Arkiv

Monthly Archives: mars 2014

bild-524
Vy mot sydöst från 24:e våningen i hotellet över Norra Vallgatan, Stortorget och S:t Petri kyrka. I våningen ovanför blir det så klart en skybar 

I veckan som gick hade jag turen att få uppleva Malmö Live i verkligheten på ett kombinerat miljöklassningsseminarium och studiebesök arrangerat av Energikontoret Skåne, Fastighetsägarna och Skanska. Att bli guidade och se pågående byggen på nära håll är alltid lärorikt. Eftersom miljöambitionerna är höga i projektet passar det att publicera lite fakta och några unika foton från byggarbetsplatsen på bloggen.

bild-531
Modell framtagen av Malmö stadsbyggnadskontor som finns utställd i Skanskas Visitcenter på bygget

Kvarteret innehåller bostäder, kontor, hotell, konsert- och kongressalar. Alla byggnader uppfyller högsta nivån i Miljöbyggprogram Syd, dvs Malmö och Lunds lokala byggmiljökrav som ställs på byggherrar som blivit anvisad kommunal mark. På energiområdet innebär kraven att bostäderna ska uppfylla passivhuskraven. Malmö Live med konsert, kongress och hotell, men även kontorshuset, uppfyller kraven för LEED Platina. Några exempel på miljöåtgärder: 80 % av takytan har gröna vegetationstak, 500 m2 solceller på övriga takytor, snålspolande kranar, regenererande hissar, laddningsstolpar för elbilar, fågelholkar och 75 st 280 m djupa borrhål förser hela anläggningen med värme och kyla.

bild-528

bild-529

Projektdirektören Staffan Andersson från Skanska berättade bland annat om framtagningen av de specialritade keramikstavar som pryder fasaderna i kulörer hämtade från Malmös byggnadspalett – vitt, gult och rött. Lerbruket som har producerat fasadkeramiken ligger i München. Det tog ett år att komma fram till rätt nyans på den vita keramiken. Varje ny pigmentblandning måste nämligen frosttestas vilket tar en månad.

bild-526

bild-525
Petter Stordalens 25 våningar höga hotell (Choice/Clarion)

Skanska vann tillsammans med Schmidt Hammer Lassen markanvisningstävlingen för hela kvarteter och fick rita Malmö Live – konsert, kongress och hotell. Bostadshusen är ritade av två olika arkitektkontor: Celsing och Vandkunsten. I Vandkunsten byggnad Sopranen monteras 2+2 fönster för att klara både ljud- och energikrav. Tunga fönster med andra ord. Utvändig fast solavskärmning ska förhindra övertemperaturer inomhus på sommaren. Fungerar solskydden slipper de boende att öppna de tunga fönstren för att vädra bort överskottsvärmen. Många fönsterglas ger även sämre dagsljus inne i lägenheten. Det har man kompenserat för genom att öka storleken på fönstren. Det hade varit spännande att få gå på lägenhetsvisning och uppleva dagsljuskvaliteten men nästan alla lägenheter i de påbörjade bostadshusen är redan sålda fast det återstår ett år till inflyttning. Men chansen finns när försäljningen av Celsings byggnad Tenoren startar.

bild-527
Utsikt från 24:e våningen mot väster. Fundament till vindkraftverk högst upp i bild och i förgrunden syns den blivande saluhallen

bild-532
S
å här fantasieggande var miljön i den blivande saluhallen i augusti 2013

bild-530
Utsikt mot norr från 24:e våningen. I skuggan av hotellet uppförs Malmö högskolas nya lokaler ritade av Lundgaard & Tranberg. En celeber samling skickliga danska arkitektkontor står bakom ett expansivt hörn av hamnen. Och alla arkitektkontor tillhör mina favoriter. Läs mer här om MAH:s nya lokaler i kv Niagara

I fredags 14 mars var det dags för årets miljömålskonferens på SUS i Malmö. På bordet vid ingången till Jubileumsaulan låg länsstyrelsens rapport om miljötillståndet i Skåne 2014. Titeln är: ”Skånes miljömål – bryr du dig?” Tyvärr är prognosen för att uppfylla de 16 miljömålen till 2020 mycket dyster. Det är bara ett mål som kommer att uppnås: mål nr 5 Skyddande ozonskikt. Ozonskiktet i stratosfären väntas återhämta sig till 2020 tack vare alla insatser som har begränsat ozonpåverkande utsläpp, t ex freoner.

Temat för årets miljömålskonferens var Giftfri miljö. Jag tänker inte recensera konferensen utan bara ta upp ett exempel på den ovilja att bry sig som fortfarande finns på många håll i samhället. Miljödirektören Annelie Johansson visade en karta över avloppsreningsverk i Skåne med uppmätta halter av kadmium i avloppsvattnet som överstiger gränsvärdena. Kadmium är en tungmetall som är cancerogen och höga halter i kroppen kan bidra till benskörhet. Metallen finns kvar i det avloppsslam som sedan hamnar på åkrarna där det tas upp av olika sädesslag som blir mjöl och till slut hamnar på våra tallrikar på matbordet. Det finns flera källor till höga kadmiumhalter och en av dem är konstnärsfärger! Annelie Johansson menade att orsaken till de höga värdena i Kiviks och Simrishamns avloppsreningsverk är den höga andelen bosatta konstnärer som inte kan avstå från kadmiumgult i sin palett. Men nu kommer Kemikalieinspektionen att föreslå att kadmium i konstnärsfärger förbjuds eftersom riktade informationskampanjer inte har gett några resultat.

Alla yrkesgrupper måste ta sitt miljöansvar. Ett liknande exempel på konservatism och snävt omdöme är när arkitektkollegor klagar på EU:s utfasning av glödlampor. Sedan utfasningen inleddes 2009 har många klagat på alternativet eftersom energieffektiv LED-belysning saknar rätt färgtemperatur och att kvaliteten är för ojämn. Men snart nog kommer även LED att utvecklas (tack vare förbudet mot glödljus) och bli en bra ersättare. Lite vitaktigt ljus under en kort övergångstid kan inte vara ett tillräckligt skäl för att avstå från energieffektivisering och miljöansvar. Och visst finns det tillräckligt med nyanser av gult för att göra konsten giftfri.

I år kom de första grönsaksfröna i såjorden ovanligt tidigt. Tidigare år har har jag försått runt vårdagjämningen. Årets strategi är att förkultivera i två mindre omgångar för att fördela skörden lite bättre. Förra året hann vi inte själva äta all pakchoi när den var skördeklar i juni.

bild-518
Jag tjuvstartade med lite koriander i vardagsrumsfönstret men satte för få frön i varje kruka. En asiatisk wok slukar en hel del korianderknippen

bild-519

Försådd av Pak choi, tomater, fänkål, basilika till vänster och övervintrade chiliplantor till höger

Chiliplantorna har överlevt i vintern inomhus och gett några enstaka frukter. Tänkte att jag skulle slippa förkultivera chili på nytt. Chili är nämligen den växt som tar längst tid att förkultivera, dvs tiden från frö- till fruktsättning. Plantorna håller långsamt på att vänja sig vid utevistelse i växthuset. Trots soliga dagar med 12 till 14 grader i uteluften är nätterna är fortfarande för kalla. Jag har vågat mig på att klippa ner de största plantorna. Takhöjden ovanför odlingsbänken i växthuset sätter gränsen.

Användningen av miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad har ökat explosionsartat sedan jag klassade mitt eget hus, Villa Trift 3.0, våren 2010. Efter den obligatoriska certifieringskursen för två år sedan insåg jag att vi borde få tillfälle att träffas igen och utbyta erfarenheter från praktiskt certifieringsarbete. I januari dök tillfället upp och jag hade möjlighet att ta mig till Stockholm för en endags-påbyggnadskurs som var precis så givande som jag hade hoppats på. Den första certifieringskursen (även den i SGBC:s regi) var bra men förkunskaperna bland deltagarna varierade så mycket att det var svårt att ta för mycket tid i anspråk för specifika och praktiknära frågor.

Det är otroligt kul att systemet är så spritt bland stora offentliga och privata fastighetsutvecklare. Som egenföretagare och icke-medlem i SGBC är förstås alla kursavgifter kännbara om man inte har regelbundna certifieringsuppdrag att slå ut kostnaden på. Att bli medlem i SGBC för att få rabatt på kursavgiften och för att synas på Miljöbyggnads hemsida över miljöbyggsamordnare är inte aktuellt för min del. Anledningen är att föreningen har en prismodell som bygger på företagens omsättning vilken missgynnar alla med färre än 10 anställda. Inget för enmansföretagare med andra ord.

Jag förutsätter att det ute i landet finns fler småaktörer som jag, dvs enmans- och småföretagare som inte låter sig hindras av kostnader och marknadsstrukturer och vill bidra till hållbart byggande och miljömedveten design. Därför kommer jag i några av mina kommande inlägg att dela med mig av utbytet från påbyggnadskursen och dessutom komplettera med personliga erfarenheter från verifieringen av Villa Trift 3.0. Hittills har nämligen ingen annan byggherre genomfört verifieringen, som ska göras inom två år från preliminärcertifieringen.