vad är tretton dygn med lite bakterier jämfört med en tillvaro utan rinnande vatten? I världen saknar ca 800 miljoner människor tillgång till rent vatten.

* Tretton dagar blev trettio dagar eftersom kokningsrekommendationen på nytt i vissa delar av Lund efter att inlägget publicerades.

Fortsättning på föregående inlägg.

Jag såg nyligen den amerikanska science fiction filmen Passengers. Även om historien är ganska okomplicerad med vissa moraliska funderingar är scenografin ljusmässigt intressant och vardagsteknologin i miljöerna tänkvärd och rolig (t ex scenen med kaffemaskinen som anpassar valmöjligheterna till passagerarens status). Filmen har en plats bland mina ljusreflektioner eftersom science fiction filmer måste vara nyskapande när det till exempel gäller ljusdesign. Det ligger i saken natur eftersom handlingen är förlagd till framtiden och då måste rimligen ljusmiljöerna ha förändrats. Utmaningen är dessutom att det dynamiska dagsljuset saknas i rymden. Utanför rymdskeppets fönster är det ständigt mörker med små avlägsna ljuspunkter. På ett rymdskepp är människorna enbart hänvisade till artificiellt ljus. Någon gång på 100 år kan rymdskeppet passera en stjärna på nära håll så att passagerarna får uppleva ett mäktigt ljusbad.


Lystaken fanns redan på 1950-talet

Därför är belysningen i interiörerna är värda att notera. Flertalet interiörer är vita i sann sci-fi anda med lystak, ljusramper, indirekt belysning och smarta infällda lösningar i sänggaveln. Men som total kontrast ärrymdskeppets enda restaurangmiljö traditionellt belyst med dimrade kristallkronor, punktbelysning vid borden och mörka materialytor som ger en dunkel men mysig karaktär. Vita kliniska miljöer med jämnt skugglöst ljus kan inte ens i framtiden framkalla den stämning du vill ha vid en romantisk middag eller vid baren i samtal med din ende robotvän. Då gäller samma belysningsstrategi som har använts i hundra år.