arkiv

Månadsarkiv: september 2016

bild_1024

Eftersom ljus numera är ett av mina prioriterade intresseområden kommer jag att dela med mig av några insikter och observationer som lyser upp min vardag. Det jag vill förmedla är hur små variationer kan förhöja upplevelsen av en miljö och vikten av att ta hand om ljuset för att påverka välbefinnandet positivt, t ex känslor eller biologiska processer i kroppen. Det kommer att handla om både artificiellt ljus och naturligt ljus (som under halva året är en bristvara på våra breddgrader nära polcirkeln). Det kommer att handla om alla aspekter av ljus – de aspekter som har med seendet att göra, som t ex god synbarhet och visuell komfort utan direkt eller reflekterad bländning, och andra så kallade icke-visuella aspekter som ljusets påverkan på vakenhet och sömn*.

* Icke-visuella aspekter kan låta märkligt men vi behöver ljus även för annat än att se och producera bilder i hjärnan. Det kortvågiga ”blåa ljuset” av färgspektrumet påverkar t ex vår biologiska klocka som styr dygnsrytmen. Klockan, som egentligen är flera kemiska klockor i hjärnan och i andra celler i kroppen, tickar på i sin egen rytm som är ungefär 24 timmar men ljuset behövs för att synka den med solens 24-timmars dygn. Utan det kortvågiga ljuset skulle ca 1/4-del av oss lägga oss tidigare för varje dag och 3/4-delar senare och senare för varje dag eftersom det ”biologiska” dygnet är antingen kortare an 24 timmar eller längre än 24 timmar.

Källa: Lockely, S. W. & Foster, R. (2012). Sleep: A Very Short introduction. OUP Oxford

bild_1023

När Villa Trift byggdes 2010 blev pergolan av furu på terrassen struken med järnvitriol som egentligen bara påskyndar övergången till den omtyckta silvergrå färgen (omtyckt av åtminstone många arkitekter). Snickaren som monterade pergolan varnade för att behandlingen aldrig skulle hålla – och han fick rätt. Nedre delen av reglarna, som lutar 25 grader ut från huset, har redan ruttnat.

Hur kunde jag avstå från att t ex välja tryckimpregnerat virke eller göra en träskyddsbehandling? Jag var beredd att ta risken eftersom jag hade sett panel enbart behandlad med järnvitriol på ett miljöanpassat bostadshus i Umeå. Arkitekten, som dessutom var min lärare, hade bara goda erfarenheter av järnvitriolbestruket trä. Han försäkrade att hållbarheten var lång. Det finns kanske flera tänkbara förklaringar till den korta hållbarheten här på Skördevägen i Lund, som t ex sämre virke, att träkonstruktionen är mer utsatt (det rinner ju regn längs med de lutande reglarna) eller andra klimatskillnader. När det gällde panelen på huset var jag i gengäld mer försiktig och gick efter Folksams utmärkta färgtest. Valet föll på Beckers akrylatfärg ”Perfekt”. (Tillverkaren har utlovat 12 års målningsintervall och om sex år får vi se om det stämmer.) Färgen är fortfarande bland de som rekommenderas i testresultaten från 2015.

Nu är en ny konstruktion beställd i galvaniserat järn med längsgående reglar av limträ med OrganoWoods kiselbehandling. Första strykningen med nr 01 ger ett rötskydd och andra strykning med nr 02 ger ett smuts- och vattenavvisande skydd. Det finns andra system med samma egenskaper som t ex Sioo:x Original Träskydd och Sioo:x Original Ytskydd. Kiselbehandlingen är helt miljöanpassad utan farliga ämnen (se OrganoWoods byggvarudeklaration som finns föredömligt lättillgänglig på hemsidan) I somras testade jag behandlingen på de nya trätrallarna som tar upp nivåskillnaden i växthuset och de ljusnar långsamt. Om några månader får de samma silvergrå färg som järnvitriolbehandlat trä – en effekt av strykningen med nr 01.

bild_1010
Ovan: De nya impregnerade trätrallarna med OrganoWoods behandling 

Nedan: De ursprungliga trätrallarna som var behandlade med järnvitriol. Sex år senare var en av läkten på den yttre var helt rutten. Tyvärr fanns inte samma dimensioner i impregnerat virke vilket påverkade utseendet till det sämre enligt mig

bild_1011

Obs! Eftersom jag väljer att ange de fabrikat som jag testar eller har har haft positiv eller negativ erfarenhet av kan läsare tro att det är en reklamsponsrad blogg. Men jag är en helt oberoende bloggare som alltid tackar nej till erbjudanden från företag

bild_1014
”Connecting people”

De närmaste månaderna kommer jag att tillbringa två dagar i veckan i Sydhavn som för min del är helt outforskad. I somras upptäckte jag det fantastiska Amagerfaelled som ligger öster om Sydhavn och norr om dystra Örestad. I höst fortsätter upptäckten av ett av Köpenhamns senaste stadsutvecklingsområden. Anledningen är två kurser om ljus och belysning på Aalborg Universitets campus i Köpenhamn. Köpenhamnscampus finns sedan 2014 i före detta Nokias kontorsbyggnader på A.C. Meyers Vange 15. I torsdags startade 31 program för antagna studenter med frukosttält, grillning på kajen och gratis kanalturer i Sydhavn varje heltimme. Ett perfekt tillfälle att snabbt få en överblick över pågående byggprojekt i längs vattnet.

bild_1013
Aalborg Universitet Köpenhamn i ljusa lokaler på A.C. Meyers Vange 15
bild_1015
Bostadshuset ovan ligger precis intill det nya hamnbadet Sluseholmen

bild_1016
Bakom husen ligger det fantastiska grönområdet Amagerfaelled

bild_1017
Silobyggnader som blev bostäder 2007 och ritades av av arkitektkontoret i Nederländerna MVDRV. Gång- och cykelbron förbinder husen med Fisketorvet på andra sidan vattnet. Längtar efter att få se MDRDVs saluhall i Rotterdam
bild_1018
Vackert gammalt värmekraftverk från 1920-talet och ett av Danmarks industriminnen

bild_1019
Arkitektkontoret Vandkunsts senaste tillskott med bostäder intill Danmarks TV-hus på Teglholmen

bild_1020
Pojektet ovan på Slusehomen var en stor överraskning: Stora kvarter med nerbruten skala genom varierade fasader och färgsättning. Förebilden till masterplanen för området är bland annat Amsterdam. Danska arkitektkontoret Arkitema har tillsammans med den holländska arkitekten Sjoerd Soeters utformat planen med kvartersstruktur och kanaler mellan bostadskvarteren. Skönt att den omänskliga skalan i Örestad inte spred sig vidare till Sydhavns projekt.

bild_1021
Kanaler och broar mellan kvarteren och husbåtar längs kajen. Nästa gång blir det promenad på land i kvarteren
bild_1022
Urbana kvartershus med stilig färgsättning och modernt uttryck